Vättern är i vår förorenade värld en alldeles unik tillgång.
Trots den yttre påverkan som idag alla vatten utsätts för har
Vättern hittills lyckats bibehålla sin förstklassiga
vattenkvalitet och intressanta fauna och utgör en omistligt
värdefull och skyddsvärd naturmiljö.
För ungefär 280 miljoner år sedan bildades genom förkastningsrörelser i
berggrunden den gravsänka i vilken sjön ligger. Bildningssättet har skapat en
mycket djup sjö, som på sitt djupaste ställe söder om Visingsö uppmätts till
128 m. Den höga vattenkvaliteten kan illustreras av att siktdjupet uppgår till
ca 12 m, men har när det var som störst i mitten på 30-talet uppmätts till över
17 m.
Den höga vattenkvaliteten och det kalla vattnet har skapat förutsättningar
för en mycket krävande fauna med inslag av s k glacialmarina relikter. I sjön
finns minst 28 fiskarter, varav Vätternrödingen är den mest kända. Där finns
också öring, sik, siklöja, nors, hornsimpa, fem arter kräftdjur och en
fiskparasit. Vättern och dess utflöde genom Motala ström är dessutom
dricksvattentäkt för flera hundratusen människor. Det sammanlagda uttaget
för kommunal och industriell vattenförsörjning har beräknats att vid
sekelskiftet uppgå till minst 180 m3.
Det råder således inget tvivel om att Vättern är av ett oskattbart nationellt
intresse och därför, i avvaktan på generella förbättringar av vår miljö, genom
radikala selektiva skyddsåtgärder måste räddas undan förstörelse.
De tecken på försämringar av den fortfarande höga vattenkvaliteten som
kan förmärkas talar för att detta måste ske snarast, eftersom erfarenheten
visat att förstörelsen ofta går mycket fort när den väl börjat märkas.
Vätternvattnet är utsatt för en rad olika föroreningskällor. Från industri och
gruvverksamhet vid t ex Aspa bruk, Munksjön och Zinkgruvan (Åmmeberg),
från luftutsläpp från bl a förbränningsanläggningar i omgivningarna, från
jordbruket och kommunernas reningsverk etc.
För att man skall kunna sätta in konkreta åtgärder behöver ytterligare
undersökningar göras. Man bör kartlägga tillförseln av olika föroreningar
och vilka källor som kan finnas utöver de redan kända. Det är också viktigt
att få klarlagt hur olika föroreningar transporteras och lagras i sjön. För det
behövs resurser för kontinuerlig mätning och provtagning.
Med den kännedom som idag finns om vilka föroreningskällor Vättern är
utsatt för är det angeläget att kraftfulla åtgärder sätts in mot dessa omgående.
Det finns enligt vår mening inte någon tid att förlora, och därför bör det som
kan göras, göras redan nu.
I avvaktan på att de generella åtgärder som krävs för att förbättra miljön
leder till resultat bör följande selektiva åtgärder vidtagas för att skydda
Vättern:
- Nyetablering av vattenförorenande verksamhet vid Vättern förbjuds.
- De kommuner som släpper ut sitt avloppsvatten i Vättern och dess
tillflöden åläggs att vidta åtgärder för att minska utsläppen av tungmetaller,
kväve och nonylfenoler.
- Miljöfarliga transporter på vägarna utmed Vättern förbjuds.
- Ett program och en åtgärdsplan bör snarast upprättas i syfte att minska
utsläppen.
- Förutsättningarna att omhänderta miljöpåverkande avfall som lagrats i
sjön, t ex resterna från malmbrytningen vid Zinkgruvan, utreds.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för skydd av Vättern.
Stockholm den 2 oktober 1996
Roland Larsson (c)
Margareta Andersson (c)
Birgitta Carlsson (c)
Anders Svärd (c)