Erfarenheterna från kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 och de skador som orsakades av vindburna föroreningar långt utanför Ukrainas gränser visar tydligt, att energiproduktion genom kärnkraft inte kan vara en intern angelägenhet för ett land. Såväl via luft som vatten kan de förödande effekterna från ett kärnkraftshaveri drabba också olyckslandets grannar.
I Ryssland tänker man nu starta tillverkning av mobila kärnkraftverk. Reaktorerna placeras ombord på båtar och skall användas i områden där landets respektive regionens egen energiförsörjning inte räcker till. Flera intresserade köpare av sådana kraftverk lär redan ha anmält sitt intresse. Det finns anledning att tro, att de vattenburna kärnkraftverken kommer att gå på export. Därmed kommer också flera länder i riskzonen. Riskerna för en olycka ökar i proportion till den kunskapsnivå och den ambition till säker- hetskontroller som köparlandet har. Minst lika viktigt är om köparna har de ekonomiska möjligheterna för underhåll och reparationer som kontinuerligt behövs.
En av grundteserna i den av Sverige nyligen undertecknade havsrättskon- ventionen talar om havet som vårt gemensamma arv. Konventionen inne- håller ett omfattande regelverk för havens fredliga utnyttjande och förpliktan- de skyddsbestämmelser för den marina miljön. Sönderrostade ryska atomu- båtar är redan nu en fara för den marina ishavsmiljön.
När det gäller havsrättskonventionen så finns möjligheten att framföra skriftliga ändringsförslag till konventionen, utan att behöva vänta på den revisionskonferens som enligt konventionen sammankallas efter tio år från den dag då den trädde i kraft. Likaså finns möjlighet att agera vad gäller den internationella kärnsäkerhetskonventionen som träder i kraft i höst. Vatten- burna flyttbara kärnkraftverk utgör en ny aktör för nukleär energiproduktion och en ny och relativt okänd risk, som måste finnas med i de internationella konventionerna. Miljöpartiet de gröna anser därför att Sverige omgående måste verka för att mobila kärnkraftverk uppmärksammas i det internationella konventionsarbetet och förbjuds. I den mån ett förbud inte går att genomföra måste bestämmelser föras in i lämpliga internationella konventioner, såsom t.ex. havsrättskonventionen, så att riskerna minimeras vid användningen av mobila kärnkraftverk.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige internationellt måste verka för ett totalförbud av mobila kärnkraftverk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige måste verka för att mobila kärnkraftverk uppmärksammas i det internationella konventionsarbetet och att bestämmelser förs in i t.ex. havsrättskonventionen så att riskerna minimeras vid användningen av dessa kärnkraftverk.
Stockholm den 2 oktober 1996
Bodil Francke Ohlsson (mp)
Eva Goës (mp) Barbro Johansson (mp)