Den norska regeringens klarsignal till oljeletning i Skagerrak
är ett stort miljöhot, inte minst mot den svenska västkusten.
Beslutet drevs igenom trots hårda protester i det norska
stortinget i juni 1994.
Den norska regeringens beslut om igångsättning av oljeletningen i
Skagerrak är också ett brott mot den nordiska miljökonventionen, som Norge
undertecknat.
Den nordiska miljökonventionen slår fast att inget nordiskt land får starta
verksamhet som kan påverka miljön i något annat land utan att först få dess
samtycke. Den svenska regeringen har med hänvisning till den nordiska
miljökonventionen begärt samråd i fråga om den planerade oljeletningen.
Detta har dock inte tillmötesgåtts fullt ut av den norska regeringen.
Konsekvenser för fisket
Fisket i Skagerrak omsätter varje år miljardbelopp. Området
förvaltas gemensamt av Norge och EU. Detta innebär att en
oljeborrning inte enbart berör de norska yrkesfiskarna utan
också i lika hög grad de svenska och danska. Enbart i
Sverige är drygt 1 000 västkustfiskare beroende av fisket i
Skagerrak. Enbart det svenska fisket efter räkor och
havskräfta i området inbringar 100 miljoner kronor per år.
Till kommer ett stort fiske efter sill och makrill m.m. När
oljeutvinning startar måste, exempelvis, varje oljerigg omges
av en förbjuden zon för trålning på 7 kvadratkilometer.
Därtill kommer olika former av metallskrot och ledningar på
botten som förstör redskapen.
Yrkesfiskets organisationer i Norge, Sverige och Danmark har protesterat
mot oljeutvinningen. De norska myndigheterna bör därför presentera underlag
över vilka konsekvenserna blir för yrkesfisket vid oljeutvinning.
Miljökonsekvenserna måste
ytterligare utredas
Konsekvenserna för hela Skagerrakområdet måste utredas.
Det norska närings- och energidepartementet presenterade
under hösten 1993 en konsekvensutredning om hur den
planerade verksamheten kommer att inverka på miljön i
Skagerrak. Den norska utredningen har inte gått in på vad
som kommer att hända vid den svenska västkusten eller i
Danmark vid eventuella oljeutsläpp. Dock konstaterar
utredningen att oljeutsläpp i Skagerrak når land på ca 48
timmar. Risken att det hamnar på stränder bedöms som
överhängande.
Havsströmmar och vindar i Nordsjön och Skagerrak samverkar så att den
svenska västkusten till stor del blir mottagare av drivande avfall. Nedskräp-
ningen av västkusten, Nordsjöns soptipp, har varit ett tilltagande problem
under lång tid. Årligen genomförs numera städkampanjer i Göteborgs och
Bohus län för att få bort skräp, som till 90 % är utländskt, efter stränderna.
En
del av skräpet är avfall från oljeutvinningen längre ut i Nordsjön.
Det svenska miljödepartementet är i frågan om miljöpåverkan av en
Öresundsbro ytterst noggrann. Det måste självfallet också vara viktigt att en
grundlig miljöutredning sker om konsekvenserna för den svenska västkusten
vid oljeutvinning i Skagerrak nära vårt lands gräns. Den svenska regeringen
måste nu agera snabbt och kräva ett fullständigt utredningsmaterial.
Många faktorer talar för att det är olämpligt med oljeutvinning i Skagerrak.
Den svenska regeringen måst nu handla kraftfullt för att tillvarataga svenska
intressen gällande miljön och fisket vid västkusten.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att oljeletningen i Skagerrak stoppas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om krav på Norge att fullt ut uppfylla kraven om samråd i den
nordiska miljökonventionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en bredare konsekvensutredning av den planerade olje-
och gasutvinningen i Skagerrak.