Sveriges riksdag och regering har antagit ett antal miljömål,
där bland annat koldioxidmålet är av stor betydelse. Det har
slagits fast att utsläppen till år 2000 måste stabiliseras på
1990 års nivå, för att därefter minska. Detta är ett mycket
lågt satt mål - experter menar att utsläppen måste sjunka
med 50-80 % för att vi på sikt ska kunna få bukt med den
accelererande växthuseffekten. Ändock får Sverige svårt att
klara koldioxidmålet, framför allt på grund av vägtrafiken
som står för ca 75 % av koldioxidutsläppen.
Det finns ingen praktiskt användbar teknik för att rena bilismens
koldioxidutsläpp. Katalysatorer har exempelvis ingen effekt i detta avseende.
Det enda sättet att minska dessa utsläpp, förutom att minska körsträckorna
och sänka hastigheterna (vilket behandlas i annan motion), är att byta från
fossila bränslen till förnybara. Att driva bilar med förnybart producerad el är
en intressant möjlighet. Det ger nollutsläpp av koldioxid. Eftersom en mycket
stor del av biltrafiken sker i innerstaden finns det dessutom ett särskilt värde
i
att minska utsläppen direkt från fordonet. Vidare är det naturligtvis lättare
att
rena en stor energianläggning än hundratusentals små förbränningsmotorer.
Elbilen är därtill mycket tyst, och därmed kan man komma till rätta med
bilismens bullerproblem.
Läget för elbilen
I världen finns idag ungefär en miljon eldrivna fordon, varav
ca 650 000 för materialhantering och ca 250 000 för
fritidssysselsättning (golfbilar och liknande). I Sverige finns
ca 10 000 eldrivna truckar, medan antalet eldrivna
personbilar är helt försumbart.
I Kalifornien och ett antal andra amerikanska delstater måste alla
biltillverkare som säljer mer än 35 000 nya bilar per år i staten inom kort
sälja
minst 2 % med nollutsläpp, så kallade ZEV (Zero Emission Vehicles).
Kraven, som i praktiken innebär elbilar, skärps år för år och innefattar längre
fram alla biltillverkare oavsett försäljningssiffror. De som inte når upp till
den
angivna kvoten tvingas till dryga böter. Detta har lett till en omfattande
utveckling av nya el- och hybridbilar, som börjar marknadsföras 1996-1997.
Framför allt är det de japanska och amerikanska tillverkarna som utvecklat
sådana fordon, och huvudmålgruppen är stora företag och institutioner som i
sin vagnpark kan ha en viss andel elfordon. Vanligen är det "normala"
bensinbilar konverterade till eldrift, då detta går snabbare och är billigare
för
tillverkaren att utveckla. Det ger dock inte optimala elbilar, eftersom många
av bensinbilens komponenter är överdimensionerade för elbilen, vilket
innebär onödig vikt och därmed försämrade prestanda.
Åtskilliga franska städer har förbjudit all innerstadstrafik som inte sker
med elbil, för att minska de lokala luftföroreningarna. Franska staten har
tillsammans med de två stora biltillverkarna Renault och Peugeot-Citroën
(PSA) startat ett projekt som gör att elbilen inte blir dyrare för konsumenten
än motsvarande bensindrivna bil. 15 000 elbilar räknar enbart Renault med att
sälja årligen, inom några år.
Elbilssatsning skapar jobb -
i Danmark
Sverige har under 1990-talet haft två elbilstillverkare, Clean
Air Transport och Solon. CAT fick ett stort pris från Los
Angeles för sitt elbilsprojekt, och lockade åtskilliga andra
finansiärer. Projektet fick ändå läggas ner, när
serieproduktion var mycket nära, eftersom svenska staten
inte visade något intresse. Detta trots att projektet kunde ha
gett åtskilliga arbetstillfällen i krisdrabbade Uddevalla, och
gett Sverige ledningen på en snabbt växande marknad. Att
CAT inte beviljades stöd är anmärkningsvärt när såväl Volvo
som Saab fick stöd i miljardklassen för fabriker för
konventionell biltillverkning - fabriker som de snabbt lade
ner och behöll pengarna för försäljningen av lokaler, etc.
Något år senare gick även Solon i konkurs, efter att ha rönt
stor uppmärksamhet för sitt fordon både här hemma och
internationellt.
I Sverige finns mångårig erfarenhet av biltillverkning hos Saab och Volvo,
mångårig erfarenhet av elfordon hos ABB och stor kunskap om batterier och
transmission hos exempelvis Vattenfall. Detta skulle kunna göra Sverige till
marknadsledande på elbilsområdet, med goda exportinkomster och nya
arbetstillfällen som följd, men hittills har tillfället försatts. I Danmark, som
saknar traditionell bilindustri, har möjligheten tagits tillvara, och danska
elbilen Kewet är världsledande i sitt segment.
Bli miljöaktivist - gynna
elbilen
För en genomsnittlig konsument finns fortfarande ett antal
nackdelar med elbilen. Den har ett högt inköpspris, dålig
räckvidd och en låg topphastighet. Dock har
elbilsutvecklingen gått framåt mer de senaste fem åren än
under de första hundra. Prestanda blir nu alltmer adekvata -
räckvidder på upp till tjugo mil och toppfarter på över 100
km/h är standard på flera kommersiellt tillgängliga bilar.
Laddningen tar kortare tid än förut och system för
snabbladdning tas fram. Batterierna har blivit åtskilligt
effektivare än de var för bara några år sedan, och de
miljöfarliga bly- och nickel-kadmiumbatterierna byts nu mot
exempelvis zink-luftbatterier.
För att stimulera konsumenten att välja en elbil krävs fortfarande statlig
stimulans. Detta har hittills saknats, kanske på grund av den svenska
bilindustrins ointresse för elbilen. Inga projekt motsvarande det franska
(citerat ovan) har initierats, trots riksdagens miljömål. Inte heller finns det
någon lagstiftning som ens avlägset påminner om Kaliforniens Clean Air Act.
Statliga institutioner, bolag och verk har inte heller i någon nämnvärd
utsträckning föregått med gott exempel genom att köra elbil. Detta borde vara
självklart, med utgångspunkt i riksdagens miljömål.
Hittills har elbilen gynnats statligt endast genom att den befriats från accis,
vilket i snitt innebär en minskad kostnad på 6 000 kronor. Elbilen bör gynnas
ytterligare, bland annat genom momsbefrielse. Det gynnar framför allt
privatkonsumenten, men också företagarna som inte kan "lyfta" hela
momsbeloppet. Tjäntebilsförmånen måste ses över av många anledningar (se
särskild motion) och i översynen bör ingå att studera hur elbilen kan gynnas.
En tänkbar möjlighet är att ge elbilen förmånsvärdet noll kronor, vilket
kraftigt skulle stimulera företagen att välja en elbil som tjänstebil.
Vidare bör en miljöklass 0 eller ½ införas, för elbilar eller el- och
elhybridbilar. I relevanta lagtexter måste begreppet elbil införas och förklaras
- de kommuner som idag exempelvis upplåter gratis parkering för elbilar kan
formellt inte göra så eftersom lagtexten inte känner begreppet "elbil". En
generös tolkning som gör att också elhybridbilar kan räknas in är att föredra.
Staten bör fortsätta stimulera fram utvecklingen av elbilar, dock kanske
inte genom direkta upphandlingar, av skäl som anges nedan. Däremot är vi
positiva till kommunikationsforskningsberedningens (KFB) teknikutveckling
av hybridfordon, vars stöd vi vill behålla på 35 miljoner för 1997, samt på 25
miljoner för vartdera åren 1998 och 1999. Det innebär ett utökat anslag
jämfört med regeringens förslag till statsbudget. Se vidare vårt förslag till
statsbudget.
Upphandling - hjälper eller
stjälper?
Tidigt 1994 startade Nutek ett mycket omskrivet
elbilskonsortium, för att samordna upphandlingen av elbilar.
Den gemensamma upphandlingen skulle, var det tänkt, ge
bättre bilar med bättre garantier till ett lägre pris. En
vinnande personbil och ett lätt transportfordon har korats,
och dessa får från Nutek en rabatt på 15 000 kronor för
personbilen och 30 000 kronor för den större bilen.
Spekulanter på elbilar avvaktade konsortiets resultat, och
elbilsförsäljningen gick helt i stå. 1993 såldes närmare 100
elbilar i Sverige, medan försäljningen 1994 sjönk till ungefär
en femtedel, trots att flera nya intressanta produkter kom på
marknaden. Då det var lågkonjunktur båda åren kan inte
skulden läggas på de dåliga tiderna, utan måste hamna hos
Nutek. Inte heller nu, när upphandlingen är avslutad
(vinnande blev en liten personbil av märket Renault samt en
liten skåpbil av samma märke), har elbilsmarknaden fått
någon skjuts eftersom rabatterna som Nutek ger endast gäller
de i upphandlingen vinnande fordonen. Troligen är Nutek till
stor del ansvarigt för bl a Solons konkurs.
Nutek budgeterade för en försäljning genom konsortiet på 500 personbilar
och 500 lätta lastbilar/minibussar, men man nådde endast en bråkdel av detta.
De anslagna medlen för rabatten per inköpt elbil bör därför kunna användas
till att ge ovan nämnda rabatter till alla köpare av elbilar. Eventuella
framtida
upphandlingar bör utformas på ett sådant sätt att de inte leder till att
marknaden avstannar, med mycket allvarliga konsekvenser för de sårbara
aktörer som finns på en så pass liten marknad.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i relevant lagtext att begreppet
elbil införs, med innebörden "fordon som huvudsakligen framförs medelst
elektriskt driven motor",
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statliga institutioner, verk och bolag och användande av elfordon,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöklassning av elbilar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tjänstebilsförmånen och elbilar,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förmånsvärde och elbilar,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omfördelning av NUTEK:s bidrag till elbilsköpare,2
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om momsbefrielse av fordon som huvudsakligen drivs medelst el.1