Sedan lång tid tillbaka har man kunnat konstatera att Vättern
är mycket känslig för föroreningar. Detta har engagerat
många människor eftersom Vättern har en så stor betydelse
som dricksvattentäkt. Ett par hundra tusen människor får
redan idag sitt färskvatten från Vättern och det finns intresse
från många fler att på sikt få använda Vättern som sin
färskvattenkälla.
Än så länge är Vätterns dricksvatten av god kvalitet. Däremot finns
miljöskador och tecken på rubbad balans när det gäller djur och växter. Om
några arter slås ut kan det få allt större följdverkningar.
Vättern är näringsfattig, har relativt enkla näringskedjor och lång omsätt-
ningstid. Dessa faktorer ökar möjligheten att belysa och utreda principiella
samband och följa såväl effekterna av en ökad belastning (t ex kväve) som en
minskande belastning (t ex klororganiska föreningar).
Kväveomsättningen
I Vättern (liksom i Vänern) har kvävehalten ökat dramatiskt
under den senaste 20-årsperioden. Det rör sig om en
fördubbling, samtidigt som fosforhalten har minskat. Oron är
stark för att ekosystemets struktur kommer att förskjutas.
Via Motala ström lämnar idag Vättern ifrån sig dubbelt så mycket kväve
som för 20 år sedan. Naturvårdsverkets utredning visar att förändringen kan
bero på interna processer i Vättern. Det behövs kunskap om vilka processer
det är och hur dessa påverkas av höga halter av metaller och klororganiska
ämnen. Den kunskapen saknas. Främst behövs vetskap om miljöför-
oreningarnas effekter på den mikrobiella kvävecykeln.
Klororganiska ämnen/dioxin
Precis som när det gäller metallförekomsten så saknas idag
löpande övervakning av tillförseln av klororganiska ämnen
till Vättern. Dessa ämnen kan antas påverka ett flertal
nyckelprocesser i sjön och det är djupt otillfredsställande att
kvalificerad kunskap saknas.
I debatten om dioxin i fisk har Vätternrödingen varit mycket omdiskuterad.
Detta har grundat sig på ett alltför litet och ofullständigt material. Man vet
att
fisk i Vättern innehåller klororganiska föreningar som är typiska för blekeri-
utsläpp, men detta är en otillräcklig kunskap. Denna situation ger upphov till
ryktesspridning och oro, inte minst bland Vätterns yrkesfiskare.
Metallförekomsten
Trots att Vättern är en ren sjö är dess bottnar förorenade av
höga metallhalter. Det går inte att med säkerhet bedöma om
metallbelastningen på Vättern tenderar att minska eller öka.
Dessutom saknas nu möjligheter att bedöma om metaller
utgör en delorsak till de förändringar som registrerats i
kvävecykeln och i bottensamhällena i Vättern.
Miljöfarligt gods
En ofta förbisedd riskfaktor är olyckor med transporter av
farligt gods. Vätterns läge i en mycket trafiktät region och
sjöns extrema känslighet för vissa olyckor av detta slag utgör
en uppenbar hotbild. Vättern är ju bl a en mycket viktig
vattentäkt. Därför måste effekterna av eventuella olyckor
med farligt gods utreda. Det gäller transporter av gods både
på och runt Vättern. För detta ändamål behövs ett
prognosinstrument i form av en datamodell som kan beräkna
inblandning och spridning i Vätterns vattenmassa.
Kvävebelastning från
trafiken
De kvävemätningar som löpande gjorts i Vättern har visat att
framför allt nitraterna har ökat på ett drastiskt sätt. Detta är
inget unikt för Vättern, men det kan inte härledas från de
kända kvävekällorna. Fortfarande måste fler betydande källor
fastställas, framför allt vill man undersöka trafiktäta
områden.
Bottnarnas ekologi
Betydande koncentrationsförhöjningar av såväl metaller som
klororganiska ämnen finns i Vätterns bottensediment. Vilken
effekt detta får för bottenlevande organismer, anrikning i
näringskedjan, förskjutningar inom och mellan olika
organismgrupper är för närvarande dåligt undersökta.
De senaste 15-20 åren har flera bottenorganismer gått kraftigt tillbaka, t ex
laken och djupsiken. Yrkesfiskare och allmänhet har rapporterat att grund
som tidigare var bra fiskeplatser nu är överväxta och att det är ett ökat påslag
av trådalger på fisknät m m. Det behövs således en bred studie av botten-
systemets funktion.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av stöd för och förebyggande skydd av Vättern som natur-
och kulturområde och som dricksvattentäkt.