Riksdagens miljömål
Miljöproblemen är mycket allvarliga, både nationellt och globalt. Riksdag och regering har till dags dato inte tillräckligt tagit fasta på detta, utan den förda politiken leder till fortsatt förvärrade miljöproblem - även om vissa positiva undantag finns. Dock har riksdag och regering antagit en lång rad nationella miljömål, med syfte att något minska miljöförstöringen. Bland dessa kan nämnas:
- Koldioxidmålet. Utsläppen skall till år 2000 stabiliseras till 1990 års nivå för att därefter minska. - - Svaveloxider. Utsläppen till luft skall minska med 80 % år 1980-2000. - - Flyktiga organiska ämnen. Utsläppen skall minska med 50 % år 1988- 2000. - För ett antal miljömål har slutåret redan passerat utan att det uppsatta målet kunnat uppnås. Det gäller exempelvis kadmium, kväve till vatten och kväveoxider till luft. För andra miljömål framstår det redan nu som tämligen klart att de uppsatta målen inte kommer att kunna uppnås, trots att det ännu finns några år kvar till slutåret. Ytterligare en kategori miljömål är för oklart formulerade för att egentligen kunna utvärderas.
Vem omfattas av miljömålen?
Miljömålen gäller på nationell nivå och får anses vara bindande för beslut från riksdag och regering. Likväl står det riksdag och regering fritt att fatta beslut som leder till att miljömålen inte nås. Länsstyrelser bryter ned miljömålen till regional nivå, och i ett antal kommuner omarbetas de till lokala miljömål. I t ex koldioxidmålet slås det fast att det även gäller sektorsvis, exempelvis för byggsektorn, vägsektorn etc. Detta har dock endast fått begränsad praktisk betydelse.
Miljömålen bör även omfatta statliga bolag, verk etc
Det görs ofta gällande att de av riksdag och regering antagna miljömålen också gäller statligt ägda bolag, statliga verk och statliga institutioner. I den till miljömålen hörande texten sägs dock inget om dessa instansers skyldighet att följa målen. I olika skrivelser från de statliga verken framgår indirekt att de inte anser sig bundna av riksdagens miljömål. Exempelvis avser Luftfartsverket nå riksdagens koldioxidmål för år 2000 först tio år senare. Otydligheten gällande de statliga verkens och bolagens ansvar gentemot av riksdagen fattade miljömål är olycklig och bör korrigeras.
Det bör framgent tydligt framgå att samtliga av riksdag och regering antagna mål gäller även alla de statliga verken och helägda bolagen, liksom övriga statliga institutioner. Detta bör gälla såväl redan antagna miljömål som nytillkommande. Vidare bör samtliga internationella konventioner och liknande på miljöområdet omfattas. Regeringen bör vidare ge de statliga verken i uppdrag att presentera konkreta åtgärdsprogram för att miljömålen skall kunna uppfyllas. I det nu liggande förslaget till miljöbalk finns inskrivet att regeringen framgent skall kunna utfärda miljökvalitetsnormer av bindande karaktär. Detta kan rätt utnyttjat bli analogt med vad vi här föreslår, men vi anser att det skall finnas en självklar koppling mellan miljömål och åtgärdsprogram. Detta bör återfinnas i förslaget till miljöbalk när den lämnas som proposition.
I annan motion tar vi upp bl a företagens miljöansvar, varför den frågan inte berörs här.
Vi anser att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att tillsätta en parlamentarisk utredning i syfte att komma med konkreta förslag för hur en sådan förändring skall ske. Det kan exempelvis ske genom lagändring eller genom regeringens regleringsbrev och instruktioner till verken.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en parlamentarisk utredning bör tillsättas i syfte att ge konkreta förslag till tydliggörande angående statliga bolags, verks och institutioners ansvar visavi av riksdag och regering antagna miljömål,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljömålen i kommande förslag till miljöbalk.
Stockholm den 2 oktober 1996
Gudrun Lindvall (mp) Kia Andreasson (mp)