Idag har vi en otydlig lagstiftning som inte tillräckligt tydligt
definierar begreppen kring sopor och hantering av dem. I en
tid när vi strävar efter att öka källsortering, återvinning och
öka andelen material som går i kretslopp är det av
grundläggande betydelse att lagstiftningen ger stöd,
vägledning och uppmuntran till nya initiativ som driver
utvecklingen framåt. Så är det inte idag.
Det är idag inte definierat vem som äger soporna och vid vilka gränssnitt
ägandebyte sker. Det är nödvändigt att få klara spelregler när det gäller vad
som är konsumentansvar, kommunernas ansvar och fabrikanternas ansvar
avseende vår sophantering.
Som konsument har du inte tillåtelse enligt renhållningslagen att själv ta
hand om eller deponera dina sopor. Du anmodas att lämna dem vid
tomtgränsen för kvittblivning. Vem man lämnar sina sopor för kvittblivning
till talar inte lagen om. Ägandeförhållandet av sopor och hur länge man har
ansvar för dem är här mycket oklart. Om man t ex lämnar en soffa i en
container utställd av renhållningsverket och någon annan tar den kan det
betraktas som så kallad ockupation. Soffan är inte kommunens egendom
förrän den når soptippen.
Lagen om producentansvar avseende materialåtervinning är i många
stycken bra, men komplicerar i detta fall förfarandet. I detta gränsland när en
vara byter ägare är det viktigt att reda ut vilka handlingar som är att betrakta
som en överlåtelse till någon annan.
Eftersom sopor är en råvara i många återvinningsprojekt bör det vara helt
klarlagt om man äger sin råvara eller inte. När en medborgares sopor blir till
en tillgång för olika alternativa företag är det viktigt att reda ut dessa
förhållanden.
I Agenda 21:s tidevarv är det viktigt att man har ett samlat lagligt
dokument runt hanteringen av våra sopor. Troligen är de flesta konsumenter
intresserade av att bli befriade från ägandet redan vid det nuvarande
kvittblivningsstadiet. Samtidigt är det väsentligt att klargöra vilka
rättigheter
ett återvinningsföretag har. Ska konsumenten/sopproducenten ha möjlighet
att välja till vem soporna ska lämnas och till vad de ska användas?
Om man kan handla med sopor - vilket man inte kan så länge inte
ägandeförhållandet är klarlagt - blir frågor om sophantering och återvinning
mer marknadsorienterade. Detta kan leda till en kraftfull minskning av den
mängd sopor som deponeras. Förmodligen kan 95 % återvinnas i någon form
eller förädlas. Det finns en stor potential till nya arbetstillfällen och
minskning av behovet av nya råvaror.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en tydlig lagstiftning som
underlättar en miljöriktig sophantering och återvinning av sopor.