Svenska livsmedel håller av tradition hög kvalitet. Goda och
rationella produktionsförutsättningar i ett gynnsamt klimat
och med höga miljömässiga och djuretiska krav borgar för en
produktion med mycket hög konkurrenskraft i ett
internationellt perspektiv.
Livsmedelsindustrin är en mycket tung industrisektor i Sverige som
sysselsätter 67 000 personer. Detta gör den till Sveriges näst största
industrisektor mätt efter omsättning (114 miljarder kronor 1994) och tredje
största branschen mätt i antal sysselsatta.
En väl fungerande livsmedelsindustri som kan utvecklas har stor betydelse
för såväl konsumenter, råvaruproducenter som för vår export.
Sveriges EU-inträde har inneburit ökade möjligheter för livsmedels-
branschen. Öppnade gränser som ger tillgång till en helt annan marknad har
medfört en positiv framtidstro, men för att bli stark och attraktiv krävs
intressanta och kvalificerade produkter. Exporten ökade under första halvåret
1995 med 37 procent jämfört med föregående år. Men konkurrensen är hård
och vi får inte bortse från det faktum att alla länder i Europa är stora
livsmedelsproducenter.
I Skåne finns landets bästa naturliga förutsättningar för
lantbrukets primärproduktion. Inom jordbruk och trädgård
uppskattas ca 10 000 personer vara hel- eller
deltidssysselsatta. Värdemässigt ligger ca 27 procent av
landets primärproduktion i Skåne. Livsmedelsproduktionen
är också den största enskilda näringssektorn i Skåne, där 15
procent av arbetskraften kan hänföras till denna näring.
Åkerarealen i landskapet på nära 500 000 hektar motsvarar
visserligen inte mer än 17 procent av landets hela åkerareal,
men är bland den bästa i Europa. Klimatet är gynnsamt och
avstånden korta. Med kunniga företagare och anställda inom
jordbruk och livsmedelsindustri har det därmed skapats de
bästa förutsättningar för en konkurrenskraftig och rationell
produktion av högvärdiga livsmedel.
Styrkan inom vissa produktområden, såsom trädgårdsprodukter och svin
blir än mer uttalad om man räknar in även Halland och Blekinge. Som
exempel kan nämnas 89 procent av landets fruktodling, 70 procent av
köksväxter på friland och 53 procent av Sveriges svinproduktion.
I Skåne finns 350 av landets ca 800 företag inom livsmedelsbranschen.
Tillsammans utgör denna näringsgren med olika leverantörer av
insatsvaror, förpackningar, transporter m.m. en stor och tung del av det
skånska näringslivet. Namn som Nestlé (Findus), Procordia Food AB (Felix)
Danisco Sugar (tidigare Sockerbolaget) och de producentkooperativa
företagen Skånemejerier och Skanek är tillsammans med Svalöf Weibull,
Hilleshög, Tetra Laval, Åkerlund och Rausing välkända begrepp när det
gäller livsmedelsanknutna företag. Det är inte av en slump de har vuxit fram i
denna del av landet, utan de har tillkommit på grund av ett behov av att kunna
vidareförädla, marknadsföra och distribuera de högkvalitativa råvaror som
här framställs.
Detta visar Skånes och Sydsveriges dominans inom landets livsmedels-
industri, såväl som sektorns betydelse för denna del av landet.
De framtida förutsättningarna och utvecklingsmöjligheterna i denna
näringslivssektor har också stor betydelse för sysselsättningen och välståndet
i Skåne. Det skånska landskapet, med sina böljande sädesfält och blommande
rapsfält, såsom vi har vant oss vid det, påverkas också av de förutsättningar
som ges denna näring genom olika politiska beslut.
Behov av forskning och
utveckling
Konsumenter följer nya trender med en ökande hastighet och
med allt kortare anpassningstider. Krav på livsmedel med
hög kvalitet, säkra livsmedel och bekväma livsmedel ökar,
och därmed behovet av en marknadsorienterad
utvecklingsprocess.
Ett ökat intresse för svenska livsmedel inom EU-området kan ge
möjligheter till fler arbetstillfällen inom hela livsmedelsbranschen. För att
överleva och för att kunna nå ut på en större marknad måste företagen hela
tiden förnya produktsortimentet. För att företagen i framtiden skall kunna
skapa nya produkter med högt förädlingsvärde till acceptabelt pris måste de
ha kapacitet inom forskning och utveckling (FoU).
Livsmedelsforskningen har hittills haft låg prioritet i Sverige och branschen
har av olika skäl satsat relativt lite på FoU. Endast ca en kvarts procent av
omsättningen i branschen går till FoU (SCB).
Inom livsmedelsforskningen kan man urskilja två särskilt angelägna
programområden:
Framtidens livsmedelsteknologier.
Livsmedel med unika kvalitetsegenskaper.
Det första området handlar om en kunskapsutveckling som
stödjer industrins framtida utveckling av processer,
teknologier och produktionsmetoder och det andra bör
inriktas mot egenskaperna hos framtidens produkter. En stor
exportpotential för svensk livsmedelsindustri ligger i
produkter med unika kvalitetsegenskaper, ett begrepp som
kan innefatta många olika aspekter och typer av livsmedel.
Några exempel:
Bekväma livsmedel (snabbtillagat).
Naturliga och rena livsmedel (KRAV och liknande).
Speciella säkerhetskriterier, t.ex. fria från allergener.
Unika sensoriska egenskaper i fråga om smak och lukt etc.
Unika näringsegenskaper, så kallade "functional foods".
Exempel på redan framtagna produkter av sistnämnda slag
utifrån livsmedelsforskningen i Lund är hälsodrycken Pro
Viva och havremjölk, som är på väg att bli en
exportframgång.
Folkhälsoaspekten bör särskilt uppmärksammas i livsmedelsforskningen.
Det behövs fördjupad forskning kring hur ämnen i livsmedel påverkar
funktioner i den mänskliga kroppen. Sådan forskning är central för att
utveckla livsmedel med särskilda värden ur hälsosynpunkt. Sådana mat -
"functional foods" - kan förväntas få en ökad efterfrågan. Det är också viktigt
att oklarheter i gränsdragningen mellan livsmedel och läkemedel reds ut. Det
får inte vara så att utvecklingen på detta område hämmas p.g.a. stelbenta
regelsystem.
Kunskapsutvecklingen
kräver integration och
tvärvetenskap
För de flesta företag är det viktigast med företagsnära
produktutveckling, men utvecklingen av nya produkter
kommer i framtiden att i hög grad baseras på
forskningsresultat som kommer fram inom universitets- och
högskolevärlden. Därför är det viktigt med en nära relation
mellan företag och forskarvärld, så att de kan tillägna sig det
som sker inom deras område, både inom grundforskningen
och mera tillämpad forskning.
Det är inte säkert att den forskningsnära utvecklingen skall ske inom varje
enskilt företag utan det kommer i stället att bli allt vanligare att
forskningskompetensen köps in utifrån. En del företag bildar t.ex. särskilda
utvecklingsbolag tillsammans med forskare, där forskarna får en royalty på
produkternas försäljning. I mindre företag kommer man inte att ha egen
forskning, utan man kommer liera sig med forskargrupper och forsknings-
miljöer på olika sätt. De större företagen och de stora internationella
koncernerna kommer att satsa stora resurser på egen FoU.
Näringslivet har därför ett stort intresse av att den offentliga forskningen på
livsmedelsområdet utvecklas. Utan en ökad offentlig satsning på detta
område kommer inte universitet och högskolor att kunna svara upp mot den
ökade efterfrågan på forskare och forskningsresultat. Samhället har här en
viktig uppgift att kunna tillhandahålla personella resurser och att främja
utvecklingen på detta område.
Men det skall understrykas att det också är lika viktigt att livsmedels-
industrin visar sitt eget intresse för forsknings- och utvecklingsfrågor genom
att öka sin egen andel till FoU.
Den svenska
livsmedelsforskningen
Den svenska offentliga livsmedelsforskningen har inte svarat
upp mot branschens utveckling och stigande behov.
Satsningarna har i princip varit oförändrande under de
senaste 15-20 åren. Trots branschens stora betydelse i olika
avseenden har medelstilldelningen varit mycket blygsam.
Detta blir särskilt tydligt vid en jämförelse med de resurser
som Danmark och även Norge anslår för sin
livsmedelsforskning. I Danmark satsas under 1990-talet 800-
900 miljoner danska kronor i extra offentliga medel i det så
kallade FÖTEK-programmet, eller med ca 100 miljoner
kronor per år. Näringslivet bidrar här med lika mycket. Den
danska livsmedelsforskningen har således årligen 200
miljoner kronor till sitt förfogande.
Det statliga stödet till livsmedelsforskningen i Sverige kommer bland annat
från forskningsråd. Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) har fått det
övergripande ansvaret för livsmedelsforskningen. Volymen är dock
förhållandevis liten för att medge tvärvetenskapliga satsningar. Vidare finns
det gränsdragningsproblem gentemot Teknikvetenskapliga forskningsrådet
(TFR) när det gäller livsmedelsteknik och Medicinska forskningsrådet (MFR)
när det gäller näringsforskning med risk för att viktiga områden faller mellan
stolarna.
Forskningen måste utgå från ett totalperspektiv, från råvaruproduktion till
konsumentprodukt och innefatta landets olika kompetenser på ett samlat sätt.
Här torde den samordning som skett i livsmedelsprogrammet till Stiftelsen
för strategisk forskning kunna utgöra förebild. Ett gemensamt projekt mellan
Lunds tekniska högskola, SLU i Uppsala och SIK i Göteborg har just startat
under benämningen "Future Technologies for Food production". Nivån är 8
miljoner kronor/år i början men med en ökning till 15 miljoner kronor/år.
I sin fördjupade anslagsframställning har Lunds universitet fört fram
livsmedel som prioriterat område och förklarat sig berett till satsningar i
samverkan med industrin. Denna inriktning relaterar också starkt till Skånes
Livsmedelsakademis synsätt om en stark grund för utvecklingen av
livsmedelsforskningen i vår region.
I regeringens forskningspolitiska proposition markeras universitetens
"tredje uppgift" ytterligare, nämligen ansvaret att nyttiggöra forskningen
gentemot samhället och näringslivet. Detta är bra. I Lund har universitets-
och LTH-ledningarna redan tagit initiativ till förstärkta institutfunktioner och
pekat på livsmedelsområdet som särskilt angeläget och lämpligt för sådana
utvidgade funktioner. Överläggningar pågår med SIK och Ideon Agro Food
om organisatoriska lösningar. Universitetet satsar också på utökad
kontaktverksamhet i samverkan med Teknikbrostiftelsen. En samordning och
förstärkning av den utåtriktade verksamheten behövs för att inte minst mindre
och medelstora företag skall finna de kompetenser de behöver.
Det är viktigt med en ökning av anslagen till livsmedelsforskningen.
Det behövs ett sammanhållet livsmedelstekniskt forksnings- och
utvecklingsprogram för att stärka livsmedelsforskningen. En förbättrad
samverkan och samplanering mellan alla berörda finansiärer är angelägen
med den uttalade målsättningen att förstärka livsmedelssektorns konkurrens-
kraft. Detta skulle kunna innebära en stimulans till samfinansiering för livs-
medelsindustrin. Praktisk samverkan bör kunna ske inom ramen för ett
livsmedelstekniskt forskningscentrum i Skåne. Grunden är som framgått
redan lagd.
Både branschen och institutionerna bör kunna bidra med ekonomiska och
personella resurser.
Skånsk forskning och
utveckling på
livsmedelsområdet
Inom forskningen ligger landets största statliga resurser på
trädgårdsområdet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i
Alnarp. Mycket hög kompetens finns också här när det gäller
jordbruktes växtskydds- och odlingssystemfrågor, liksom
vad gäller cerealiekvalitet och animalieproduktionens
inhysningsfrågor.
Vid Lunds universitet /Lunds tekniska högskola finns landets största enhet
för forskning inom livsmedelsområdet med tonvikt på förädlingsledet.
Forskningen omfattar livsmedelskemi, livsmedelsteknik, livsmedelstekno-
logi, mikrobiologi och näringslära.
Vid LTH finns tre grundutbildningar inom livsmedelsområdet samt
forskarutbildning.
Även Ekonomihögskolan och Medicinska fakulteten bedriver forskning
med bäring på livsmedelsområdet.
Jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse och hushållningssällskapen har
en betydande FoU inom sektorer av primärproduktionen, både vad gäller
vegetabilie- och animalieproduktionen. Växtförädling av hög internationell
klass bedrivs av Svalöf Weibull i Svalöv och Hilleshög i Landskrona.
Viktiga samarbetsorgan mellan universitet/högskola och näringsliv är
IDEON Agro Food som har en speciell roll som katalysator för innovationer
baserade på forskningen vid LTH och SLU och Skånes Livsmedelsakademi.
SIK har även nyligen etablerat en filial i Lund.
Agroindustriellt kluster
Utvecklingen av produkter äger rum i industriella kluster -
vertikalt längs förädlingskedjan och horisontellt i samverkan
och konkurrens mellan företag i samma förädlingsled. Dessa
kluster benämns ofta agroindustriella distrikt.
Mindre och medelstora företag spelar en betydelsefull roll i de industriella
klustren. Det har också visats att dessa kluster spelar en betydelsefull roll
för
dessa företag genom att de skapar möjligheter till en flexibel specialisering
och samverkan i nätverk. Vidare vet man att stora internationella företag
gärna lokaliserar sig i industriella distrikt för att tillvarata den
stimulerande
produktionsmiljön, de specialiserade service- och stödfunktionerna, den
lokala kompetensmarknaden och de ofta specialutformade
infrastrukturförhållandena. Detta fenomen är inte specifikt knutet endast till
högteknologikluster, även om det mest spektakulära går under namnet Silicon
Valley.
I ett integrerat Europa är det av yttersta vikt att genom konsekventa
prioriteringar stärka dynamiken i svenska regionala industrikluster för att
behålla och förstärka innovationskapaciteten, konkurrenskraften och
företagandet för att åstadkomma en stabil sysselsättning i lönsam industri!
SLU/LU/LTH utgör tillsammans med livsmedelsföretagen i Skåne ett
agroindustriellt centrum som det är viktigt att förstärka för att ytterligare
stimulera den speciella effekten som finns i välfungerande kluster.
En stark livsmedelsproduktion kräver uthålliga och bärkraftiga jordbruk.
Förutsättningen för en stark livsmedelsindustri är ett konkurrenskraftigt och
ekonomiskt uthålligt jordbruk. Ett jordbruk som kan konkurrera med
omvärlden på lika villkor, och som inte beläggs med tyngande kostnader eller
andra ålägganden som kan verka snedvridande i konkurrenshänseende. Det
gäller att kunna ta tillvara de fördelar som våra odlingsbetingelser ger, liksom
den skicklighet och höga ambition på miljöområdet och inom djurhållningen
som den svenska lantbrukarkåren besitter.
Sedan Sveriges EU-anslutning är svenskt jordbruk delaktigt i EU:s
jordbrukspolitik, CAP, vilket borde innebära en konkurrensneutralitet med
resten av Europa. Men särskilda skatter på energi, diesel och handelsgödsel
försvårar konkurrensen för svenskt jordbruk, liksom det faktum att Sverige
inte har tagit hem hela det framförhandlade miljöstödet till svenskt lantbruk.
Sådan snedvridning kan äventyra den viktiga råvaruproduktionen till
livsmedelsindustrin.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förutsättningar för utvecklingen av högvärdiga och
konkurrenskraftiga livsmedel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skapandet av ett samlat livsmedelstekniskt forsknings- och
utvecklingsprogram,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att oklarheter i gränsdragningen mellan läkemedel och livsmedel
reds ut,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av agroindustriella kluster,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av en konkurrenskraftig råvaruproduktion till
livsmedelsindustrin.