Svenska livsmedel håller av tradition hög kvalitet. Goda och rationella produktionsförutsättningar i ett gynnsamt klimat och med höga miljömässiga och djuretiska krav borgar för en produktion med mycket hög konkurrenskraft i ett internationellt perspektiv.
Livsmedelsindustrin är en mycket tung industrisektor i Sverige som sysselsätter 67 000 personer. Detta gör den till Sveriges näst största industrisektor mätt efter omsättning (114 miljarder kronor 1994) och tredje största branschen mätt i antal sysselsatta.
En väl fungerande livsmedelsindustri som kan utvecklas har stor betydelse för såväl konsumenter, råvaruproducenter som för vår export.
Sveriges EU-inträde har inneburit ökade möjligheter för livsmedels- branschen. Öppnade gränser som ger tillgång till en helt annan marknad har medfört en positiv framtidstro, men för att bli stark och attraktiv krävs intressanta och kvalificerade produkter. Exporten ökade under första halvåret 1995 med 37 procent jämfört med föregående år. Men konkurrensen är hård och vi får inte bortse från det faktum att alla länder i Europa är stora livsmedelsproducenter.
Skånes komparativa fördelar beträffande livsmedelsproduktionen
I Skåne finns landets bästa naturliga förutsättningar för lantbrukets primärproduktion. Inom jordbruk och trädgård uppskattas ca 10 000 personer vara hel- eller deltidssysselsatta. Värdemässigt ligger ca 27 procent av landets primärproduktion i Skåne. Livsmedelsproduktionen är också den största enskilda näringssektorn i Skåne, där 15 procent av arbetskraften kan hänföras till denna näring. Åkerarealen i landskapet på nära 500 000 hektar motsvarar visserligen inte mer än 17 procent av landets hela åkerareal, men är bland den bästa i Europa. Klimatet är gynnsamt och avstånden korta. Med kunniga företagare och anställda inom jordbruk och livsmedelsindustri har det därmed skapats de bästa förutsättningar för en konkurrenskraftig och rationell produktion av högvärdiga livsmedel.
Styrkan inom vissa produktområden, såsom trädgårdsprodukter och svin blir än mer uttalad om man räknar in även Halland och Blekinge. Som exempel kan nämnas 89 procent av landets fruktodling, 70 procent av köksväxter på friland och 53 procent av Sveriges svinproduktion.
I Skåne finns 350 av landets ca 800 företag inom livsmedelsbranschen.
Tillsammans utgör denna näringsgren med olika leverantörer av insatsvaror, förpackningar, transporter m.m. en stor och tung del av det skånska näringslivet. Namn som Nestlé (Findus), Procordia Food AB (Felix) Danisco Sugar (tidigare Sockerbolaget) och de producentkooperativa företagen Skånemejerier och Skanek är tillsammans med Svalöf Weibull, Hilleshög, Tetra Laval, Åkerlund och Rausing välkända begrepp när det gäller livsmedelsanknutna företag. Det är inte av en slump de har vuxit fram i denna del av landet, utan de har tillkommit på grund av ett behov av att kunna vidareförädla, marknadsföra och distribuera de högkvalitativa råvaror som här framställs.
Detta visar Skånes och Sydsveriges dominans inom landets livsmedels- industri, såväl som sektorns betydelse för denna del av landet.
De framtida förutsättningarna och utvecklingsmöjligheterna i denna näringslivssektor har också stor betydelse för sysselsättningen och välståndet i Skåne. Det skånska landskapet, med sina böljande sädesfält och blommande rapsfält, såsom vi har vant oss vid det, påverkas också av de förutsättningar som ges denna näring genom olika politiska beslut.
Behov av forskning och utveckling
Konsumenter följer nya trender med en ökande hastighet och med allt kortare anpassningstider. Krav på livsmedel med hög kvalitet, säkra livsmedel och bekväma livsmedel ökar, och därmed behovet av en marknadsorienterad utvecklingsprocess.
Ett ökat intresse för svenska livsmedel inom EU-området kan ge möjligheter till fler arbetstillfällen inom hela livsmedelsbranschen. För att överleva och för att kunna nå ut på en större marknad måste företagen hela tiden förnya produktsortimentet. För att företagen i framtiden skall kunna skapa nya produkter med högt förädlingsvärde till acceptabelt pris måste de ha kapacitet inom forskning och utveckling (FoU).
Livsmedelsforskningen har hittills haft låg prioritet i Sverige och branschen har av olika skäl satsat relativt lite på FoU. Endast ca en kvarts procent av omsättningen i branschen går till FoU (SCB).
Inom livsmedelsforskningen kan man urskilja två särskilt angelägna programområden:
Framtidens livsmedelsteknologier.
Livsmedel med unika kvalitetsegenskaper.
Det första området handlar om en kunskapsutveckling som stödjer industrins framtida utveckling av processer, teknologier och produktionsmetoder och det andra bör inriktas mot egenskaperna hos framtidens produkter. En stor exportpotential för svensk livsmedelsindustri ligger i produkter med unika kvalitetsegenskaper, ett begrepp som kan innefatta många olika aspekter och typer av livsmedel.
Några exempel:
Bekväma livsmedel (snabbtillagat).
Naturliga och rena livsmedel (KRAV och liknande).
Speciella säkerhetskriterier, t.ex. fria från allergener.
Unika sensoriska egenskaper i fråga om smak och lukt etc.
Unika näringsegenskaper, så kallade "functional foods".
Exempel på redan framtagna produkter av sistnämnda slag utifrån livsmedelsforskningen i Lund är hälsodrycken Pro Viva och havremjölk, som är på väg att bli en exportframgång.
Folkhälsoaspekten bör särskilt uppmärksammas i livsmedelsforskningen. Det behövs fördjupad forskning kring hur ämnen i livsmedel påverkar funktioner i den mänskliga kroppen. Sådan forskning är central för att utveckla livsmedel med särskilda värden ur hälsosynpunkt. Sådana mat - "functional foods" - kan förväntas få en ökad efterfrågan. Det är också viktigt att oklarheter i gränsdragningen mellan livsmedel och läkemedel reds ut. Det får inte vara så att utvecklingen på detta område hämmas p.g.a. stelbenta regelsystem.
Kunskapsutvecklingen kräver integration och tvärvetenskap
För de flesta företag är det viktigast med företagsnära produktutveckling, men utvecklingen av nya produkter kommer i framtiden att i hög grad baseras på forskningsresultat som kommer fram inom universitets- och högskolevärlden. Därför är det viktigt med en nära relation mellan företag och forskarvärld, så att de kan tillägna sig det som sker inom deras område, både inom grundforskningen och mera tillämpad forskning.
Det är inte säkert att den forskningsnära utvecklingen skall ske inom varje enskilt företag utan det kommer i stället att bli allt vanligare att forskningskompetensen köps in utifrån. En del företag bildar t.ex. särskilda utvecklingsbolag tillsammans med forskare, där forskarna får en royalty på produkternas försäljning. I mindre företag kommer man inte att ha egen forskning, utan man kommer liera sig med forskargrupper och forsknings- miljöer på olika sätt. De större företagen och de stora internationella koncernerna kommer att satsa stora resurser på egen FoU.
Näringslivet har därför ett stort intresse av att den offentliga forskningen på livsmedelsområdet utvecklas. Utan en ökad offentlig satsning på detta område kommer inte universitet och högskolor att kunna svara upp mot den ökade efterfrågan på forskare och forskningsresultat. Samhället har här en viktig uppgift att kunna tillhandahålla personella resurser och att främja utvecklingen på detta område.
Men det skall understrykas att det också är lika viktigt att livsmedels- industrin visar sitt eget intresse för forsknings- och utvecklingsfrågor genom att öka sin egen andel till FoU.
Den svenska livsmedelsforskningen
Den svenska offentliga livsmedelsforskningen har inte svarat upp mot branschens utveckling och stigande behov. Satsningarna har i princip varit oförändrande under de senaste 15-20 åren. Trots branschens stora betydelse i olika avseenden har medelstilldelningen varit mycket blygsam. Detta blir särskilt tydligt vid en jämförelse med de resurser som Danmark och även Norge anslår för sin livsmedelsforskning. I Danmark satsas under 1990-talet 800- 900 miljoner danska kronor i extra offentliga medel i det så kallade FÖTEK-programmet, eller med ca 100 miljoner kronor per år. Näringslivet bidrar här med lika mycket. Den danska livsmedelsforskningen har således årligen 200 miljoner kronor till sitt förfogande.
Det statliga stödet till livsmedelsforskningen i Sverige kommer bland annat från forskningsråd. Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) har fått det övergripande ansvaret för livsmedelsforskningen. Volymen är dock förhållandevis liten för att medge tvärvetenskapliga satsningar. Vidare finns det gränsdragningsproblem gentemot Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) när det gäller livsmedelsteknik och Medicinska forskningsrådet (MFR) när det gäller näringsforskning med risk för att viktiga områden faller mellan stolarna.
Forskningen måste utgå från ett totalperspektiv, från råvaruproduktion till konsumentprodukt och innefatta landets olika kompetenser på ett samlat sätt. Här torde den samordning som skett i livsmedelsprogrammet till Stiftelsen för strategisk forskning kunna utgöra förebild. Ett gemensamt projekt mellan Lunds tekniska högskola, SLU i Uppsala och SIK i Göteborg har just startat under benämningen "Future Technologies for Food production". Nivån är 8 miljoner kronor/år i början men med en ökning till 15 miljoner kronor/år.
I sin fördjupade anslagsframställning har Lunds universitet fört fram livsmedel som prioriterat område och förklarat sig berett till satsningar i samverkan med industrin. Denna inriktning relaterar också starkt till Skånes Livsmedelsakademis synsätt om en stark grund för utvecklingen av livsmedelsforskningen i vår region.
I regeringens forskningspolitiska proposition markeras universitetens "tredje uppgift" ytterligare, nämligen ansvaret att nyttiggöra forskningen gentemot samhället och näringslivet. Detta är bra. I Lund har universitets- och LTH-ledningarna redan tagit initiativ till förstärkta institutfunktioner och pekat på livsmedelsområdet som särskilt angeläget och lämpligt för sådana utvidgade funktioner. Överläggningar pågår med SIK och Ideon Agro Food om organisatoriska lösningar. Universitetet satsar också på utökad kontaktverksamhet i samverkan med Teknikbrostiftelsen. En samordning och förstärkning av den utåtriktade verksamheten behövs för att inte minst mindre och medelstora företag skall finna de kompetenser de behöver.
Det är viktigt med en ökning av anslagen till livsmedelsforskningen.
Det behövs ett sammanhållet livsmedelstekniskt forksnings- och utvecklingsprogram för att stärka livsmedelsforskningen. En förbättrad samverkan och samplanering mellan alla berörda finansiärer är angelägen med den uttalade målsättningen att förstärka livsmedelssektorns konkurrens- kraft. Detta skulle kunna innebära en stimulans till samfinansiering för livs- medelsindustrin. Praktisk samverkan bör kunna ske inom ramen för ett livsmedelstekniskt forskningscentrum i Skåne. Grunden är som framgått redan lagd.
Både branschen och institutionerna bör kunna bidra med ekonomiska och personella resurser.
Skånsk forskning och utveckling på livsmedelsområdet
Inom forskningen ligger landets största statliga resurser på trädgårdsområdet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp. Mycket hög kompetens finns också här när det gäller jordbruktes växtskydds- och odlingssystemfrågor, liksom vad gäller cerealiekvalitet och animalieproduktionens inhysningsfrågor.
Vid Lunds universitet /Lunds tekniska högskola finns landets största enhet för forskning inom livsmedelsområdet med tonvikt på förädlingsledet. Forskningen omfattar livsmedelskemi, livsmedelsteknik, livsmedelstekno- logi, mikrobiologi och näringslära.
Vid LTH finns tre grundutbildningar inom livsmedelsområdet samt forskarutbildning.
Även Ekonomihögskolan och Medicinska fakulteten bedriver forskning med bäring på livsmedelsområdet.
Jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse och hushållningssällskapen har en betydande FoU inom sektorer av primärproduktionen, både vad gäller vegetabilie- och animalieproduktionen. Växtförädling av hög internationell klass bedrivs av Svalöf Weibull i Svalöv och Hilleshög i Landskrona.
Viktiga samarbetsorgan mellan universitet/högskola och näringsliv är IDEON Agro Food som har en speciell roll som katalysator för innovationer baserade på forskningen vid LTH och SLU och Skånes Livsmedelsakademi. SIK har även nyligen etablerat en filial i Lund.
Agroindustriellt kluster
Utvecklingen av produkter äger rum i industriella kluster - vertikalt längs förädlingskedjan och horisontellt i samverkan och konkurrens mellan företag i samma förädlingsled. Dessa kluster benämns ofta agroindustriella distrikt.
Mindre och medelstora företag spelar en betydelsefull roll i de industriella klustren. Det har också visats att dessa kluster spelar en betydelsefull roll för dessa företag genom att de skapar möjligheter till en flexibel specialisering och samverkan i nätverk. Vidare vet man att stora internationella företag gärna lokaliserar sig i industriella distrikt för att tillvarata den stimulerande produktionsmiljön, de specialiserade service- och stödfunktionerna, den lokala kompetensmarknaden och de ofta specialutformade infrastrukturförhållandena. Detta fenomen är inte specifikt knutet endast till högteknologikluster, även om det mest spektakulära går under namnet Silicon Valley.
I ett integrerat Europa är det av yttersta vikt att genom konsekventa prioriteringar stärka dynamiken i svenska regionala industrikluster för att behålla och förstärka innovationskapaciteten, konkurrenskraften och företagandet för att åstadkomma en stabil sysselsättning i lönsam industri!
SLU/LU/LTH utgör tillsammans med livsmedelsföretagen i Skåne ett agroindustriellt centrum som det är viktigt att förstärka för att ytterligare stimulera den speciella effekten som finns i välfungerande kluster.
En stark livsmedelsproduktion kräver uthålliga och bärkraftiga jordbruk.
Förutsättningen för en stark livsmedelsindustri är ett konkurrenskraftigt och ekonomiskt uthålligt jordbruk. Ett jordbruk som kan konkurrera med omvärlden på lika villkor, och som inte beläggs med tyngande kostnader eller andra ålägganden som kan verka snedvridande i konkurrenshänseende. Det gäller att kunna ta tillvara de fördelar som våra odlingsbetingelser ger, liksom den skicklighet och höga ambition på miljöområdet och inom djurhållningen som den svenska lantbrukarkåren besitter.
Sedan Sveriges EU-anslutning är svenskt jordbruk delaktigt i EU:s jordbrukspolitik, CAP, vilket borde innebära en konkurrensneutralitet med resten av Europa. Men särskilda skatter på energi, diesel och handelsgödsel försvårar konkurrensen för svenskt jordbruk, liksom det faktum att Sverige inte har tagit hem hela det framförhandlade miljöstödet till svenskt lantbruk. Sådan snedvridning kan äventyra den viktiga råvaruproduktionen till livsmedelsindustrin.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningar för utvecklingen av högvärdiga och konkurrenskraftiga livsmedel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skapandet av ett samlat livsmedelstekniskt forsknings- och utvecklingsprogram,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att oklarheter i gränsdragningen mellan läkemedel och livsmedel reds ut,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av agroindustriella kluster,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en konkurrenskraftig råvaruproduktion till livsmedelsindustrin.
Stockholm den 4 oktober 1996
Peter Weibull Bernström (m)
Gun Hellsvik (m) Bertil Persson (m) Ingvar Eriksson (m) Rune Rydén (m) Jan Backman (m)