Motion till riksdagen
1996/97:Jo601
av Sivert Carlsson m.fl. (c)

Skoglig utbildning och forskning i södra Sverige


Skogen är Sveriges gröna guld. Den är ett andningshål och
en källa att hämta nya krafter ur men är också landets
viktigaste inkomstkälla, med en årlig nettointäkt på ca 70
miljarder kronor.
Götaland, där tillväxten är mer än 30 miljoner skogskubikmeter per år, och
övriga delar av södra Sverige har stora förutsättningar att bli en av
Västeuropas mest betydande råvarubaser för skogliga produkter. Skogen
finns, arbetskraften finns, lång tradition och stort yrkeskunnande beträffande
hantering av skogen och träet finns och goda framtidsutsikter inom områdena
skog, trä och bioenergi finns. Däremot finns inte någon skoglig forskning och
högre skogsutbildning i södra Sverige, trots att Götaland i dag svarar för cirka
40 % av Sveriges skogsbruksvärde.
Den skogliga och skogsindustriella forskningen och utbildningen är i dag
nästan uteslutande förlagd till mellersta och norra Sverige. Endast några
procent av forskningsresurserna går till Götaland.
Denna obalans beträffande skoglig forskning och utbildning bidrar inte till
den optimala utveckling av södra Sveriges skogsbruk, som närvaron av
skoglig forskning och högre skoglig utbildning skulle medföra.
Det faktum att såväl ägarstrukturen som vedegenskaperna är helt olika i
södra och norra Sverige talar också för att den sydsvenska skogsnäringen
behöver viss egen utbildning, forskning och profil. I södra Sverige är
merparten av skogsbruket småskaligt och privatägt med de särskilda
förutsättningar, skötsel, lönsamhet m.m. detta innebär jämfört med bolags-
skogsbruket.
Vedens olika egenskaper betyder också att det sydsvenska virket är
lämpligt för andra ändamål och slutprodukter än det nordsvenska virket.
I biologiskt avseende skiljer sig den sydsvenska skogen från skogen i norr
bl.a. när det gäller produktionsförmåga och artrikedom. Skillnaderna har stor
betydelse inte minst för möjligheten att samordna produktions- och
miljöändamål. Skogsskadornas variation och olika utbredning kräver också
forskningens lokalisering till olika delar av Sverige.
Flera starka skäl talar således för att en lokalisering av högre
skogsutbildning och skogsforskning bör ske i södra Sverige.
Bristen på koppling mellan kunskap om skogsskötsel och om optimal
användning av skogsråvaran diskuteras ofta. Det finns grundad anledning att
förmoda att råvaran trä inte kommer till användning i den utsträckning som
den förtjänar och att den inte får den ekonomiskt optimala användningen,
detta på grund av otillräcklig forskning och utbildning.
Vår svenska skog är en resurs idag och i framtiden. Men en utvecklingsbar
framtid kräver utbildning och forskning.
På skogsområdet kommer att krävas ökade ekologiska kunskaper, starkare
miljöinriktning och en högre grad av förädling.
Ett växande intresse för ekologiskt hållbara produkter tillsammans med
ökad miljömedvetenhet kommer att medföra en större efterfrågan på
förädlade träprodukter. Det kommer också att medverka till att återinföra ett
större intresse för trä i byggandet.
Den begränsade utbildningen specifikt om trä i dagens högskoleutbildning
måste ökas och breddas för att stimulera denna utveckling.
Vårt land borde, med våra samlade skogsresurser, kunna vara ledande i
träbyggnadsteknik och användning av trä i byggande. Den obligatoriska
utbildningen i trä bör utvidgas i den högre skogliga utbildningen.
Den högre skogliga utbildning och den skogsforskning som vi menar måste
lokaliseras till södra Sverige, bör bedrivas i den miljö forskningen avser. Det
är inte acceptabelt att forskning om sydsvensk skog enbart sker på distans. En
skoglig fakultet bör knytas till någon av högskolorna i skogrika Småland.
För att garantera hög kompetens hos dem som arbetar i skogen och inom
förädlingsindustrin krävs att det kan ske en rekrytering till den högre
utbildningen inom regionen och att näringen i regionen kan rekrytera
arbetskraft därifrån.
Möjlighet till vidareutbildning och till utbildning av icke skogsbruksaktiva
skogsägare måste också erbjudas. Det är av största vikt att sådan utbildning,
som blir alltmer angelägen, kan tillhandahållas inom den egna regionen.
Kalmar , Kronobergs och Jönköpings län tillhör de skogrikare länen och
har långa traditioner av träbearbetning i olika former, från slöjdalster,
sågverk, husfabriker m.m. till världens mest miljövänliga massafabrik i
Mönsterås.
Smålandslänen har också växande högskolor som bl.a. utbildar ingenjörer,
tekniker och ekonomer. Dessutom finns en erkänt kvalificerad miljö-
utbildning. I ovan nämnda studiesociala miljö passar även skoglig utbildning
och forskning in.
En massiv, samordnad utvecklingsinsats bör sättas in i hela kedjan från
skogsskötsel till marknadsföring och hantering av träprodukter. Användning
av träfiberbaserade varor i konkurrens med andra material är också en viktig
aspekt att beakta i en allt hårdare internationell konkurrens. Det är viktigt
att
trä och träfiberbaserade produkter utvecklas och marknadsförs effektivt.
Därför bör nuvarande brist på högre skoglig utbildning och forskning i södra
Sverige snarast åtgärdas. Regeringen bör utreda förutsättningarna för detta
samt återkomma med förslag. En integrering av skogsvetenskaplig och
teknisk utbildning och forskning bör där komma till stånd, för skogens,
näringens, regionens och landets utveckling.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av skoglig utbildning och forskning i södra Sverige.

Stockholm den 26 september 1996
Sivert Carlsson (c)
Agne Hansson (c)

Eskil Erlandsson (c)

Margareta Andersson (c)