Motion till riksdagen
1996/97:Jo530
av Gudrun Lindvall m.fl. (mp)

Bestrålning av livsmedel


Bakgrund
I regeringens budgetproposition föreslås att bestrålning av
kryddor och import av bestrålade kryddor skall tillåtas.
Miljöpartiet de gröna yrkar avslag på detta.
Bestrålning av mat är en kontroversiell fråga. Det är förvånande att
regeringen väljer att föreslå detta i budgetmotionen och inte på ett sätt så att
frågan kunde få en bredare belysning.
Bestrålning av mat är vanligt i många länder, även inom  EU. Man
bestrålar av framför allt två skäl
- det dödar bakterier
- det förlänger hållbarheten.
Bekvämt och lönsamt för
handeln...
Bestrålning är bekvämt för många som handlar med
livsmedel. Man behöver inte vara så noga med hygienen i
hanteringen och kan blanda partier utan oro för att någon del
är bakteriebemängd. Man kan också bestråla om livsmedlet
börjar bli lite gammalt utan att riskera att kunden blir sjuk av
födan. Likaså finns möjlighet att lagra till exempel säd i
avvaktan på bättre pris. Bestrålningen är förhållandevis
billig. Eftersom livsmedlet blir mer hållbart minskar riskerna
för förluster på grund av kvalitetsförsämring. Det ligger
mycket pengar i bestrålningen för de stora livsmedelsjättarna
på världsmarknaden.
...men är det bra för
kunden?
Kunden vill givetvis ha färska produkter. Så behöver inte
vara fallet med bestrålade livsmedel. Eftersom bestrålningen
"konserverar" dem kan åldern inte ses. De kan vara lagrade
mycket länge.
Kunden vill ha produkter av hög kvalitet. Så behöver inte heller vara fallet
med bestrålade livsmedel. De kan vara del av parti som sänts tillbaka på
grund av höga halter bakterier, men återkommit bestrålade och utan levande
bakterier.
Vad sker i maten?
Naturligtvis händer det något i maten när den bestrålas,
annars skulle den ju inte kunna få förlängd hållbarhet.
- Fetterna förändras på så sätt att de inte härsknar. Det betyder att dubbel-
bindningarna i de omättade fetterna bryts. Fetterna blir mättade. Omättade
och framför allt fleromättade fetter är betydligt hälsosammare än mättade
fetter. Vi behöver få i oss omättat fett medan vi bör undvika det mättade.
De bestrålade livsmedlen har alltså försämrats, kvaliteten är inte längre
densamma.
-
- Den joniserande strålningen slår också sönder dubbelbindningar i en del
aminosyror. Aminosyror är proteinernas byggstenar. En del kan vi till-
verka själva, andra måste vi få i oss med födan. Många av de essentiella
aminosyrorna, dem vi måste få i oss med födan, har dubbelbindningar. Det
torde innebära att den bestrålade maten innehåller färre essentiella amino-
syror än den obestrålade. Även i detta avseende har alltså kvaliteten
försämrats.
-
- Mängden vitaminer i livsmedlen minskar. Såväl vitaminerna A, B, B2, B6,
B12, C, E, K och karotin bryts ner och halterna minskar. Kvaliteten
försämras.
-
- Den joniserande strålningen slår loss fria radikaler. Det är små partiklar,
som rönt allt större uppmärksamhet det senaste decenniet. Fria radikaler är
kemiskt mycket aktiva och angriper de beståndsdelar i livsmedel som
berörts ovan.
-
Födan blir alltså sämre
Slutsatsen är alltså att livsmedlen blir av sämre kvalitet med
bestrålning. Vi konsumenter får betala ett fullt pris för en
icke fullvärdig produkt med sämre näringsvärde. Just de
ämnen vi behöver i livsmedlen, vitaminer och essentiella
aminosyror, har förstörts och mängden minskat. Mot
bakgrund av detta är det förståeligt att engelska läkare varnar
för att barn och gamla kan få näringsbrist, om man bara äter
bestrålad föda.
FN-organen IAEA, FAO och WHO har inte ägnat frågan om näringsvärden
samma intresse som t ex säkerhet och ekonomiska aspekter (lönsamhet). Här
har man ansett att allt som ökar mängden, kvantiteten, "tjänlig mat" bidrar till
folkhälsan. Kvaliteten anses tydligen sekundär.
Men kryddor - gör det nå´t?
I många länder har kryddor varit just det livsmedlet man
godkänt först för bestrålning. Alternativet, behandling med
etylenoxid, har ansetts lika dåligt.
Behandligen med etylenoxid får ses som en säkerhetsåtgärd. Många
importörer av kryddor anser att inte det heller behövs. Man vet att leveran-
tören sköter torkning och hantering på ett säkert sätt så att inte råttor och
fåglar ges möjlighet att komma in och förorena. Många av leverantörerna är
odlare i tredje världen för vilka kunskap och  hjälp till investeringar i bättre
byggnader ger säkrare leveranser och bättre produkter även för hemmamark-
naden.
Vad kommer sen?
I de länder som tillåter bestrålning av livsmedel har
utvecklingen ofta varit likartad. Först har man godkänt
bestrålning av kryddor. Sedan har man godkänt bestrålning
av skaldjur - de ruttnar ju så fort - sedan olika grönsaker och
kyckling. Bestrålningen har sedan blivit allt vanligare. Detta
är ingen utveckling vi vill se i Sverige!
Är själva bestrålningen
farlig?
Man bestrålar livsmedlen med i huvudsak kobolt 60 men
också cesium137. Tekniken har samma avigsidor som all
hantering av radioaktiva isotoper. Det är knappast en teknik
för fattiga bönder i tredje världen, utan för i-länderna. Den
kräver stort tekniskt kunnande eftersom man skall hantera
radioaktivt material, som är farligt.
Att någon strålning blir kvar i livsmedlen är inte troligt.
Importeras bestrålad föda?
I livsmedelsförordningen (1971:807) står i 10 § att bestrålade
livsmedel inte får importeras till Sverige.
Inom EU bestrålar många länder livsmedel. En av EU:s grundprinciper är
den fria rörligheten av varor. Sverige har såvitt vi kan finna inget undantag
för import av bestrålade livsmedel. Dock finns inget direktiv, som reglerar
bestrålning inom unionen, men det är på gång. Förslaget innebär dock att
bestrålning blir tillåten för vissa livsmedel.
Om bestrålad föda tar sig över Sveriges gränser eller inte är svårt att få
något entydigt svar på. Det blir emellertid svårare att hävda att vi inte vill
ha
in bestrålad föda om bestrålning av kryddor tillåts i landet.
Håll emot!
I budgetpropositionen står att  "den begränsade tillåtligheten
av bestrålning inte får vara en inkörsport till behandling av
andra livsmedel än kryddor". Samtidigt anges inte i att-
satsen att bestrålningen gäller enbart kryddor. Här står det
lite luddigare och vidare "vissa livsmedel".
Vi anser att risken är uppenbar att detta blir inkörsport till bestrålning av
livsmedel i Sverige. Erfarenheter från andra länder visar det. Starka
ekonomiska intressen ser gärna att vi inte bara bestrålar livsmedel här, utan
även att importen av bestrålade livsmedel blir öppen.
Förlorarna är konsumenterna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag att godkänna vad regeringen
förordat om bestrålning av vissa livsmedel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bestrålning av kryddor inte skall vara tillåten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att import av bestrålade livsmedel inte skall vara tillåten.

Stockholm den 7 oktober 1996
Gudrun Lindvall (mp)
Eva Goës (mp)

Per Lager (mp)

Elisa Abascal Reyes (mp)

Barbro Johansson (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)