Bakgrund
I regeringens budgetproposition föreslås att bestrålning av kryddor och import av bestrålade kryddor skall tillåtas.
Miljöpartiet de gröna yrkar avslag på detta.
Bestrålning av mat är en kontroversiell fråga. Det är förvånande att regeringen väljer att föreslå detta i budgetmotionen och inte på ett sätt så att frågan kunde få en bredare belysning.
Bestrålning av mat är vanligt i många länder, även inom EU. Man bestrålar av framför allt två skäl
- det dödar bakterier
- det förlänger hållbarheten.
Bekvämt och lönsamt för handeln...
Bestrålning är bekvämt för många som handlar med livsmedel. Man behöver inte vara så noga med hygienen i hanteringen och kan blanda partier utan oro för att någon del är bakteriebemängd. Man kan också bestråla om livsmedlet börjar bli lite gammalt utan att riskera att kunden blir sjuk av födan. Likaså finns möjlighet att lagra till exempel säd i avvaktan på bättre pris. Bestrålningen är förhållandevis billig. Eftersom livsmedlet blir mer hållbart minskar riskerna för förluster på grund av kvalitetsförsämring. Det ligger mycket pengar i bestrålningen för de stora livsmedelsjättarna på världsmarknaden.
...men är det bra för kunden?
Kunden vill givetvis ha färska produkter. Så behöver inte vara fallet med bestrålade livsmedel. Eftersom bestrålningen "konserverar" dem kan åldern inte ses. De kan vara lagrade mycket länge.
Kunden vill ha produkter av hög kvalitet. Så behöver inte heller vara fallet med bestrålade livsmedel. De kan vara del av parti som sänts tillbaka på grund av höga halter bakterier, men återkommit bestrålade och utan levande bakterier.
Vad sker i maten?
Naturligtvis händer det något i maten när den bestrålas, annars skulle den ju inte kunna få förlängd hållbarhet.
- Fetterna förändras på så sätt att de inte härsknar. Det betyder att dubbel- bindningarna i de omättade fetterna bryts. Fetterna blir mättade. Omättade och framför allt fleromättade fetter är betydligt hälsosammare än mättade fetter. Vi behöver få i oss omättat fett medan vi bör undvika det mättade. De bestrålade livsmedlen har alltså försämrats, kvaliteten är inte längre densamma. - - Den joniserande strålningen slår också sönder dubbelbindningar i en del aminosyror. Aminosyror är proteinernas byggstenar. En del kan vi till- verka själva, andra måste vi få i oss med födan. Många av de essentiella aminosyrorna, dem vi måste få i oss med födan, har dubbelbindningar. Det torde innebära att den bestrålade maten innehåller färre essentiella amino- syror än den obestrålade. Även i detta avseende har alltså kvaliteten försämrats. - - Mängden vitaminer i livsmedlen minskar. Såväl vitaminerna A, B, B2, B6, B12, C, E, K och karotin bryts ner och halterna minskar. Kvaliteten försämras. - - Den joniserande strålningen slår loss fria radikaler. Det är små partiklar, som rönt allt större uppmärksamhet det senaste decenniet. Fria radikaler är kemiskt mycket aktiva och angriper de beståndsdelar i livsmedel som berörts ovan. - Födan blir alltså sämre
Slutsatsen är alltså att livsmedlen blir av sämre kvalitet med bestrålning. Vi konsumenter får betala ett fullt pris för en icke fullvärdig produkt med sämre näringsvärde. Just de ämnen vi behöver i livsmedlen, vitaminer och essentiella aminosyror, har förstörts och mängden minskat. Mot bakgrund av detta är det förståeligt att engelska läkare varnar för att barn och gamla kan få näringsbrist, om man bara äter bestrålad föda.
FN-organen IAEA, FAO och WHO har inte ägnat frågan om näringsvärden samma intresse som t ex säkerhet och ekonomiska aspekter (lönsamhet). Här har man ansett att allt som ökar mängden, kvantiteten, "tjänlig mat" bidrar till folkhälsan. Kvaliteten anses tydligen sekundär.
Men kryddor - gör det nå´t?
I många länder har kryddor varit just det livsmedlet man godkänt först för bestrålning. Alternativet, behandling med etylenoxid, har ansetts lika dåligt.
Behandligen med etylenoxid får ses som en säkerhetsåtgärd. Många importörer av kryddor anser att inte det heller behövs. Man vet att leveran- tören sköter torkning och hantering på ett säkert sätt så att inte råttor och fåglar ges möjlighet att komma in och förorena. Många av leverantörerna är odlare i tredje världen för vilka kunskap och hjälp till investeringar i bättre byggnader ger säkrare leveranser och bättre produkter även för hemmamark- naden.
Vad kommer sen?
I de länder som tillåter bestrålning av livsmedel har utvecklingen ofta varit likartad. Först har man godkänt bestrålning av kryddor. Sedan har man godkänt bestrålning av skaldjur - de ruttnar ju så fort - sedan olika grönsaker och kyckling. Bestrålningen har sedan blivit allt vanligare. Detta är ingen utveckling vi vill se i Sverige!
Är själva bestrålningen farlig?
Man bestrålar livsmedlen med i huvudsak kobolt 60 men också cesium137. Tekniken har samma avigsidor som all hantering av radioaktiva isotoper. Det är knappast en teknik för fattiga bönder i tredje världen, utan för i-länderna. Den kräver stort tekniskt kunnande eftersom man skall hantera radioaktivt material, som är farligt.
Att någon strålning blir kvar i livsmedlen är inte troligt.
Importeras bestrålad föda?
I livsmedelsförordningen (1971:807) står i 10 § att bestrålade livsmedel inte får importeras till Sverige.
Inom EU bestrålar många länder livsmedel. En av EU:s grundprinciper är den fria rörligheten av varor. Sverige har såvitt vi kan finna inget undantag för import av bestrålade livsmedel. Dock finns inget direktiv, som reglerar bestrålning inom unionen, men det är på gång. Förslaget innebär dock att bestrålning blir tillåten för vissa livsmedel.
Om bestrålad föda tar sig över Sveriges gränser eller inte är svårt att få något entydigt svar på. Det blir emellertid svårare att hävda att vi inte vill ha in bestrålad föda om bestrålning av kryddor tillåts i landet.
Håll emot!
I budgetpropositionen står att "den begränsade tillåtligheten av bestrålning inte får vara en inkörsport till behandling av andra livsmedel än kryddor". Samtidigt anges inte i att- satsen att bestrålningen gäller enbart kryddor. Här står det lite luddigare och vidare "vissa livsmedel".
Vi anser att risken är uppenbar att detta blir inkörsport till bestrålning av livsmedel i Sverige. Erfarenheter från andra länder visar det. Starka ekonomiska intressen ser gärna att vi inte bara bestrålar livsmedel här, utan även att importen av bestrålade livsmedel blir öppen.
Förlorarna är konsumenterna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag att godkänna vad regeringen förordat om bestrålning av vissa livsmedel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bestrålning av kryddor inte skall vara tillåten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att import av bestrålade livsmedel inte skall vara tillåten.
Stockholm den 7 oktober 1996
Gudrun Lindvall (mp)
Eva Goës (mp) Per Lager (mp) Elisa Abascal Reyes (mp) Barbro Johansson (mp) Ragnhild Pohanka (mp)