Intresset för mat med hälsoeffekter växer inte enbart i
Sverige. Därför är det viktigt att reda ut att mat i sig inte är
medicin utan att vissa livsmedel innehåller naturliga ämnen
som har egenskaper som kan bidra till att hålla sjukdomar
borta.
"Functional foods." Detta begrepp lanserades i Japan och den första
produkten kom ut på marknaden 1993. Fortfarande är Japan det enda land
som i sin lagstiftning har definierat hur "functional foods" skall hanteras. I
andra länder, inklusive Sverige/EU, klassas livsmedel som påstås förebygga,
lindra eller bota sjukdomar som läkemedel.
"Functional foods" kan definieras som livsmedel med specifika och
dokumenterade hälsobefrämjande egenskaper utöver att tillföra de vanliga
näringsämnena. Aktiva substanser kan vara exempelvis vissa fettsyror,
speciella kostfibrer, antioxidativa ämnen eller andra skyddssubstanser.
Produkter med levande mikroorganismer, s.k. probiotika, är en annan grupp.
Ytterligare exempel är livsmedel där en ofördelaktig, t.ex. allergifram-
kallande komponent tagits bort. Även livsmedel som påverkar vakenhet och
prestationsförmåga torde vara möjliga att utveckla i framtiden, likaså
livsmedel med cancerförebyggande effekt.
Skillnaden mellan vanliga, näringsanpassade produkter, exempelvis
lågfettprodukter, fiberrikt bröd etc., och "functional foods" är att de senare
innehåller specifika aktiva beståndsdelar och att effekten av dem dokumen-
teras specifikt för produkten.
Problemet är att mat inte får säljas med påståenden om medicinska
effekter, inte ens om det finns dokumenterade forskningsrapporter därom.
Oklarheter om gränsdragningen mellan läkemedel och "functional foods"
hämmar i dag utvecklingen på området. Det är därför viktigt att reglerna
klargörs och möjligheterna till påståenden kring effekter av "functional
foods" preciseras. Närmare preciseringar behövs av hur "functional foods"
får marknadsföras, utan att råka i konflikt med läkemedelslagstiftningen.
Inte minst för den svenska livsmedelsindustrins framtida konkurrenskraft
och möjligheter att utveckla produkter på "functional foods"-området är det
viktigt att reda ut begreppen. I Sverige finns redan i dag en väl etablerad
samverkan längs hela livsmedelskedjan, från råvara till färdigutvecklad
produkt. Denna samverkan bygger dessutom på en struktur med ett öppet och
kreativt förhållningssätt som främjar utveckling.
Hälsoaspekten på livsmedelsforskningen i allmänhet bör också lyftas fram i
detta sammanhang. Det finns starka belägg för att olämpliga matvanor är en
av de viktigaste faktorerna bakom våra stora folksjukdomar - både
hjärtkärlsjukdomar och cancer. Men det behövs fördjupad forskning kring
samband mellan komponenter i livsmedel och fysiologiska funktioner för att
man optimalt skall kunna utnyttja skyddsfaktorer i livsmedel. Sådan
forskning är också grunden för att utveckla "functional foods".
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördjupad forskning om samband mellan komponenter i livsmedel
och fysiologiska funktioner - livsmedelsrelaterad näringsforskning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om klarare regler för "functional foods" och för svensk
livsmedelsindustris möjligheter att hävda sig på denna växande marknad.