Livsmedelskvalitet är ett vitt begrepp, som täcker in både
subjektiva och mer objektivt mätbara egenskaper.
Livsmedlens säkerhet, färskhet, näringsvärde, smak och
tillgänglighet är några av de egenskaper som brukar nämnas,
när kvalitet diskuteras. Livsmedelskvaliteten regleras delvis
genom livsmedelslagstiftningen. Många av de faktorer som
reglerar livsmedlens kvalitet är inte lagreglerade och bör inte
vara det heller. De bör istället utvecklas i ett växelspel
mellan konsumenter och producenter på marknaden där
priser och olika slags information om produkterna, t.ex.
märkning, är betydelsefulla styrande instrument.
Märkning
En utförlig och korrekt märkning är av stor vikt för att
konsumenterna ska kunna fatta välgrundade beslut vid sina
inköp och väga pris mot kvalitet. Centerpartiet har länge
drivit frågan om ursprungsmärkning av livsmedel. Det är nu
glädjande att även regeringen har beslutat sig för att driva
denna fråga inom EU. Ursprungsmärkningen bör avse
råvarans ursprung, inte den förädlade produktens ursprung.
En annan viktig märkningsfråga berör livsmedel som
innehåller genetiskt modifierade substanser. En generell
märkning av sådana produkter är nödvändig för att
konsumenterna ska kunna erhålla den information som krävs
för att göra ett rationellt val. Detta bör ges regeringen
tillkänna.
"Functional foods"
Med s.k. functional foods menas livsmedel som är avsedda
att förtäras som en del av den dagliga kosten men som i ett
eller annat avseende har en specifik och dokumenterad
fysiologisk effekt. Livsmedlen ska innehålla substanser,
ämnen eller bakteriekulturer som är bra för vår hälsa.
Livsmedlen ska förebygga sjukdom och/eller förskjuta
åldrande, inte i första hand bota sjukdomar. Några exempel
på existerande produkter är energidrycker eller isotona
drycker för idrottsutövare, filmjölksprodukter med specifika
egenskaper på tarmflora och tarmfunktioner samt bröd och
frukostflingor med speciella fiberfraktioner. Framtida
produkter kan komma att ha betydligt mer specifika och
sofistikerade egenskaper och effekter.
I vissa länder, speciellt USA och Japan, satsas det mycket på forskning om
denna typ av livsmedel. I Japan finns särskild lagstiftning som reglerar
marknaden för dessa produkter. Ett hundratal företag världen över uppges
bedriva utveckling inom området.
Det finns idag ingen svensk definition för dessa livsmedel. Den
amerikanska definitionen lyder: "Ett livsmedel om vilket man gör ett veten-
skapligt dokumenterat och av myndigheterna godkänt påstående." Functional
foods är alltså med denna definition inte det samma som hälsokost eller
hälsosam mat i största allmänhet. Nyttigheten måste vara vetenskapligt
belagd.
För närvarande finns det inga svenska regler som reglerar denna typ av
livsmedel. Detta är mycket otillfredställande ur konsumentsynpunkt.
Marknadsföringen av livsmedel med föregivet hälsobringande effekter är i
Sverige hårt reglerad och bör så vara. Syftet med denna reglering är att
skydda konsumenterna från illa underbyggda påståenden om den ena eller
andra produktens undergörande verkan. Functional foods befinner sig i en
oreglerad gråzon mellan livsmedelslagstiftningen och läkemedelslagstif-
ningen. Därför anser vi att lagstiftningen bör preciseras på detta område.
Functional foods som uppfyller högt ställda vetenskapliga krav bör få säljas i
livsmedelsbutiker då tillgänglighet till dessa livsmedel kan befrämja
folkhälsan. Kraven på dessa livsmedel i förhållande till läkemedel måste
preciseras och sambandet mellan functional food och hälsa klarläggas.
Svenska regler för försäljning och märkning måste utarbetas och läggas fast.
Detta bör ges regeringen tillkänna.
Bestrålade livsmedel
I Sverige är det förbjudet att bestråla livsmedel. I
budgetpropositionen gör regeringen bedömningen att
bestrålning och import av bestrålade kryddor bör kunna
tillåtas under förutsättning att kryddorna inte kan behandlas
med upphettning och det således inte finns någon alternativ
behandlingsmetod. Det vore enligt vår mening olyckligt om
denna behandlingsmetod införs i Sverige med tanke på
konsumenternas berättigade rädsla för livsmedel som är
behandlade på detta sätt. Det finns även en risk för att en
uppluckring av det svenska förbudet mot bestrålning öppnar
för att ytterligare produkter tillåts att bli behandlade med
bestrålning. Tidigare utredningar har kommit fram till att det
inte finns något behov av bestrålning av livsmedel i Sverige.
Det finns enligt vår mening ingen anledning att nu ändra på
den tidigare svenska inställningen i denna fråga. Riksdagen
bör följaktligen avslå regeringens förslag vad gäller
bestrålning av livsmedel.
Antibiotikafria livsmedel
Debatten om djurskydd, antibiotika, kadavermjöl och
hormoner förs till stora delar av EU, inte minst sedan BSE-
katastrofen uppdagades. I förhandlingarna inför EU-
medlemskapet drev dåvarande regeringen kravet om fortsatt
förbud mot antibiotika i djurfoder samt fortsatt förbud mot
användning av kadavermjöl i foder. Resultatet blev att
Sverige får fortsätta med våra strängare regler under en
övergångsperiod till den 31 december 1998. Under tiden ska
Sverige göra en vetenskaplig analys av användningen av
antibiotika och kadavermjöl. Målet måste vara att Sverige
behåller reglerna även efter övergångsperioden och att EU
skärper upp sitt regelverk på området. Sverige bör vara
pådrivande i denna process. Detta bör ges regeringen
tillkänna.
Salmonellakontrollen måste
förbättras
Innan Sverige gick med i EU fördes en diskussion om
livsmedelskvalitet, eftersom de europeiska reglerna vad avser
livsmedel, djurfoder och uppfödning av djur många gånger är
annorlunda jämfört med de svenska reglerna. När det gäller
problemet med salmonellasmittade livsmedel har Sverige i
princip varit förskonat från denna smitta. Tyvärr har andelen
salmonellasmittade livsmedel ökat de senaste åren.
Möjligheterna att utföra salmonellakontroller vid gränsen har
minskat i och med medlemskapet i EU. Enligt vår mening
bör Sverige återuppta livsmedelskontrollen vid våra gränser
till dess åtgärder vidtagits inom EU för att komma tillrätta
med salmonellaproblematiken. Sverige bör i EU driva frågan
om att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för att minska
spridningen av salmonella. I detta åtgärdsprogram bör såväl
skärpta regler för djurfoder och skärpta regler för
livsmedelskontroll ingå. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om märkning av livsmedel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lagstiftning vad gäller s.k. functional food,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bestrålning av vissa livsmedel,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om reglerna för antibiotika och kadavermjöl,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kontroll av importerade livsmedel,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärdsprogram för att minska spridningen av salmonella inom
EU.
Stockholm den 1 oktober 1996
Lennart Brunander (c)
Kjell Ericsson (c)
Lennart Daléus (c)
Marie Wilén (c)
Birgitta Carlsson (c)
Kerstin Warnerbring (c)
Roland Larsson (c)