Drygt två miljoner vuxna svenskar är intresserade av fritidsfiske och mer än 800 000 har fiske bland sina viktigaste fritidssysselsättningar. Väldigt lite görs idag för att den stora gruppen fritidsfiskare skall få tillgång till ett uthålligt fiske på en förnybar resurs.
Fritidsfisket ger upphov till turism. Svenskarna genomförde under 1991 närmare 900 000 längre resor inom landet i fiskesyfte. I detta inkluderas endast resor med övernattning eller dagsresor längre än tio mil från hemmet. I en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi och Finansdepartementet (Ds 1995:47) skriver man att "uppenbarligen är det inhemska sportfisket en miljardindustri".
Tyskarna är den största utländska resenärsgruppen till Sverige. En av sex tyska turister som kommer till Sverige anger fiske som huvudsakligt skäl och 37 % anger fiske som ett av de viktigaste skälen för besöket. Den tyska fisketurismen i Sverige omsätter i dag 400-450 miljoner kronor om året. I Tyskland, Beneluxländerna, Alpområdet samt Storbritannien finns sammanlagt ca 20 miljoner sportfiskare.
Fisketurismen har således stora utvecklingsmöjligheter och ger möjlighet till inkomst speciellt på landsbygd och i glesbygdsområden, eftersom de fiskeintresserade söker sig till vildmark och vacker natur. Problemet är dock att i dag saknas medel till fiskevård vilket är grunden för att kunna erbjuda en bra produkt och för att utveckla denna näring.
Det finns goda skäl att säkerställa att det finns medel till fiskevård trots det statsfinansiella läget: det är en mycket stor grupp medborgare som har starkt intresse av effektiv fiskevård, och naturvärden kan gå förlorade. Utebliven fiskevård kan leda till att skyddsvärda lokala fiskstammar slås ut och vi mister i biologisk mångfald.
God fiskevård är grunden för ett bra hushållande med fiskresursen. Utan fiskevård tär man hela tiden på bestånden som i många fall redan påverkats negativt av vattenkraftsutbyggnad, flottledsrensningar, försurningsskador etc. Effektiv fiskevård kan göra vattenområden som idag är fisktomma till högproduktiva fiskevatten.
En aktivitet där man får koppla av ute i naturen är utomordentligt viktig inte minst ur friskvårdssynpunkt. Betydelsen av en meningsfull fritidssysselsättning ökar ytterligare i ekonomiskt kärva tider med hög arbetslöshet. Fiskevårdsinsatser kan göra fisket mer lättillgängligt och bärkraftigt. Handikappanpassat fiske prioriteras i exempelvis Gävleborgs län.
Fisketurismen är en viktig och växande näring, speciellt i landsbygdsområden som både har goda förutsättningar för fiske och stort behov av inkomstkällor och arbetstillfällen. Fiskevård kan bli en viktig drivfjäder i landsbygdsutvecklingen.
Även de mest angelägna fiskevårdsprojekten står utan finansiering i dag och bara i Gävleborgs län finns följande exempel.
Den svenska flodkräftan är i dag hotad. I södra delen av landet finns endast spillror. Det saknas i dag resurser att utreda kräftdöden och upprätta en handlingsplan för att rädda den sydligaste populationen av flodkräfta i det sammanhängande området på svenska fastlandet där den fortfarande finns kvar.
Återställning av flottledsrensade vatten i kombination med biotopvårdande åtgärder skapar en värdefull förnybar resurs i vattenområden som i dag är fisktomma. Restaurering av vattendrag är lönsam.
Vattenkraftsutbyggnaden i början och mitten på detta sekel medförde att naturliga vandringsvägar för fisk stoppades vid dammbyggena och strömsträckor försvann. Kontakten mellan lek- och uppväxtområden och tillväxtområden bröts.
I dag har vi kunskap att möjliggöra vandring förbi dammarna och utveckla alternativa lek- och uppväxtområden till dem som gick förlorade vid kraftverken. Vilda stammar av lax, öring och harr är idag hotade och fisket är skadat i många vattendrag i regionen. Det behövs utrivning av vandringshinder och byggande av fiskvägar (laxtrappor). En långvarig vinst kan åstadkommas genom en kortvarig satsning.
Stödodling av lokala fiskstammar kan vara nödvändig i områden med mycket högt fisketryck av följande skäl:
Biologisk mångfald; den i dag förekommande stammen riskerar att försvinna genom uppblandning.
Smittrisken ökar väsentligt med transporter från andra vattensystem.
Tillgången på yngel eller fisk för utsättning kan periodvis vara dålig.
Transporterna blir långa och oekonomiska.
Kostnaden för kontinuerliga utsättningar gör att det inte blir ekonomiskt försvarbart.
En god fiskevård förutsätter att fiskebestämmelserna efterlevs. Fisketillsynen behöver förstärkas efter omfattande tjuvfiske med nät bl a i Ljusnans mynningsområde. Fiskeprojekt som planeras med präglingskassar kräver extra uppsikt.
Då strömmingspriserna är låga och begränsningar i laxfisket i kombination med M74 skadat denna nisch får sikfisket en allt större betydelse för såväl yrkesfiskare som fritidsfiskare.
En undersökning av beståndens storlek och vandringsmönster måste genomföras snarast för att utreda vilken beskattning sikbeståndet tål.
Norrlandskusten har fått mycket liten del i medel som utgått till utsättning av ål, lax eller öring de senaste åren. Detta måste ändras då dessa allmänna vatten, med fritt fiske med alla rörliga redskap, i dag helt saknar medel till fiskevård samt till undersökningar av fisksjukdomar hos vild fisk.
Kunskapen är i dag låg om vilka skyddsvärda arter och stammar vi har i regionen.
Genetiska undersökningar av särskilt värdefulla fiskstammar bör genomföras (ev genbank).
Vissa grundområden och vikar med kransalger är av utomordentlig betydelse som "barnkammare" för fisk. De kan behöva skydd i form av marina reservat.
Fiskevårdsavgift
Det övergripande målet för den svenska fiskeripolitiken är att verka för en ansvarsfull hushållning med fiskresurserna bl.a. så att den biologiska mångfalden bevaras. För att verkställa detta behövs medel till fiskevård.
Att låta fiskevårdsområden eller enskilda mark- och vattenrättsägare ta ansvaret för att avsätta medel till ovan nämnda fiskevårdsåtgärder är inte realistiskt.
Det är dessvärre också en tydlig trend att fiskevårdsområden i Gävleborg arbetar för att ur stadgarna stryka att en viss andel av intäkterna skall gå till fiskevård. Man skulle därmed i princip helt kunna avstå från att bedriva fiskevård och istället dela ut alla intäkter direkt till fiskerättsägarna. Detta skulle givetvis leda till en snabb utarmning av vattnen.
Enda sättet att säkerställa att de medel fiskare betalar går direkt till fiskevårdande åtgärder är att skapa en allmän fiskevårdsavgift. En allmän fiskevårdsavgift skulle bli en garanti för att medel tillförs även naturvårdsåtgärder och utvecklar fiskemöjligheterna i större sammanhäng- ande vattenområden.
Det är angeläget att besluten om medlens användning får lokal förankring. Ett särskilt råd med bred sammansättning där alla berörda organisationer finns företrädda bör inrättas i varje region. Detta råd skulle besluta om konkreta fiskevårdande åtgärder.
Om allmän fiskevårdsavgift införs får därmed också den stora majoritet som inte är fiskerättsägare inflytande inom fiskevården, vilket de i hög grad saknar i dag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en allmän fiskevårdsavgift.
Stockholm den 1 oktober 1996
Sigrid Bolkéus (s)
Axel Andersson (s) Widar Andersson (s) Karl Hagström (s) Agneta Brendt (s)