Drygt två miljoner vuxna svenskar är intresserade av
fritidsfiske och mer än 800 000 har fiske bland sina
viktigaste fritidssysselsättningar. Väldigt lite görs idag för att
den stora gruppen fritidsfiskare skall få tillgång till ett
uthålligt fiske på en förnybar resurs.
Fritidsfisket ger upphov till turism. Svenskarna genomförde under 1991
närmare 900 000 längre resor inom landet i fiskesyfte. I detta inkluderas
endast resor med övernattning eller dagsresor längre än tio mil från hemmet. I
en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi och
Finansdepartementet (Ds 1995:47) skriver man att "uppenbarligen är det
inhemska sportfisket en miljardindustri".
Tyskarna är den största utländska resenärsgruppen till Sverige. En av sex
tyska turister som kommer till Sverige anger fiske som huvudsakligt skäl och
37 % anger fiske som ett av de viktigaste skälen för besöket. Den tyska
fisketurismen i Sverige omsätter i dag 400-450 miljoner kronor om året. I
Tyskland, Beneluxländerna, Alpområdet samt Storbritannien finns
sammanlagt ca 20 miljoner sportfiskare.
Fisketurismen har således stora utvecklingsmöjligheter och ger möjlighet
till inkomst speciellt på landsbygd och i glesbygdsområden, eftersom de
fiskeintresserade söker sig till vildmark och vacker natur. Problemet är dock
att i dag saknas medel till fiskevård vilket är grunden för att kunna erbjuda en
bra produkt och för att utveckla denna näring.
Det finns goda skäl att säkerställa att det finns medel till fiskevård trots det
statsfinansiella läget: det är en mycket stor grupp medborgare som har starkt
intresse av effektiv fiskevård, och naturvärden kan gå förlorade. Utebliven
fiskevård kan leda till att skyddsvärda lokala fiskstammar slås ut och vi
mister i biologisk mångfald.
God fiskevård är grunden för ett bra hushållande med fiskresursen. Utan
fiskevård tär man hela tiden på bestånden som i många fall redan påverkats
negativt av vattenkraftsutbyggnad, flottledsrensningar, försurningsskador etc.
Effektiv fiskevård kan göra vattenområden som idag är fisktomma till
högproduktiva fiskevatten.
En aktivitet där man får koppla av ute i naturen är utomordentligt viktig
inte minst ur friskvårdssynpunkt. Betydelsen av en meningsfull
fritidssysselsättning ökar ytterligare i ekonomiskt kärva tider med hög
arbetslöshet. Fiskevårdsinsatser kan göra fisket mer lättillgängligt och
bärkraftigt. Handikappanpassat fiske prioriteras i exempelvis Gävleborgs län.
Fisketurismen är en viktig och växande näring, speciellt i
landsbygdsområden som både har goda förutsättningar för fiske och stort
behov av inkomstkällor och arbetstillfällen. Fiskevård kan bli en viktig
drivfjäder i landsbygdsutvecklingen.
Även de mest angelägna fiskevårdsprojekten står utan finansiering i dag
och bara i Gävleborgs län finns följande exempel.
Den svenska flodkräftan är i dag hotad. I södra delen av landet finns endast
spillror. Det saknas i dag resurser att utreda kräftdöden och upprätta en
handlingsplan för att rädda den sydligaste populationen av flodkräfta i det
sammanhängande området på svenska fastlandet där den fortfarande finns
kvar.
Återställning av flottledsrensade vatten i kombination med biotopvårdande
åtgärder skapar en värdefull förnybar resurs i vattenområden som i dag är
fisktomma. Restaurering av vattendrag är lönsam.
Vattenkraftsutbyggnaden i början och mitten på detta sekel medförde att
naturliga vandringsvägar för fisk stoppades vid dammbyggena och
strömsträckor försvann. Kontakten mellan lek- och uppväxtområden och
tillväxtområden bröts.
I dag har vi kunskap att möjliggöra vandring förbi dammarna och utveckla
alternativa lek- och uppväxtområden till dem som gick förlorade vid
kraftverken. Vilda stammar av lax, öring och harr är idag hotade och fisket är
skadat i många vattendrag i regionen. Det behövs utrivning av
vandringshinder och byggande av fiskvägar (laxtrappor). En långvarig vinst
kan åstadkommas genom en kortvarig satsning.
Stödodling av lokala fiskstammar kan vara nödvändig i områden med
mycket högt fisketryck av följande skäl:
Biologisk mångfald; den i dag förekommande stammen riskerar att
försvinna genom uppblandning.
Smittrisken ökar väsentligt med transporter från andra vattensystem.
Tillgången på yngel eller fisk för utsättning kan periodvis vara dålig.
Transporterna blir långa och oekonomiska.
Kostnaden för kontinuerliga utsättningar gör att det inte blir ekonomiskt
försvarbart.
En god fiskevård förutsätter att fiskebestämmelserna
efterlevs. Fisketillsynen behöver förstärkas efter omfattande
tjuvfiske med nät bl a i Ljusnans mynningsområde.
Fiskeprojekt som planeras med präglingskassar kräver extra
uppsikt.
Då strömmingspriserna är låga och begränsningar i laxfisket i kombination
med M74 skadat denna nisch får sikfisket en allt större betydelse för såväl
yrkesfiskare som fritidsfiskare.
En undersökning av beståndens storlek och vandringsmönster måste
genomföras snarast för att utreda vilken beskattning sikbeståndet tål.
Norrlandskusten har fått mycket liten del i medel som utgått till utsättning
av ål, lax eller öring de senaste åren. Detta måste ändras då dessa allmänna
vatten, med fritt fiske med alla rörliga redskap, i dag helt saknar medel till
fiskevård samt till undersökningar av fisksjukdomar hos vild fisk.
Kunskapen är i dag låg om vilka skyddsvärda arter och stammar vi har i
regionen.
Genetiska undersökningar av särskilt värdefulla fiskstammar bör
genomföras (ev genbank).
Vissa grundområden och vikar med kransalger är av utomordentlig
betydelse som "barnkammare" för fisk. De kan behöva skydd i form av
marina reservat.
Fiskevårdsavgift
Det övergripande målet för den svenska fiskeripolitiken är att
verka för en ansvarsfull hushållning med fiskresurserna bl.a.
så att den biologiska mångfalden bevaras. För att verkställa
detta behövs medel till fiskevård.
Att låta fiskevårdsområden eller enskilda mark- och vattenrättsägare ta
ansvaret för att avsätta medel till ovan nämnda fiskevårdsåtgärder är inte
realistiskt.
Det är dessvärre också en tydlig trend att fiskevårdsområden i Gävleborg
arbetar för att ur stadgarna stryka att en viss andel av intäkterna skall gå
till
fiskevård. Man skulle därmed i princip helt kunna avstå från att bedriva
fiskevård och istället dela ut alla intäkter direkt till fiskerättsägarna. Detta
skulle givetvis leda till en snabb utarmning av vattnen.
Enda sättet att säkerställa att de medel fiskare betalar går direkt till
fiskevårdande åtgärder är att skapa en allmän fiskevårdsavgift. En allmän
fiskevårdsavgift skulle bli en garanti för att medel tillförs även
naturvårdsåtgärder och utvecklar fiskemöjligheterna i större sammanhäng-
ande vattenområden.
Det är angeläget att besluten om medlens användning får lokal förankring.
Ett särskilt råd med bred sammansättning där alla berörda organisationer
finns företrädda bör inrättas i varje region. Detta råd skulle besluta om
konkreta fiskevårdande åtgärder.
Om allmän fiskevårdsavgift införs får därmed också den stora majoritet
som inte är fiskerättsägare inflytande inom fiskevården, vilket de i hög grad
saknar i dag.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en allmän fiskevårdsavgift.
Stockholm den 1 oktober 1996
Sigrid Bolkéus (s)
Axel Andersson (s)
Widar Andersson (s)
Karl Hagström (s)
Agneta Brendt (s)