Sverige har sedan länge varit utsatt för långtgående
försurning. Effekterna av detta är påtagliga. Där det märktes
först var i våra sjöar där det är mer synligt genom påverkan
på t.ex. siktdjup, bottenvegetation, fisk m.m. Lika tydligt
syns det inte i våra marker men vi kan i andra länder se att
det kan få förödande effekter på våra skogar.
Effekterna av försurningen av våra marker måste därför ges betydligt större
uppmärksamhet och prioritet. Redan nu är situationen i södra Sverige mycket
allvarlig och behovet av kompensationsgödsling och markkalkning finns
redan.
I internationella förhandlingar som förts för att åstadkomma utsläpps-
reduktioner har frågan om hur man kan identifiera kritiska belastningsgränser,
dvs. för hur stor deposition av försurande ämne olika skogsmarker tål, varit
central.
Modeller finns idag för att göra sådana identifikationer som kan användas
både nationellt, regionalt och lokalt. Det finns dock en fördel med att göra en
sådan identifikation så lokalt som möjligt eftersom resultaten då blir mer
tillförlitliga. För att kunna göra identifikationer av det här slaget krävs det
att
man har kunskaper om de olika områdenas topografiska höjd, skogstyp,
nederbördsdata, torrdeposition samt jordartsförhållande inklusive mineralogi.
För att finna lösningar på problemet har en markkemisk analys gjorts på ett
avgränsat område i Skåne, nämligen i Svalövs kommun. I norra delarna av
kommunen finns Söderåsen med både löv- och barrskogsplanteringar, och
man har där kunnat identifiera de skogsområden som är utsatta för en
deposition av försurande ämnen som överskrider vad skogsmarken långsiktigt
tål.
Man har där använt sig av modellen som kort beskrivs ovan och resultatet
visar att löv- och barrskog tydligt kan särskiljas när det gäller överskridande
av den kritiska belastningsgränsen. Generellt sett visar lövskog inget
överskridande medan barrskog vanligen överskrider den kritiska
belastningsgränsen. Denna undersökning identifierar de bestånd som är mest
utsatta för en alltför hög deposition av försurande ämnen, medan att särskilja
olika grader av överskridande inom olika löv- respektive barrskogsbestånd är
svårare. Denna modell stärker dock de rekommendationer och praktiska råd
som ges till skogsägare, nämligen att plantera lövskog istället för barrskog i
utsatta områden.
Problemen i framförallt södra Sverige är dock så stora nu att det krävs
betydligt kraftigare åtgärder än rekommendationer och praktiska råd. Vi
måste se till att styra upp detta och då krävs det ekonomiska styrmedel för att
hjälpa till så att vi även i framtiden får en fin och levande skog.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lövskogsplanteringar.