Det finns en fråga inom skogsvården som förbigås med
största möjliga tystnad, skogsskador förorsakade av s.k.
rotsnurr. Några av orsakerna till att träden drabbas av
rotsnurr är: 1) felaktiga plantor, varav 10 miljarder
planterade paperpot var de sämsta, 2) slarviga
planteringsmetoder på ackord, 3) stora kalhyggen på magra
jordar, där planteringar föregåtts av hyggesplöjning som
orsakat erosion och snabb vattenavrinning.
Detta har vi med egna ögon kunnat konstatera vid deltagande i olika
skogsexkursioner i Norrlands inland, senast i september 1996. Det är
beklämmande att gå tillsammans med ärrade skogsmän, samer, privata
skogsägare, män som arbetat med skogsföryngring, som alla med sorg i
hjärtat ser skövlingen i sina skogar.
En same från en nordlig sameby omtalade att ca 70% av skogarna i hans
sameby var avverkade och stora delar tycktes omöjliga att återbeskoga. Man
skyller på svampangrepp, torka och kyla, medan man tydligt kan se att dessa
orsaker visserligen finns, men oftast i samband med rotsnurr som stryper
näringstillförseln och försvagar plantorna och gör dem mottagliga för
angrepp och dåligt motståndskraftiga mot klimatskador, för att slutligen
stupa under snön eller falla offer för höst- och vårstormar.
Bakgrund
De plantor som i första hand och i största utsträckning gett
upphov till rotsnurr är ett system som var avsett för
sockerbetsodling. De värsta rotdeformationerna med tvärved
och krokar har orsakats av Combicell och Paperpot, där
plantans rot var innesluten i en plaststrumpa som påstods
vara av papper, men som i själva verket bestod av
syntetfibrer som ännu 7-8 år efter planteringen inte brutits
ned, varvid rötterna snurrade runt i stället för att växa ut åt
sidan som de gör på rätt planterade barrotsplantor eller vid
självföryngring. Följden blir inte bara den att de snurrande
rötterna stryper näringstillförseln, i motsats till sin egentliga
uppgift, utan också den att stabiliteten blir enormt försvagad
då rötternas andra uppgift, att staga trädet, är satt ur funktion.
Sedan 1970 har hundratusentals hektar planterats med
miljarder täckrotsplantor. Bara Assi Domän har ca 170 000
hektar planteringar med paperpot i norra Sverige.
Enligt forskare vid SLU övervallas rotdeformationerna med tiden - om
plantan överlever - och stabiliteten förbättras något, men stamkrökarna finns
kvar och tjurveden likaså. Det innebär att hållfastheten i rotsystemen är
nedsatt och risken för lutande träd och stam- och rotbrott ökar avsevärt.
Dessutom angriper greminiellasvamp eller honungsskivling ofta de
försvagade träden. Ytliga rhizomorfer av honungsskivling konstaterades på
50% av de planterade trädens rotsystem, medan naturligt föryngrade träd helt
saknade närvaro av svampen. I olika rapporter talas om svampangrepp, torka
m.m, medan grundorsaken mycket ofta är rotsnurr. Angrepp av
honungsskivling kan ge allvarliga skador i bestånd av tall och gran genom
träddöd, nedsättningar av tillväxt och försämrad kvalitet.
Skogsindustrin svarar: "Krokig massaved - nej tack". Krokig
barrmassaved innehåller reaktionsved med hög halt av
svårkokad lignin. Dessutom gör krökarna virket svårbarkat
och lämpligheten för papperstillverkning kan verkligen
ifrågasättas.
Forskare Anders Lindstöm och Lars Håkansson vid SLU har yttrat: "Vad
vi hittills har sett förefaller det i dag vara viktigare än någonsin att satsa
på
ett tvärvetenskapligt samarbete kring rotdeformationsfrågor eftersom
spännvidden av effekterna är stor. Vi vet t ex inte i dag omfattningen av
kvalitetsnedsättningen hos virket i våra planteringar och inte heller vilka
effekter vi har att vänta på trädens hälsotillstånd. Andra frågor är vilka
skötselmetoder man bör tillämpa i stabilitetsstörda bestånd. Stor upp-
märksamhet bör riktas mot att ytterligare förbättra plantor och planterings-
metoder."
I de svårföryngrade marker där rotsnurr allra mest utvecklas måste andra
metoder för återbeskogning användas. Ackord vid planteringar har gjort att
man slarvat så att även barrotsplantor fått krökar vid basen. Naturlig
föryngring är helt överlägsen när det gäller stabilitet, särskilt i det inre av
Norrland, ända ifrån norra Värmland och Dalarna upp till Riksgränsen.
Samernas betesland har också tagit obotlig skada. Nu måste stegen efter
skogsskövlingen komma. Redan 1886, då den första renbeteslagen antogs,
började beskattningen av våra gammelskogar, tillika samernas renbetesland.
Långt senare följde stora kalhyggen, lövslybesprutning och sedan rotsnurrs-
döden genom felaktiga plantor, okänt hur många miljarder det kostat i reda
pengar.
Hela floran och faunan, jakt och fiske, har förändrats, mångfalden i skogen
försvunnit och i stället för fjällnära skogar har polarskogen med sin
buskvegetation brett ut sig, särskilt på höga höjder där kalhyggen på 1000-
tals ha sedan 15-25 år fortfarande breder ut sig och ibland i rapporterna
betecknas som "historiska impediment".
Läget idag och åtgärder
Problemets uppkomst kan sägas vara att man bedrivit ett allt
för ensidigt skogsbruk, lösningar som fungerat på näringsrika
jordar i Syd- och Mellansverige har antagits fungera även i
karga Norrlandsskogar. Återbeskogade hyggen, planterade
med andra metoder, visar på att situationen går att lösa om
man anpassar planteringsmetod efter mark och klimat.
Vi kommer att lägga fram ett undersökningsområde i ett antal
Norrlandskommuner för att förhoppningsvis i samarbete med forskare
beräkna skadornas omfattning i arealer och reda pengar. Men här krävs ett
initiativ från riksdag och regering att först beräkna skadornas omfattning och
sedan bygga upp ett åtgärdsprogram. Fenomenet är välkänt och går inte
längre att sopa under mattan.
Skogsvårdsstyrelsen, som både haft tillsynsansvar och sålt plantor som
orsakat rotsnurr, ska inte utreda sig själv. Det bör vara forskare, skogsfolk
och aktiva renskötare, de två senare grupperna är de som lever närmast
verkligheten.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skogsskadorna på grund av rotsnurr utreds av en skyndsamt
tillsatt opartisk utredning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett åtgärdprogram tas fram.
Stockholm den 3 oktober 1996
Ragnhild Pohanka (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Maggi Mikaelsson (v)
Eva Goës (mp)
Bengt Hurtig (v)
Annika Nordgren (mp)
Lennart Beijer (v)