Jordbruket ger genom sin produktion livsmedel, bioenergi
och andra råvaror. Dessutom skapar ett livskraftigt jordbruk
ett öppet och levande kulturlandskap. I Sverige är cirka 9
procent av arealen odlad åkermark. Motsvarande andel i
många andra europeiska länder är cirka 50 procent. Den låga
andelen odlad mark i Sverige gör att ytterligare nedlagd
jordbruksmark omedelbart får konsekvenser för
landskapsbilden och kulturmiljön. Det öppna landskapet är
en omistlig del av Sverige.
Jordbruket är av avgörande betydelse för sysselsättningen i stora delar av
landet. Primärproduktionen i jordbruket, förädling och försörjningsindustrier
är ofta basen för ekonomin i många kommuner. Det är Centerpartiets
uppfattning att livsmedelsproduktionen ska bidra till en uthållig tillväxt och
ökad sysselsättning. Jordbruket är en framtidsnäring. Efter initiativ av
Centerpartiet har en särskild utredare tillsatts som ska lägga fram förslag till
ett program för att påskynda livsmedelssektorns förnyelse och expansion,
liksom utvecklingen inom hela biobränslesektorn.
Miljöprogrammet för
jordbruket
Det miljöprogram för jordbruket som utarbetats i enlighet
med riksdagens intentioner verkar i full omfattning från
1996. Miljöprogrammet omfattar bl.a. miljöåtgärder för
bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald och
kulturmiljövärden, insatser inom miljökänsliga områden och
främjande av ekologisk odling fördelade på tre program.
Som ett led i uppföljningen av den överenskommelse
Centerpartiet gjorde med regeringen i februari 1995 har det i
samband med budgetpropositionen för 1997 överenskommits
att miljöstödsprogrammet ska tillföras ytterligare
sammanlagt 600 miljoner kronor. Av detta belopp är 300
miljoner kronor nationell finansiering. Detta är en angelägen
förstärkning mot bakgrund av de höga miljöambitioner som
bör finnas på jordbrukets område.
I budgetpropositionen anför regeringen att vid utformningen av det nya
programmet ska särskilda hänsyn tas till behovet av att stödja och stimulera
vallproduktionens miljöfördelar med avseende på bl.a. växtnäringsläckaget
och kretsloppsanpassning av jordbrukets driftsformer. Centerpartiet anser att
denna huvudinriktning är riktig. Det är enligt vår mening av största betydelse
att programmets regelverk blir enkelt och tydligt så att inte medel av den
anledningen förblir outnyttjade. Medlen bör gå till dem som brukar marken.
Det är även viktigt att hela landet får del av dessa medel. Vid utformningen
av programmet bör hänsyn tas till målsättningen med förordningen om
miljöstöd som bl.a. poängterar att miljöstödet ska bidra till jordbrukarnas
inkomster. Särskilda hänsyn bör tas till animalieproduktionen i det gamla
stödområde 4. Det är vår bedömning att dessa hänsyn kan tillgodoses inom
ramen för miljöprogrammet för åren 1995-96. Vad som ovan sagts om
programmet för att stödja vallproduktion bör ges regeringen tillkänna.
Centerpartiet anser att målsättningen att miljöstödet ska utnyttjas fullt ut
utifrån en samlad bedömning av samhällsekonomin och miljöbehovet ska
gälla. Orsakerna till det är flera. Förhandlingarna om medlemskap resulterade
i ett visst utrymme för Sverige i den gemensamma jordbrukspolitiken
uttryckt i kvoter, basareal o.s.v. Miljöstödet var en del i den totala
uppgörelsen och innebär en balans fullt utnyttjad. Alltför stora avvikelser i
utnyttjandet av miljöstöd innebär obalans för svenskt jordbruk i förhållande
till andra länders jordbruk. Svenskt jordbruk har dessutom gjort insatser vad
gäller minskad användning av bekämpningsmedel, minskade näringsläckage,
en god djuromsorg m.m. utöver vad som gjorts i andra länder inom EU.
Detta ger långsiktiga konkurrensfördelar men kan ge kortsiktiga konkurrens-
nackdelar om man får svårigheter att ta betalt via priset för gjorda insatser.
Det kan enligt Centerpartiets mening motiveras att staten och EU medfinan-
sierar detta miljöarbete. För kommande år förutsätter vi att medel avsätts så
att resterande del av den framförhandlade miljöstödsramen i EU-avtalet kan
utnyttjas. En särskild utredning kommer att få till uppgift att lägga förslag
till
hur detta ska genomföras.
Indelningen i LFA-områden
Vid förhandlingarna mellan Jordbruksdepartementet och EU
1995 togs en del områden i södra Sveriges skogs- och
mellanbygder bort som den tidigare fyrklöverregeringen
ansåg borde ingå i LFA-områdena. Dessa områden har idag
en besvärlig situation. Det är rimligt att dessa områden får
ersättning motsvarande den som utgår till mindre gynnade
områden (LFA). För att verifiera detta bör det kunna göras en
översyn av dessa områden med församlingarna som
geografiskt underlag för beräkningarna, i samband med att de
nya miljöstödsmedlen fördelas. Det är vår bedömning att
även detta kan tillgodoses inom den ram av medel som redan
funnits under 1995 och 1996. Detta bör ges regeringen
tillkänna.
Organisationsfrågor
Den svenska administrationen av EU:s gemensamma
jordbrukspolitik måste vara utformad så att den medverkar
till att uppfylla EU:s och Sveriges mål om ett bärkraftigt och
effektivt jordbruk, biologisk mångfald, bibehållet
kulturlandskap och regional utveckling. Det är av nationellt
intresse att administrationen bidrar till att svenskt jordbruk
kan få det stöd som det är berättigat till. Administrationen
ska inte orsaka onödiga kostnader, vare sig internt eller
externt hos t.ex. jordbrukarna.
Ett stort antal myndigheter är på olika sätt involverade i administrationen
av den gemensamma jordbrukspolitiken. Det är samtliga länsstyrelser, Jord-
bruksverket och Naturvårdsverket. Dessutom har Riksantikvarieämbetet och
NUTEK visst ansvar för dessa frågor. Det är viktigt för alla berörda parter,
såväl jordbrukarna som myndigheterna och EU:s organ, med en tydlig
rollfördelning. Det måste vara lätt att identifiera vem som har ansvar för
vilken del av processen.
Jordbruksverket har i och med EU-medlemskapet erhållit nya arbetsupp-
gifter. Verket har ofta haft kort tid på sig att verkställa de nya regler som
gäller inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Detta har ofrånkomligen
inneburit att verket ibland hamnat i svårigheter med att klara av denna admi-
nistration. Det finns enligt Centerpartiets mening ett behov av en förut-
sättningslös genomgång av Jordbruksverkets uppdrag och organisation, med
syfte att säkerställa ett så effektivt jordbruksadministrativt arbete som möj-
ligt. En särskild utredare bör utreda vilka organisationsförändringar av
verksamheten, som bör genomföras för att uppnå bästa möjliga resultatupp-
fyllelse. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Det finns starka skäl som talar för en arbetsordning där det så långt som
möjligt är länsstyrelserna som handlägger enskilda ärenden i enlighet med
vad som föreslogs i utredningen Administrationen av EU:s miljöpolitik i
Sverige (SOU 1996:65). Det skulle bidra till att skapa en tydligare rollför-
delning mellan länsstyrelser och de centrala myndigheterna. Det är angeläget
att den enskilde jordbrukaren kan vända sig till en myndighet i alla ärenden
som rör EU:s jordbruksstöd och det är naturligt att detta sker på regional
nivå, så nära jordbrukaren som möjligt. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Avbytarverksamheten
Stödet till avbytarna syftar till att förbättra lantbrukarnas
sociala situation. Avbytartjänsten ger jordbrukare en ökad
säkerhet vid sjukdom och en möjlighet att få några dagar
ledigt då de inte behöver sköta djuren. Avbytartjänsten är
särskilt viktig för små jordbruk. Den är också viktig för att
unga människor ska vilja satsa på att bli jordbrukare. Den
stödnivå som regeringen nu föreslår syftar till att
avbytarföretagens jourverksamhet ska kunna upprätthållas. I
och med detta förslag läggs ansvaret för finansiering
därutöver på näringen.
Lika behandling för alla
näringar vad gäller
energikostnader
Jordbruket behandlas inte som andra näringar när det gäller
beskattningen av energi som används i driften. Med dagens
system betalar t.ex. en foderfirma en lägre energiskatt vid
framställning och torkning av foder än vad den enskilde
jordbrukaren gör. Jordbruksföretag beskattas som
privatpersoner i energiskattehänseende. Målsättningen bör
vara att jordbruksföretag beskattas på liknande sätt som
andra näringar i detta avseende. En översyn av
beskattningsreglerna för elenergi i jordbruket bör göras.
Detta bör ges regeringen tillkänna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformningen av det utökade miljöstödsprogrammet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändrade gränser för LFA-områden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om organisationen av den svenska jordbruksadministrationen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av beskattningsreglerna för energi i
jordbruksverksamhet.1
Stockholm den 6 oktober 1996
Lennart Brunander (c)
Kjell Ericsson (c)
Lennart Daléus (c)
Marie Wilén (c)
Birgitta Carlsson (c)
Kerstin Warnerbring (c)
Roland Larsson (c)