Motion till riksdagen
1996/97:Jo254
av Lennart Brunander (c)

Biodling


Biodlingen i Sverige har i viktiga avseenden inte samma
förutsättningar som i andra delar av Europa. Framför allt
skiljer sig biodlingens villkor mellan södra och norra Europa
i när det gäller biodlingens struktur, kostnadsläge,
sjukdomsstatus, bekämpningsregler för sjukdomar,
dragsäsongens (den tid bina samlar nektar) längd, m.m.
Sveriges inträde i EU innebär också en anpassning för biodlingen på så
sätt att i EU tillhör biodlingen jordbrukssektorn. Biodlingen kommer
därigenom att beröras av en rad regler som tidigare inte tillämpats på detta
område. För svensk biodling är det av stor vikt att Sveriges företrädare i EU-
samarbetet är väl införstådda med de speciella förutsättningar som finns för
biodlingen i landet. För närvarande saknas dokumentationen av många av
dessa förutsättningar.
Biodlingen producerar stora
värden
Den honung biodlingen producerar och
avsättningsmöjligheter för denna har hittills varit helt
avgörande för dimensioneringen av biodlingen. Den största
betydelsen för landet har biodlingen dock genom den
pollinering bina utför såväl av odlade grödor som den vilda
floran. Pollineringsvärdet har uppskattats till
storleksordningen 600 miljoner kronor till en miljard.
Biodlingen minskar
I mitten av 1980-talet var antalet biodlare i landet omkring
20 000. Dessa har idag reducerats till under 13 000. Antalet
bisamhällen kan bedömas till under 100 000 vilket tidigare
av SJV har ansetts som den nedre gränsen för en fullgod
pollinering. Orsakerna till minskningen är bl.a. de
konsekvenser den stora skattereformen 1991 fick för
biodlingen, varroakvalstrets utbredning i landet, en
åldersstruktur med många äldre biodlare, och ett kraftigt
reducerat samhällsstöd till utbildning av biodlare och
information om biodling.
Mycket litet forskning och
utbildning
Sverige har mycket små resurser till forskning. Den
forskning som finns är knuten till Sveriges
lantbruksuniversitet. Därutöver bedrivs också en viss
"privatforskning" som i vissa fall är på en hög teoretisk nivå.
Någon systematisk utbildning finns inte. Vid vissa
lantbruksskolor finns dock viss utbildning inom ramen för
gymnasieskolan eller som fristående kurser. Utbildning på
universitetsnivå saknas helt.
Biodlingen kan skapa jobb
Genom de relativt låga investeringskostnaderna för
biodlingen i ett inledningsskede och så länge som den
bedrivs i begränsad omfattning bör det vara möjligt att skapa
permanenta arbetstillfällen. För detta krävs en viss stimulans
från samhället.
Biodlingen och miljön
Biodlingen i Sverige skiljer sig från andra verksamheter
inom jordbrukssektorn på så sätt att biodlingen av tradition i
mycket stor utsträckning bedrivits utan tillsatser av
främmande ämnen. I dagens situation handlar det främst om
att förhindra en utveckling som innebär införande av
främmande ämnen i biodlingen, t.ex. för
sjukdomsbekämpning.
Enligt biodlingens företrädare är den helt dominerande andelen av svensk
honung "ekologisk honung" även om den inte certifierats som sådan. Den
lagstiftning som nu växer fram bör ta hänsyn till den situation som råder och
inte medverka till att ett motsatsförhållande byggs upp mellan en verksamhet
som i all huvudsak är naturenlig och ett administrativt system för "ekologisk
honung".
Sammanfattning
Ovan har pekats på några områden inom biodlingen som är
problemområden och på möjligheter för utveckling av en
verksamhet som kan ge landet såväl arbetstillfällen som
exportintäkter.
Regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift
  att belysa behovet av och förutsättningarna för biodling i Sverige,
  att skapa det beslutsunderlag som krävs för att hävda svenska intressen
när beslut om biodlingen skall fattas inom EU, samt
  att ge svensk biodling fasta spelregler för framtiden.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning angående svensk biodling.

Stockholm den 7 oktober 1996
Lennart Brunander (c)