Den svenska jordbrukspolitiken har exporterats till Bryssel.
De stora posterna i regeringens budgetproposition på
jordbrukets område bestäms av andra församlingar än
Sveriges riksdag.
Med det system för bidrag som finns har vi fått ett jordbruk, som inte i
första hand odlar det kunden efterfrågar, utan odlar för bidragssystemen.
Vallar plöjs upp för spannmålsodling och kemikalieanvändningen ökar.
Spannmålsskörden i år är 25 % högre än i fjol, i och för sig glädjande, men
ett bevis för att bidragssystemen styr en större del av odlingen till just
spann-
mål. Risken finns att detta kommer att innebära ett ökat läckage av lättlösliga
salter och en ökad miljöbelastning på sjöar och hav. Det föreslagna vallstödet
hälsar Miljöpartiet de gröna därför med glädje.
Undantagen måste få behållas
Vid inträdet i EU fick Sverige en rad undantag just inom
jordbruksområdet. Exempel på sådana är förbud mot
antibiotika i djurfoder, där undantaget går ut 1998. EU
understryker att "dessa övergångsregler får inte leda till
gränskontroller och vid slutet av perioden ska de miljöregler
som då gäller vara antagna av de nya medlemmarna under
samma förhållanden som för äldre medlemmar". Än så länge
är förändringstakten i EU mycket långsam. De svenska
bestämmelserna angående fodertillsatser har inte minst i
samband med sjukdomen BSE visat sig riktiga.
Vi är förvånade att individer av belgisk blå redan tagits in i landet. Det
visar att det finns risk för att de snabba vinsterna, där djuren får betala
priset,
kan locka några bönder. Antibiotika är inte bara en fråga om djurskydd, utan
även om miljön och risken för att resistenta stammar av bakterier bildas.
Export av levande djur
Samtidigt ökar exportmöjligheterna för svenska bönder. I
Miljöpartiet de grönas vision om samhället är konsumtion av
lokalt producerad mat en viktigt steg på vägen mot ett
hållbart samhälle. Den transportkarusell av levande djur, som
sker i EU, måste stoppas. Vi anser att djur ska så långt
möjligt växa upp där de fötts, och slaktas så nära gården som
möjligt. Vi vill se en utveckling med små lokala slakterier
och mejerier och närmare kontakter mellan brukare och
konsument. De bestämmelser om transporter som arbetats
fram i EU är ett bra första steg, men vi anser att
bestämmelserna för bland annat svin och ren ska skärpas i
Sverige.
Vi inser att många delar inom jordbruksnäringen har stora problem idag
och vi oroas av den strukturrationalisering som sker, men anser ändå att
svenska bönder inte borde delta i den flyttkarusellen genom att exportera
levande smågrisar till Tyskland. Det är egentligen inte en fråga för Sveriges
riksdag, men en ökad frekvens av tuberkulos i svenska besättningar visar
risken med den ökande rörligheten av djur inom EU.
Det sker en stor och enligt Miljöpartiet de gröna oönskad omvandling i det
svenska jordbruket idag. De mindre och medelstora gårdarna, speciellt de
med djur, har mycket svårt att få ekonomin att gå runt och slutar med djuren.
Många av dessa gårdar finns på marker med höga biologiska värden där
mulbetningen är en förutsättning för den sällsynta floran.
CAP leder inte till ett hållbart
lantbruk
Det konventionella lantbruket är idag inte långsiktigt
hållbart. Med den uppbyggnad jordbrukspolitiken har idag
ges inte tillräckligt incitament för ett mindre
kemikalieberoende jordbruk, snarare tvärtom. I den översyn
av CAP, som nu sker, måste ambitionen vara att skapa ett
långsiktigt hållbart jordbruk.
Målet måste vara ett
ekologiskt lantbruk
Det ekologiska lantbruket är "ett jordbruk som värnar om
odlingsjorden, använder solenergi och biologiska processer i
produktionen och tär mindre på ändliga resurser". Citatet är
hämtat ur tidskriften Ekologiskt Lantbruks
omläggningsbilaga.
Idag odlas 3,5 % av den svenska åkerjorden ekologiskt enligt KRAV:s
regler. Om man även räknar med den ekologiskt odlade arealen hos bönder,
som inte är med i KRAV, är siffran nästan 5 %. Det är en bit på väg mot det
10-procentsmål riksdagen satt upp för år 2000. Sverige är inte bäst i EU.
Enligt uppgift har Österrike redan nått det svenska målet. Långsiktigt måste
målet vara att allt lantbruk ska bedrivas ekologiskt.
Det är glädjande att allt fler lantbrukare ställer om hela eller delar av
gården till ekologisk produktion. Avtalet är då att marken ska odlas
ekologiskt i 5 år.
Jordbruksverket har tagit fram en aktionsplan för hur riksdagens mål (att 10
% av arealen skall vara ekologiskt odlad år 2000) ska uppnås. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med en åtgärdsplan för hur det skall förverkligas.
Intresset stort både hos konsumenter
och lantbrukare
Inom jordbruksnäringen håller insikten att det svenska
lantbruket måste ändra inriktning på att slå igenom. De
ekologiska odlarna ses med respekt av de konventionella,
och intresset för att lägga om både spannmålsodling och
djurhållning till ekologiska metoder finns hos allt fler. En
bidragande orsak till detta är naturligtvis det alltmer ökande
konsumentintresset och den ökande efterfrågan på KRAV-
odlade produkter av alla slag. Eko-stödet inom
miljöstödsprogrammet har givetvis ökat intresset och fått fler
att ta steget. Det är bra.
Ett ekologiskt lantbruk ökar den
biologiska mångfalden
Det ekologiska lantbruket är ett långsiktigt hållbart lantbruk
där återcirkulation av resurser är en förutsättning. Odling av
kvävefixerande grödor, vall och träda minskar intensiteten i
spannmålsodlingen. Cirka 30 % av arealen odlas med
kvävefixerande grödor. Beräkningar visar att producerad
mängd spannmål minskar till hälften om en ren
spannmålsgård ställs om helt. Även på gårdar med djur
minskar intensiteten. Ängar och hagar betas och de delar av
landskapet, som har störst betydelse för många av de örter,
som idag är akut hotade, bibehålls och utökas. Eftersom
minst 50 % av djurens foder måste produceras inom gården
och växelbruk är en förutsättning finns många olika grödor
på åkrarna. Den biologiska mångfald, som alla politiska
partier säger sig värna, får en chans. Lantbrukare, som ställt
om, vittnar om hur arter som tofsvipa, nyckelpiga och
blåklint återkommer, arter som är hårt trängda i det
konventionella lantbruket. En stor del av de arter som är
utrotningshotade idag i Sverige är beroende av ett
kulturlandskap utan gifter.
Handelsgödsel och
bekämpningsmedel
Nya mål för användning av
handelsgödsel och bekämpningsmedel
Riksdagens mål att minska användningen med 25 % till år
1995 klarades inte. Miljöpartiet anser att det nya delmålet
måste vara att användningen av handelsgödsel skall halveras
till år 2000 utifrån 1994 års förbrukning. Även här behövs en
plan för hur detta skall uppnås.
För bekämpningsmedel skall delmålet vara 80 procentsreduktion av
användningen till år 2000 utifrån 1994 års siffror. Det är fel att som idag bara
räkna minskningen i antal kilogram aktiv substans. Hänsyn måste också tas
till hur stor areal preparaten räcker till. Reduktionen skall alltså vara
dosrelaterad.
De nya lågdospreparaten har så hög giftverkan att misstanken finns att
koncentrationer under vad som är möjligt att detektera kan påverka det
levande. Det är angeläget att detta utreds.
Miljöavgifter på handelsgödsel och
bekämpningsmedel
EU:s bidragssystem har med all önskvärd tydlighet visat hur
snabbt ekonomiska styrmedel kan få genomslag. Odling av
grödor som spannmål och lin har ökat medan odling av raps
och vall gått tillbaka. Miljöpartiet de gröna anser att
ekonomiska styrmedel är ett viktigt instrument i
miljöpolitiken. För att påskynda utvecklingen mot ett
jordbruk med allt mindre kemikalier föreslår vi därför att
miljöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel
höjs enligt nedan.
Miljöpartiet de gröna föreslår, att miljöavgiften höjs till 5,60 kronor per
kilogram kväve i gödselmedel, om andelen kväve i medlet är minst 2 %.
Miljöpartiet de gröna föreslår en miljöavgift på kadmium i gödselmedel på
50 kronor per gram för Cd-innehållet över 5 gram per ton fosfor.
Kadmium är en mycket giftig tungmetall, som bör försvinna ur gödsel-
medel. I dag sker en fortsatt anrikning i mark och det levande. I minister-
deklarationen från Nordsjökonferensen i Esbjerg 1995 har målet för skadliga
ämnen sätts till 0 under loppet av en generation (25 år). Miljöpartiet de gröna
föreslår att kadmium i handelsgödsel skall förbjudas. Regeringen bör åter-
komma med en avvecklingsplan för kadmium.
Idag är miljöavgiften på bekämpningsmedel baserad på kilogram verksam
substans. Miljöpartiet de gröna ser helst en avgift baserad på dos. Regeringen
har i jordbruksutskottets betänkande 1994/95:JoU7 fått i uppdrag att åter-
komma med detta. Vi föreslår en ökning av avgiften till 100 kronor för varje
kilogram verksam substans, men anser att en miljöavgift baserad på dos vore
att föredra.
De föreslagna miljöavgifterna på konstgödsel och bekämpningsmedel ger
en intäkt på lågt räknat 1,2 miljarder kronor per år.
Forskning inom
jordbruksområdet
Vi välkomnar att det nu för första gången avsätts medel för
försöks- och utvecklingsverksamhet i det ekologiska
lantbruket. Det har länge varit ett problem att det inte varit
möjligt att ansöka om stöd för mer praktiskt inriktad
utvecklingsverksamhet av t.ex. lantbruksredskap, nya
fröblandningar etc. Vi anser dock att 15 miljoner kronor
under en treårsperiod är i lägsta laget. Man bör se över
möjligheterna att använda en del av de 46 miljoner kronor,
som avsätts för forskning om ekologiskt lantbruk, till mer
tillämpad verksamhet. Vi vill peka på att det är viktigt att det
sker en samordning av de program under SJFR, SLF och
Jordbruksverket som nu är under utveckling. Det är också
viktigt att inriktningen av forskning och utveckling inom
ekologiskt lantbruk samordnas med Ekologiska
Lantbrukarna.
Miljöpartiet de gröna anser att genmodifierade organismers påverkan på
miljö och hälsa kan bli det största miljöproblem vi stått inför. Vi vill därför
förbjuda utplantering av genmanipulerade växter. Vi vill också förbjuda
försäljning av produkter tillverkade av eller med hjälp av genmanipulerade
organismer, och om förbud inte är möjligt i dag på grund av EU:s regler skall
produkterna märkas. Detta behandlas i separat motion.
Våren 1995 godkände EU införsel och hantering av genmanipulerad soja.
Enligt planerna kommer partier med genmanipulerad soja blandad med vanlig
soja att importeras till EU under oktober 1996. Sojan kommer att användas
som olja till livsmedel och sojamjöl i foder runt om i Europa. Det kan finnas
en risk för att proteiner i dessa kan orsaka allergiska reaktioner.
I dag förekommer utplantering av genmanipulerade växter. Det finns en
risk för spridning av gener från dessa genmodifierade växter till vilda släkt-
ingar, till exempel mellan genmanipulerad raps och åkersenap. Vilka effekter
detta kan få i naturen är inte klarlagt. Forskning runt riskerna med
genmanipulation i livsmedel och miljö måste prioriteras.
Miljöpartiet de gröna har i tidigare motioner till riksdagen förordat att en
professur i djurskydd ska inrättas. En professur i djurskydd innebär att
djurens behov och djurens beteenden kommer i centrum och att statusen för
djurskyddsfrågor ökar. En lämplig placering av en djurskyddsprofessur är
Sveriges lantbruksuniversitet. Långt framskridna planer finns nu på att inrätta
en sådan professur. Vi förutsätter att finansieringen av en djurskydds-
professur snart ska vara klar. Annars avser vi att återkomma i frågan.
Miljöpartiet de grönas förslag för
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske m.m.
B 3. Stöd till avbytarverksamhet
Miljöpartiet de gröna anser att avbytarverksamheten är viktig
och måste värnas. Att ha mjölkproduktion innebär en ständig
bundenhet, framför allt för lantbrukare med mindre gårdar
som familjejordbruk och liknande. Denna typ av jordbruk
har stora värden såväl sociala som biologiska och kulturella.
Gårdarna är ofta belägna i trakter med höga biologiska
värden, de har biologiskt riktigt jordbruk med såväl djur som
odling, ofta med mycket hög andel vall och bete. Många av
dessa lantbrukare har miljöstöd, men försvinner djuren
försvinner också det landskap vi vill värna.
Avbytarverksamheten ger arbete i glesbygd, ofta kvinnojobb.
För dem är alternativet ofta arbetslöshet.
Vi anser samtidigt att det är bra om jordbruksnäringen själv solidariskt kan
finansiera verksamheten och har fått veta att ambitionen är den. För att göra
omställningen möjlig föreslår Miljöpartiet de gröna att 35 miljoner kronor
anslås för 1997, utöver regeringens förslag. För 1998 beräknas 20 miljoner
kronor och för 1999 beräknas 10 miljoner kronor, utöver regeringens förslag.
B 12. Kompletterande åtgärder i jordbruket
Stöd till ekologisk odling
Arealstödet till ekologiska lantbrukare måste vara av en
sådan storlek, att det blir ekonomiskt lönsammare att odla
ekologiskt än konventionellt. Miljöpartiet de gröna har
tidigare föreslagit högre arealersättning än de 900 respektive
1 600 kronor, som betalas ut i dag beroende på var gården är
belägen. Vi anser att stödet skall vara lika över landet och att
nivån skall vara 2 000 kronor per hektar. För att stimulera till
omläggning av hela gårdens areal och även djuren, där
sådana finns, kan vi tänka oss olika nivåer för eko-stödet. I
den utvärdering av miljöstöden, som just görs, bör
möjligheten till en sådan differentiering ses över.
Med den stödnivå vi föreslår kan stödet till ekologisk odling komma att
uppgå till ca 600 miljoner kronor då 10-procentsmålet nåtts.
Mot bakgrund av detta anser vi att regeringen skall ges i uppdrag att öka
ramen för det ekologiska stödet genom att utnyttja mer av det
framförhandlade miljöstödet. I Miljöpartiet de grönas förslag till budget
anvisas 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag för 1997. För 1998
beräknas 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag och för 1999
beräknas 150 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Dessa belopp avser
den nationellt finansierade delen av stödet. Lika mycket beräknas komma
från EU.
Ersättning för rovdjursrivna renar
Frågan om rovdjuren i renbeteslandet har varit aktuell länge.
Naturvårdsverkets stora undersökning i frågan visade att
rovdjuren river fler renar än vad som återfinns. Det gamla
ersättningssystemet baserat på antal återfunna rivna renar
visade sig inte fungera.
Statens naturvårdsverk och Sametinget har gemensamt funnit en ny modell
för ersättning för rovdjursrivna renar, som gäller från den 1 januari 1996.
Enligt denna modell ersätts renägaren efter det antal rovdjursföryngringar
som finns inom samebyns betesområde. Som exempel kan nämnas att en
vargkull ger en ersättning motsvarande 500 renar, en järvhona med ungar 200
renar. Ersättning ges även för enstaka djur i området.
Det här systemet har hälsats med stor tillfredsställelse av såväl renägare
som naturvården. Äntligen har vi fått ett system, som är så konstruerat att
rennäring och rovdjur kan samexistera i renbeteslandet. De hotade rovdjuren,
som Sverige i flera internationella konventioner skall vårda i deras naturliga
biotoper, kan finnas i fjällvärlden i samexistens med rennäringen. Rovdjurs-
frågan är en symbolfråga för såväl naturvård som biologisk mångfald.
Det nya systemet är dyrare än det gamla, där betalning utgick efter antal
funna rivna renar. Efter inventeringar vintern 1996 betalades 21,8 miljoner
kronor ut till samebyarna. Eftersom det bygger på antalet föryngringar och
förekomst av rovdjur måste inventeringar ske varje år. Inventeringarna
vintern 1996 kostade 4 miljoner kronor.
Det är av yttersta vikt att systemet kan fortsätta att fungera. Den ram som
regeringen föreslår om 30 miljoner kronor torde räcka för år 1997.
Regeringens i budgetpropositionen uttalade ambition att populationerna av
vissa rovdjursarter skall öka, vilket Miljöpartiet de gröna anser är en riktig
målsättning, innebär att ramen kan behöva ökas inom den period miljöstöden
avser. Under budgetåret 1997 bör medel för inventeringar finansieras inom
Naturvårdsverkets budget. För kommande år bör anslag till inventeringarna
anges i budgetpropositionen. Dessa årliga inventeringar är en förutsättning
för det nya ersättningssystemet.
Det måste vara ställt utom allt tvivel att en ram om 30 miljoner kronor kan
användas för ändamålet under 1997. I den ramen skall också finnas medel för
nödvändiga inventeringar. Om finansiering inom EU:s miljöstöd inte visar sig
möjlig skall regeringen snarast återkomma till riksdagen med förslag till
återstående finansiering upp till 30 miljoner kronor för budgetåret 1997 för
stöd till rovdjursrivna renar. Detta bör ges regeringen till känna.
B 13 Från EU-budgeten finansierade kompletterande
åtgärder inom jordbruket
Med hänvisning till ovanstående påförs 50 miljoner kronor
för 1997. För 1998 beräknas 100 miljoner kronor och för
1999 150 miljoner kronor, allt utöver regeringens förslag.
C 4 Fiskevård
Redan under riksmötet 1990/91 motionerade Miljöpartiet de
gröna om införande av allmän fiskevårdsavgift. I proposition
1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m. fanns vissa
brister, men efter diskussion mellan Socialdemokraterna,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet i jordbruksutskottet fanns ett
bra förslag, som Miljöpartiet kunde stödja. Vi beklagar att
regeringen valde att dra tillbaka propositionen.
Miljöpartiet de gröna anser det angeläget att medel avsätts för fiskevård.
Många vatten behöver åtgärdas, miljöpåverkade biotoper restaureras och
många andra åtgärder är nödvändiga för att garantera att de viltlevande
fiskstammarna kan finnas kvar i livskraftiga bestånd, något Sverige förbundit
sig att leva upp till genom undertecknandet av Bernkonventionen och Rio-
konferensens konvention om biologisk mångfald.
Det är fortfarande lika angeläget med fiskevård, och det anslag som
regeringen föreslår, 4,6 miljoner kronor, förslår inte. I Miljöpartiets budget-
förslag anslås därför 20 miljoner kronor utöver regeringens förslag för år
1997.
Miljöpartiet de gröna anser det angeläget att få en bra fiskevård i hela
landet. Att bevara biologisk mångfald, i detta fallet arter i vatten, kostar
pengar, små pengar i relation till mycket annat. Eftersom regeringen inte
anslår nödvändiga medel anser vi fortfarande att en allmän fiskevårdsavgift
skall införas. Vi är beredda att i samarbete med regeringen utforma förslaget
utifrån det förslag som diskuterats i jordbruksutskottet i samband med
behandling av proposition 1995/96:231.
Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag till
allmän fiskevårdsavgift.
D 2 Ersättningar för viltskador m.m.
Efter den ändring av 29 a § i jaktförordningen som trädde i
kraft den 1 juli 1995 kan bidrag eller ersättning för djur som
rivits av de fredade rovdjuren bara betalas ut om det inte
varit möjligt att försäkra dem. Detta innebär i praktiken att
ersättning inte kan betalas ut för rovdjursrivna tamdjur,
eftersom det går att försäkra dem.
Miljöpartiet de gröna anser att detta borde ändras. Det är viktigt att få en
allmän acceptans för de stora rovdjuren för att förhindra att de dödas olagligt.
29 § i jaktförordningen bör ändras i avseende på detta. Denna frågeställning
utvecklas i en separat motion. Vi föreslår att 5 miljoner kronor avsätts för
ändamålet för 1997. Även för 1998 och 1999 beräknas 5 miljoner kronor,
utöver regeringens förslag.
F 1 Statens livsmedelsverk
Regeringen bedömer i propositionen att bestrålning av kryddor bör kunna
tillåtas. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordat
om vissa livsmedel. Miljöpartiet de gröna delar inte den uppfattningen och
yrkar avslag på förslaget. Vi anser att bestrålning av kryddor och andra
livsmedel och import av bestrålade livsmedel inte ska vara tillåten. Vi
utvecklar våra synpunkter på bestrålning av livsmedel vidare i separat
motion.
Fördelning på ansvarsområden
Förslag till anslag 1997 och beräkningar 1998 och 1999, milj. kr.
23
Jord- och skogsbruk,
Regeringen
Miljöpartiet
fiske med anslutande
Förslag
Beräknat
Beräknat
Avvikelse från regeringen
näringar
1997
1998
1999
1997
1998
1999
Totalt utgiftsområdet
13324
13310
13378
160
225
315
Anslag
A 1
Bidrag till vissa internationella
organisationer m.m.
37
37
37
B 1
Statens jordbruksverk
183
190
196
B 2
Stöd till jordbrukets rationalisering
m.m.
45
22
22
B 3
Stöd till avbytarverksamhet m.m.
13
13
13
35
20
10
B 4
Statens utsädeskontroll
1
1
1
B 5
Statens växtsortnämnd
1
1
1
B 6
Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket
24
25
25
B 7
Bekämpande av växtsjukdomar
3
3
3
B 8
Strukturstöd inom
livsmedelssektorn
149
122
122
B 9
Från EG-budgeten finansierat
strukturstöd
184
184
184
B 10
Regionala stöd till jordbruket
719
719
719
B 11
Från EG-budgeten finansierade
regionala stöd till jordbruket
325
325
325
B 12
Kompletterande åtgärder inom
jordbruket
1085
1085
1085
50
100
150
B 13
Från EG-budgeten finansierade
kompletterande åtgärder inom
jordbruket
1093
1093
1093
50
100
150
B 14
Arealersättning och djurbidrag
m.m.
4950
4950
4950
B 15
Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter
2139
2139
2139
B 16
Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m.
119
119
119
C 1
Fiskeriverket
58
59
60
C 2
Strukturstöd till fisket m.m.
31
31
31
C 3
Från EG-budgeten finansierade
strukturstöd till fisket m.m.
80
80
80
C 4
Fiskevård
5
5
5
20
D 1
Främjande av rennäringen m.m.
62
62
62
D 2
Ersättningar för viltskador m.m.
13
13
13
5
5
5
D 3
Stöd till innehavare av
fjällägenheter m.m.
2
2
2
E 1
Statens veterinärmedicinska
anstalt
74
76
78
E 2
Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen
78
80
83
E 3
Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande åtgärder
17
17
18
E 4
Centrala försöksdjursnämnden
7
7
7
E 5
Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar
90
90
90
F 1
Statens livsmedelsverk
103
107
111
F 2
Livsmedelsekonomiska
samarbetsnämnden
4
4
4
F 3
Kostnader för
livsmedelsberedskap
28
29
29
F 4
Livsmedelsstatistik
31
32
33
F 5
Jordbruks- och livsmedelsstatistik
finansierad från EG-budgeten
6
6
6
G 1
Sveriges lantbruksuniversitet
981
1019
1061
G 2
Skogs- och jordbrukets
forskningsråd:
Förvaltningskostnader
11
11
11
G 3
Skogs- och jordbrukets
forskningsråd: Forskning och
kollektiv forskning
205
209
214
G 4
Bidrag till Skogs- och
lantbruksakademin
1
1
1
H 1
Skogsvårdsorganisationen
271
265
275
H 2
Bidrag till skogsvård m.m.
10
6
H 3
Täckande av förluster till följd av
statliga kreditgarantier för lån till
byggande av skogsvägar
1
H 4
Insatser för skogsbruket
80
66
66
H 5
Internationellt skogssamarbete
1
1
1
H 6
Från EG-budgeten finansierade
Från EG-budgeten finansierade
medel för skogsskadeövervakning
6
6
6
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärdsplan för hur 10-
procentsmålet för ekologisk odling skall förverkligas, i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till plan för halvering av
handelsgödselanvändningen till år 2000 jämfört med 1994, i enlighet med vad
som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till plan för att minska
användningen av kemiska bekämpningsmedel till år 2000 med 80 %, jämfört
med 1994, i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning av lågdospreparatens giftverkan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att miljöavgiften höjs till 5,60 kr per kg kväve i gödselmedel,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en miljöavgift på kadmium i gödselmedel på 50 kr per gram för
Cd-innehållet över 5 g per ton fosfor,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avvecklingsplan för
kadmium i handelsgödsel, i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att miljöavgiften på bekämpningsmedel höjs till 100 kronor per
kilogram verksam substans, i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att forskning runt riskerna med genmanipulation i livsmedel och
miljö bör vara ett prioriterat område,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av en djurskyddsprofessur,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning om ekologiskt lantbruk,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till avbytarverksamhet,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att arealersättningen för ekologiskt lantbruk skall vara 2 000 kr
per ha i hela landet,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av möjligheten att differentiera stödet till ekologisk
odling,
15. att riksdagen hos regeringen begär att den snarast skall återkomma med
förslag till återstående finansiering upp till 30 miljoner kronor för budgetåret
1997 för stöd till rovdjursrivna renar om finansiering inom EU:s miljöstöd
inte visar sig möjlig,
16. att riksdagen beslutar att medel för nödvändiga inventeringar för det
nya systemet för rovdjursrivna renar under budgetåret 1997 skall avsättas
inom Naturvårdsverkets anslag,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att anslag för ovan nämnda inventeringar skall anges i
budgetpropositionen för år 1998 och framåt,
18. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en allmän
fiskevårdsavgift, i enlighet med vad som anförts i motionen,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts under rubriken Ersättning för viltskador,
20. att riksdagen avslår regeringens förslag att godkänna vad regeringen
förordat om bestrålning av vissa livsmedel,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bestrålning av kryddor och import av bestrålade kryddor inte
skall vara tillåten,
22. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa medel till anslagen
under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
enligt Miljöpartiets förslag i tabell,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar för åren 1998 och 1999 enligt
tabell.
Stockholm den 6 oktober 1996
Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Elisa Abascal Reyes (mp)
Eva Goës (mp)
Per Lager (mp)
Roy Ottosson (mp)
Kia Andreasson (mp)
Peter Eriksson (mp)
Gunnar Goude (mp)
Bodil Francke Ohlsson (mp)
Barbro Johansson (mp)
Thomas Julin (mp)
Ewa Larsson (mp)
Ronny Korsberg (mp)
Annika Nordgren (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)