Att lönsamhetsrelationerna mellan jordbrukets olika
produktionsområden skulle komma att förändras vid
Sveriges inträde i EU var uppenbart för var och en som
närmare studerade EU:s gemensamma jordbrukspolitik och
gällande prisnivåer. Det för svenskt jordbruk viktigaste
argumentet för ett framgångsrikt EU-medlemskap var att vi
skulle få konkurrera på samma ekonomiska villkor som
andra EU-länder.
Detta skulle ge vårt rationella jordbruk och vår livsmedelsproduktion goda
möjligheter att också exportera kvalitetsprodukter till Europa, och därmed
skapa nya arbetstillfällen.
Den svenska regeringen vill uppenbarligen inte tillåta konkurrens på lika
ekonomiska villkor, utan väljer att pressa svenska jordbrukare ekonomiskt.
Detta minskar sysselsättningen i näringen.
Skillnad 1: 650
miljöstödsmiljoner
Efter den förra regeringens slutförhandling om svensk
anslutning till den EU-gemensamma jordbrukspolitiken
(CAP) och den avgift Sverige betalar till denna, ligger det nu
650 miljoner kr och väntar på att Sverige skall rekvirera
dessa för miljönära projekt i det svenska odlingslandskapet.
Så vitt känt finns det inget annat EU-land som inte tar emot sina pengar.
Detta leder till att den svenska konkurrenssituationen pressas med 2 x 650
miljoner kr jämfört med varje annat EU-land.
Det krav EU ställer på Sverige är att vi skjuter till ett lika stort belopp ur
egen budget som det belopp vi erhåller, dvs. 650 miljoner kr.
Nu bekräftas det Kristdemokraterna tidigare hävdat: att en hemtagning av
miljöstödet skulle vara självfinansierande. Nya beräkningar visar att staten
skulle få tillbaka dessa pengar i form av skatter och avgifter. Samtidigt som
ekonomin skulle stimuleras och 4.000-10.000 nya jobb skulle skapas inom
områden med hög arbetslöshet. Pengarna kan användas till vallodling,
naturbete, ekologiskt lantbruk och vård av odlingslandskapets åkerholmar och
stenmurar m.m.
I budgetpropositionen har regeringen valt att ta hem endast 300 miljoner kr.
Skillnad 2: skatter och
avgifter
Den svenska bondens lönsamhet är starkt belastad med
mycket höga produktionsmedelsskatter i jämförelse med
hans kollegor ute i Europa.
Produktionsmedelsskatterna omfattar: kväve, fosfor, växtskyddsmedel,
diesel, eldningsolja samt el och belöper på cirka 1,5 miljarder kr/år. Skatterna
höjer priserna på vallodling, spannmål, mjölkprodukter, nötkött, griskött,
fjäderfä och ägg.
Produktionsmedelsskatternas uppgift är oftast att styra mot en så liten
användning som möjligt av miljöfarliga råvaror, men detta förtar ju inte det
faktum att svenska bönder med mycket stor sannolikhet får en ojämlik
konkurrenssituation med bönderna inom andra EU-länder med låg eller ingen
avgift alls.
Det finns starka motiv för att ställa mycket höga krav på ett miljömässigt
hållbart svenskt jordbruk med produktion av kvalitetslivsmedel, men det
finns inget skäl att svenska bönder skall ha en sämre konkurrenssituation än
deras kollegor inom EU. Och särskilt inte i tider då varje arbetstillfälle är
värdefullt att skapa i Sverige.
Därför bör svenska bönders ekonomiska konkurrenssituation kartläggas i
relation till bönder i varje annat EU-land, med syfte att förbättra situationen
och utveckla svenskt jordbruk.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att kartlägga svenska bönders konkurrenssituation i
relation till övriga EU:s medlemsländer.