För framtiden måste slås fast att fortsatt svensk
jordbruksproduktion i hela landet är en absolut
nödvändighet. Det gäller såväl för att målsättningen att hela
Sverige skall leva ska kunna uppnås som att vi har en
tryggad inhemsk livsmedelsförsörjning. Ur globalt
perspektiv är det nödvändigt att åkermarken finns tillgänglig
för livsmedelsproduktion.
Energigrödeanvändning är också ett gott utnyttjande av jordresursen. Att
ställa om från odling av energigröda till spannmål eller vall är ju också fullt
möjligt om livsmedelssituationen så kräver.
Lantbruket kan bl a av hälso-, miljö- och beredskapsskäl inte jämställas
med andra näringar. För ett lands medborgare är biologiskt fullvärdig mat en
grund till god hälsa. Ekologiskt anpassade metoder för odling och förädling
är det långsiktigt hållbara. Därför måste jordbrukspolitiken syfta till att
uppnå det mål riksdagen satt upp om att 10 procent av åkermarken skall
odlas ekologiskt år 2000.
En förutsättning för att det ekologiska jordbruket skall öka i omfattning är
dock att det finns grundförutsättningar för att bedriva jordbruk överhuvud-
taget. När den socialdemokratiska regeringen tillträdde bedrev den en politik
som allvarligt skadade förutsättningarna för jordbruksnäringen. Det är bra att
regeringen i vissa avseenden tänkt om men det får inte nu råda något tvivel
om att regeringen verkligen ser jordbruks- och livsmedelssektorn som en
framtidsnäring. Därför är det angeläget att riksdagen tydligt slår fast vikten
av att långsiktiga och stabila spelregler ska gälla för dem som arbetar inom
jordbruksnäringen.
Konsekvensanalys
Jord- och skogsbruket är en förutsättning för en levande
landsbygd och tusentals arbetstillfällen i livsmedels- och
skogsindustri. För att få en helhetsbild av jordbrukets
betydelse borde en särskild konsekvensanalys genomföras.
Denna skulle belysa jordbrukets betydelse för sysselsättning,
försörjningsberedskap, bevarandet av det öppna landskapet,
boende och service på landsbygd etc. Det är också helt
nödvändigt att denna näring får konkurrensvillkor som gör
att man rättvist kan bedöma effektiviteten i den svenska
jordbruksnäringen med den i omvärlden. En
konsekvensanalys bör därför också innehålla uppgifter om
vilka förhållanden som råder gentemot omvärlden i syfte att
kartlägga en svensk lantbrukares ekonomiska
konkurrenssituation i relation till lantbrukare i varje annat
EU-land. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen
med en sådan konsekvensanalys att ha som underlag för det
fortsatta beslutsfattandet.
Miljöprogrammen
På senare tid har regeringen i vissa delar ändrat
jordbrukspolitik i den riktning vi kristdemokrater pläderat
för. I det nu presenterade budgetförslaget tas nu t.ex. en
större del av EU:s miljöstöd i anspråk. Det är bara att
beklaga regeringens tidigare vägran att använda de
jordbrukspolitiska möjligheter som EU-medlemskapet gav.
Det har i onödan slagit ut många lantbrukare från näringen.
EU:s generella stöd gynnar i huvudsak den mer miljöbelastande
spannmålsodlingen på slätten. Det är mot den bakgrunden de nationellt
medfinansierade miljö-, LFA- och Norrlandsstöden blir så viktiga. Med
dessa stöd kan odlingen i skogs- och mellanbygder samt Norrland komma
upp i en nödvändig ekonomisk bärkraft som är någorlunda likvärdig med
jordbruket i slättbygd. Ett uttalat mål är också att driva på den redan inslagna
inriktningen på väg mot världens renaste jordbruk. Viktiga mål är att bevara
ur natur- och kultursynpunkt värdefulla marktyper och landskap, minska
miljöbelastning, ökad resurshushållning, samt öka och bevara höga natur-
värden och biologisk mångfald.
Generellt vallstöd
Lönsamheten i den miljövänliga mjölk- och
nötköttsproduktionen - och annan vallbaserad
animalieproduktion - är mycket pressad, och ett sätt att
förändra förutsättningarna är införandet av ett generellt
vallstöd. Regeringen verkar nu i denna fråga äntligen vilja ta
ett första steg. I förhållande till Kristdemokraternas förslag
om att öka miljöprogrammet med 400 miljoner föreslår nu
regeringen att 300 miljoner ska tillföras. För vår del ligger vi
kvar vid tidigare förslag och föreslår nu därför att ytterligare
100 miljoner tillförs miljöprogrammet. Det innebär med
EU:s andel ett tillskott på 200 miljoner. Stödet bör sedan
snarast byggas på till det maximala vilket redan nu bör
aviseras. Det är dock nödvändigt att stödet utgår som just
generellt stöd för vall och bete i hela landet.
Miljöstöd till
kulturmiljövård och
biologisk mångfald
Miljöstöden till kulturmiljövård och biologisk mångfald ska
gagna miljön och ge en rimlig ersättning till dem som brukar
sin fastighet på ett miljöinriktat sätt. De ska vara enkla och
obyråkratiskt utformade. Regeringen och Jordbruksverket har
dessvärre krånglat till regelverket på ett orimligt sätt. Detta
måste nu förändras så att miljöpoängsstöden utgår på ett
enklare och mer realistiskt sätt.
LFA
Vad gäller LFA-stödet bör regeringen på nytt pröva
möjligheten att få in områden som inte kom med i samband
med förhandlingarna 1995. Tills vidare måste man som
förstahandsåtgärd se till att dessa områden får tillgång till det
vall- och betesstöd som utbetalas i LFA-områdena. Att nu
som regeringen föreslår sänka ramarna för LFA-stödet är en
felsignal och minskar möjligheten att få in fler områden i
LFA-systemet varför detta avvisas. Vi anslår ytterligare 15
000 000 kr för LFA.
Miljöavgifter tillbaka till
jordbruket
Miljöavgifter som tas ut av jordbrukarna ska enligt
Kristdemokraternas mening i sin helhet återföras till
jordbruket i form av ersättningar för miljöbevarande
åtgärder. Detta är också ett sätt att finansiera den nationella
delen av miljöprogrammet. Om man återför miljöavgifter
utifrån krav på ytterligare miljöåtgärder får man en
dubbelverkande effekt av miljöavgifterna. Trots att denna
inriktning fått riksdagens stöd kan ifrågasättas om regeringen
verkligen använder sig av denna teknik.
Sverige bör i EU med kraft verka för en i alla länder lika miljöavgift på
kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Utgångspunkten bör vara vår
nuvarande nivå i Sverige och sedan en stegvis höjning. Dessa miljöavgifter
bör sedan till fullo utnyttjas för att stödja en ekologisk anpassning av
odlingen inom EU med biologiskt fullvärdig kost som mål. LRF-kampanjen
om världens renaste mat måste bli en ledstjärna också för arbetet inom EU.
Förenklat regelsystem som
gynnar ekologisk
produktion
Det är mycket angeläget att inom EU få till stånd ett
förenklat regelverk för stöd till ekologisk odling. För
närvarande använder man sig av ett system med s k
positivlistor, dvs det som inte finns upptaget på listan är i
princip inte tillåtet. Att få nya produkter godkända för det
ekologiska jordbruket kan ta tid, i de flesta fall minst ett år,
och möjligheterna till dispenser eller tidsbegränsade tillstånd
är mycket små. Denna konstruktion gör att regelverket blir
mycket trögt och mer hindrar än stimulerar utvecklingen av
den ekologiska produktionen. Systemet med "positivlistor"
måste bytas ut mot mer principiella regler för vad som är
tillåtet och inte tillåtet. Tolkning och beslut bör ligga på
nationell nivå. Ett obligatoriskt informationsförfarande
medlemsstaterna emellan borde kunna säkerställa att
bedömningarna blir tillfredsställande lika.
En annan mycket viktig fråga att driva inom EU för att stimulera till
utveckling och tillväxt i den ekologiska produktionen är omläggningstidernas
längd, möjligheten till parallellproduktion och kvalitén i kontrollen. I EU
krävs 2 års omläggningstid medan praxis i Sverige har varit 1 år. En
förkortning av omläggningstiden till 1 år gör reglerna mer utvecklingsvänliga
och innebär att tveksamheten hos enskilda jordbrukare för att lägga om till
ekologisk produktion minskar. Ett kontrollerat karensår ger förtroende för
ekologiska produkter och det borde vara ett minimikrav i alla länder.
Slut kretsloppet stad-
landsbygd
EU:s lagstiftning behöver också ändras i ett annat avseende
för att det ekologiska jordbruket ska kunna utvecklas. Enligt
denna är det nämligen förbjudet att använda sig av
hushållsavfall i form av komposter, human avföring och
rötslam ifrån reningsverk. Sverige och Danmark har försökt
att få till stånd en ändring men frågan har ännu inte lösts. En
viktig fråga framöver blir därför att marknadsföra tankar om
kretslopp som hushållning och effektivt utnyttjande av
produktionsresurser för att på så sätt lägga grunden till en
förändrad syn på dessa produkter.
Idag har vi ett stort flöde av växtnäringsämnen som transporteras från
lantbruket in till tätorten utan att återföras. Speciellt anmärkningsvärt är den
stora kväve- och fosforkälla som lantbruket skulle kunna utnyttja. Att kunna
sluta kretsloppet mellan produktion och konsumtion för att till jordbruket
återföra den växtnäring som bortförts via produkterna är en av de stora
framtidsfrågorna för hela jordbruket och samhället. Sverige bör verka för att
denna fråga lyfts upp och utreds inom EU. Det bör finnas goda möjligheter
till mellanstatligt utvecklingsarbete på detta område.
Forskning
Ekologiskt lantbruk syftar till en produktion som bygger på
lokala och förnybara resurser, på ett optimalt utnyttjande av
solenergin och av jordens biologiska produktionsförmåga
samt hög cirkulationsgrad. Exempelvis innebär ett kretslopp
av växtnäring mellan stad och landsbygd en god hushållning
med ändliga fosfortillgångar.
Utveckling av ett mer energisnålt jordbruk är nödvändigt, och forskning
och utveckling pågår i viss mån både vad gäller källa, total förbrukning och
effektivitet. Exempelvis kan nämnas produktion på gårdsnivå av biogas från
vallgrödor, mer energisnåla metoder för jordbearbetning, ogräsbekämpning,
konservering och hantering av grödor. Avsevärda mängder av olja kan
troligtvis sparas.
Vid FN:s konferens för miljö och utveckling 1992 förband sig i-länderna
att gå före och utveckla hållbara produktions- och konsumtionsmönster.
Forskning och utveckling av ett resurs- och energieffektivt jordbruk måste
därför ges hög prioritet.
En viss del av anslagen till SLU och SJFR bör också öronmärkas för
utveckling av ekologiskt lantbruk syftande till uthållighet och biologiskt
fullvärdiga livsmedel. En målsättning bör vara 10 procent av de totala
anslagen. Utvecklande forsknings-, innovations- och försöksverksamhet bör
inom nämnda institutioner fördelas med prioritering till den samhällsnytta
som kan nås i form av förbättrade odlings- och djurskötselåtgärder.
Målsättningen att svenskt jordbruk ska ställas om till 10 % ekologisk odling
till år 2000 bör överföras till europeisk nivå. Fram till år 2025 bör hälften av
det europeiska jordbruket bedrivas enligt principer om ekologisk
livsmedelsproduktion.
Avbytarverksamheten
Det statliga stödet till avbytarverksamheten skall enligt
Kristdemokraternas uppfattning finnas kvar. För mjölkgårdar
är avbytarverksamheten helt nödvändig för att möjliggöra ett
normalt liv för jordbrukarna. Det är ytterligt märkligt att
regeringen nu fullföljer denna tidigare aviserade sociala
nedrustning. Kristdemokraterna anser därför att 85 000 000
kr utöver regeringens förslag skall anvisas för fortsatt stöd
till avbytartjänsten.
Djurskydd
Regeringens förslag om besparing med 10 miljoner på
djurskyddsfrämjande åtgärder verkar vara framtaget i hast
och är dåligt underbyggt. Därför föreslås här ett tillskott på
10 000 000 kr utöver regeringens förslag.
Rennäringen
Regeringen föreslår att prisstödet till rennäringen ska sänkas
radikalt. Sänkningen drabbar särskilt hårt renägarna i den
yttersta glesbygden. Vi föreslår att pristillägget förblir
oförändrat och anslår därmed ytterligare 5 miljoner kronor
för detta ändamål.
Det nya systemet för rovdjursskadade renar bygger på rovdjursförekomst.
Rennäringen får årligen disponera ett belopp motsvarande det skäliga värdet
av de renar som rivits varefter Sametinget fördelar pengarna på samebyarna
med hänsyn till rovdjurens förekomst. Det bygger också på en årlig
inventering som genomförs av Naturvårdsverket och Sametinget. För denna
inventering finns inga medel upptagna i budgetförslaget. Vi föreslår att 4
miljoner kronor avsätts för denna rovdjursinventering.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av svensk jordbrukspolitik syftande till att ge
möjlighet att bedriva jordbruk i hela landet och fullt utnyttjande av befintlig
åkermark,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det globala perspektivet i livsmedelsförsörjningen skall vägas
in vid utformningen av jordbrukspolitiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av långsiktiga och stabila spelregler för jordbruksnäringen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om genomförandet av en konsekvensanalys av jordbruksnäringens
betydelse och konkurrensvillkor gentemot omvärlden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vall- och betesstödet utformas på ett generellt sätt gällande i
hela landet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att man snarast bör använda sig av det maximala miljöstödet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förenklat regelverk för miljöstöden till kulturmiljövård och
biologisk mångfald,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i EU på nytt pröva frågan om att LFA-stödet skall omfatta
områden som inte kom med i samband med förhandlingarna 1995,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att principen om återförande av miljöavgifter till
jordbruksnäringen skall tillämpas,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige inom EU skall verka för ett förenklat regelsystem för
ekologiskt jordbruk,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige inom EU skall verka för att omläggningstiden
(karensen) för omställning till ekologisk produktion skall vara 1 år,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige inom EU skall verka för ett regel- system som
möjliggör kretslopp stad-landsbygd,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att prioritera forskning kring utveckling av ett energieffektivt
jordbruk - på sikt helt självförsörjande med egen förnybar energiproduktion,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om öronmärkta anslag till SLU och SJFR för utveckling av
ekologiskt lantbruk,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i EU skall verka för målsättningen att minst hälften av
det europeiska jordbruket skall drivas enligt ekologiska principer år 2025,
16. att riksdagen beslutar bibehålla oförändrad anslagsnivå för djurskydd,
17. att riksdagen beslutar om oförändrat prisstöd till renkött,
18. att riksdagen beslutar avsätta särskilda medel för rovdjursinventering,
19. att riksdagen med följande förändringar i förhållande till regeringens
förslag för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområdet Jord och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt uppställning:
Anslag
Regeringens förslag
Anslagsförändring
B 3 Stöd till avbytarverksamhet
13 000
+ 85 000
B 10 Regionala stöd till jordbruket
719 000
+ 15 000
B 12 Kompletterande åtgärder inom jordbruket
1 085 000
+ 100 000
D 1 Främjande av rennäringen m.m.
61 700
+ 9 000
E 3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder
16 832
+ 10 000
Stockholm den 6 oktober 1996
Alf Svensson (kd)
Göran Hägglund (kd)
Inger Davidson (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)
Mats Odell (kd)
Chatrine Pålsson (kd)
Dan Ericsson (kd)