En väl fungerande jordbruksnäring är en bas och
förutsättning för en levande landsbygd. Det finns ett klart
samband mellan förutsättningen att driva jordbruk och hur
skatter och avgifter utformas. Skatte- och avgiftspolitiken
måste utformas så att konkurrensen inte snedvrids. Skatterna
måste sänkas så att jordbruksnäringen stärks. En starkare
näring ökar också förutsättningarna för det goda
förvaltarskapet när det gäller såväl jordbruksföretagens
utveckling som värnandet om natur och kulturmiljön.
För Moderata samlingspartiet är det självklart att värna och utveckla det
privata ägandet och företagandet. Det enskilda ägandet av jord och skog är
en betydelsefull del när det gäller möjligheten att förverkliga denna
målsättning.
Sveriges lantbrukare skall vara fria företagare. Ägande och förfoganderätt
över skog och mark måste stärkas. Därför har Moderata samlingspartiet länge
arbetat för att onödiga regleringar tas bort. Vårt mål är att avreglera och
marknadsanpassa jordbrukspolitiken i Sverige och i EU.
Det är också viktigt att arbetet för en ökad konkurrens i livsmedels-
produktionen omfattar hela kedjan fram till konsumenten. Regeringens
förslag till ökad detaljreglering i plan- och bygglagen är fördärvlig, eftersom
den hindrar konkurrensen inom livsmedelshandeln, vilket leder till högre
matpriser.
Förvaltarskap
Genom dagar och tider
ditt dyrbara lån
skall du troget förvalta
till dess att din son
ren plöjarduglig är vorden.
Och när sist från ditt dagsverk
du rätar din rygg,
får du vissnande dala,
befriad och trygg,
till vila i fädernejorden.
(Pelle Näver)
Dessa skaldens strofer karaktäriserar mycket av det ansvar
för gård och grund som präglat den svenska
bondebefolkningen genom generationer. Den svenska
bondekulturen har en stark folklig förankring och för
bondebefolkningen har det i alla generationer varit sjävklart
att äga och vårda. Förvaltarskapstanken har genomsyrat sättet
att handla.
Den odlade jorden, det öppna kulturlandskapet, kulturarvet som ligger i
byggnaderna på gårdarna runt om i vårt land utgör värden som måste värnas
även till kommande generationer.
Inte minst i samband med den internationalisering som nu pågår är
värnandet av den agrara kulturmiljön viktig. I andra länder i Europa har man
oftast varit mycket angelägen att vårda arvet från tidigare generationer. Varje
land har sin särart, och detta är oftast starkt markerat genom de agrara
kulturvärdena.
Oftast har man sett skötseln av det öppna landskapet som en skyldighet för
bonden. Detta var självklart eftersom de öppna ängarna och beteshagarna var
en viktig del i gårdens försörjning.
I dag är situationen annorlunda. Jordbrukarna lever nu under avsevärt
hårdare konkurrens och effektivitetspress. Trots detta lägger Sveriges bönder
ner mycket arbete för att vårda kulturlandskapet, utan att detta ger någon
ekonomisk avkastning. Vi anser att det är rimligt att en viss del av detta
viktiga miljö- och kulturarbete ersätts på något sätt. Miljöersättningarna till
jordbruket utgör här ett viktigt instrument.
En framtidsnäring
Jordbruket med livsmedelsindustrin är en viktig
framtidsnäring. Vi har alltid hävdat de areella näringarnas
betydelse. Det är bra att regeringen nu i budgetpropositionen
hävdar detsamma. Men regeringen lever inte upp till sin
deklaration, om man ser till hur de samlade politiska
besluten påverkar jordbruket och livsmedelsindustrin.
Inom jordbruket och livsmedelsindustrin inklusive underleverantörer
arbetar i dag ca 290 000 personer, och om man räknar med alla de kring-
verksamheter som är beroende av jordbruket och livsmedelsindustrin blir
antalet betydligt större. Vi menar att det finns ytterligare sysselsättnings-
potential inom dessa verksamheter.
För att stärka den svenska jordbruksnäringen krävs en helhetssyn. EU-
medlemskapet ger oss möjligheter till mer rättvisa konkurrensförutsättningar.
Detta var också en viktig faktor från jordbrukets sida i samband med
folkomröstningen och EU-inträdet. För att konkurrensen skall få genomslag i
praktiken krävs att spelreglerna på EU-marknaden blir likartade i de olika
länderna. Vid denna bedömning har de inhemska kostnadsfaktorerna stor
betydelse.
Nationella lagar, skatter och avgifter betyder mycket för konkurrens-
neutraliteten. I Sverige har vi en rad pålagor som påverkar vårt jordbruk
negativt ur konkurrenssynpunkt. Vi anser att dessa måste ändras. Det svenska
jordbruket brottas i dag med stora lönsamhetsproblem. I regeringens budget-
proposition negligeras detta. Man påtalar i stället att vegetabilieprodu-
centerna blivit överkompenserade bl.a. med hänvisning till höga världs-
marknadspriser. Det faktum att världsmarknadspriserna på spannmål nu
sjunker visar hur vanskligt det är att göra så kategoriska uttalanden som
regeringen gjort. Det är dock främst mjölk- och köttproducenterna som lider
av lönsamhetsproblem. Priset på nötkött har exempelvis sjunkit kraftigt. Det
är anmärkningsvärt att regeringen tycks ta så lätt på jordbrukets lönsamhets-
problem samtidigt som den uttalar att det är fråga om en framtidsnäring. Vi
anser att regeringen brister i ansvar. Vi moderater har lagt förslag som stärker
jordbrukets konkurrenskraft, förslag som innebär sänkta skatter och avgifter,
bättre utnyttjade ersättningar från EU och krav på förenklade regelverk.
Dieselskatten
På skatteområdet har svenskt jordbruk kommit i ett mycket
ofördelaktigt läge i förhållande till andra länder.
Dieselskatten är ett typiskt exempel. Sverige har en skattesats
som är betydligt högre än i för jordbruket viktiga
konkurrentländer. Drivmedelskostnaderna har blivit en tung
utgiftspost sedan dieselskatten för arbetsredskap chockhöjdes
1995. Detta har lett till väsentligt försämrad konkurrenskraft
för jordbruket.
Moderata samlingspartiet kräver nu i en särskild näringspolitisk motion
(1996/1997:N269) att riksdagen beslutar att återinföra de regler som gällde
före 1995, vilket innebär en sänkning av dieselskatten med drygt 1,30 kronor
per liter.
Övriga moderata skatteförslag är:
Sänkt fastighetsskatt
Slopad dubbelbeskattning av avkastning på riskkapital
Allmänna löneavgiften slopas
Nej till höjd el- och koldioxidskatt
Nej till förlängd period för arbetsgivarinträde vid sjukdom
Sänkt skatt på pensionssparande
Nuvärdesavskrivning (direktavskrivning)
Slopad förmögenhetsskatt och sänkt kapitalskatt
Nej till sänkt avsättning till periodiseringsfond från 25 procent till 20
procent
Skatten på handelsgödsel
Riksdagen har tidigare på förslag av den socialdemokratiska
regeringen beslutat om höjda skatter på handelsgödsel. Vi
moderater motsatte oss denna höjning. När förslaget
lanserades, angavs miljöhänsyn som skäl för höjningen.
Enligt Socialdemokraterna kommer höjda
handelsgödselskatter att leda till att läckaget av kväve till
havet minskar. Därigenom skulle algblomningen och
övergödningen i bl.a. Östersjön minska. Detta är dock i sak
fel. Läckaget av näringsämnen minskar eller ökar inte
automatiskt med ändrad användning av handelsgödsel.
Variationer i kväveläckaget kan lika gärna relateras till
väderlek, andelen höstsådd gröda och vintergrön mark.
Vidare svarar svenskt åkerbruk endast för drygt en procent av
kväveläckaget till Östersjön. En stor del av detta kommer i sin tur
förmodligen från stallgödsel, som kan vara en större källa till kväveläckage,
eftersom den är svårare att dosera. Även om allt svenskt jordbruk helt skulle
läggas ner, skulle det knappast påverka övergödningen av Östersjön. Den
som påstår att man kan lösa problemen i Östersjön med hjälp av höjd skatt
på handelsgödsel i Sverige medverkar till att på ett felaktigt sätt förenkla
synen på miljöproblemen i Östersjön.
Miljömotivet för handelsgödselskatter måste därför utvärderas. Dessa
skatter, som ensidigt drabbar svenska odlare, bidrar till att ytterligare
snedvrida konkurrensförutsättningarna gentemot omvärldens producenter.
Exportmöjligheten öppnas
Genom EU-medlemskapet lämnade den svenska
jordbruksnäringen sin tidigare inriktning att endast producera
för hemmamarknaden. Nu kan producenterna etablera de
svenska produkterna på en marknad med uppemot 370
miljoner konsumenter. Detta är en revolutionerande
förändring. Ökad konkurrens på hemmaplan men också nya
stora möjligheter att få mäta sina krafter på de nya
marknaderna med svensk kvalitetsproduktion. Svenska
livsmedel kan bli en värdefull exportvara.
Exporten av svenska livsmedel har - från en tidigare mycket låg nivå -
kraftigt ökat efter EU-inträdet. Det låga svenska kronvärdet har hittills
bidragit till såväl den ökade exporten som att svenska livsmedel kunnat
hävda sig på den svenska hemmamarknaden.
Hindren för en framgångsrik export ligger i de höga produktions-
kostnaderna, vilka främst beror på inhemska skatter och avgifter, men också
på höga inhemska krav vad gäller djurskydd och miljö. Skatter och avgifter
måste därför sänkas och nya kostnadsökningar stoppas. Om så sker kan nya
framgångar vad gäller den svenska livsmedelsexporten uppnås.
EU:s jordbrukspolitik
Det finns ett stort stöd för en reformering av
jordbrukspolitiken inom EU. Vi moderater anser att Sverige
skall verka för en avreglerad och förenklad jordbrukspolitik.
Vi bedömer att det svenska jordbruket utifrån en hög
rationaliseringsgrad och gediget kunnande är
konkurrenskraftigt i ett sådant sammanhang. Detta
förutsätter dock, som vi tidigare påpekat, att inhemska
konkurrenshämmande kostnader och regler undanröjs.
Avregleringen måste genomföras successivt och med respekt
för näringens anpassning till en friare marknad.
En avreglering och marknadsanpassning är på sikt en överlevnadsfråga för
hela det europeiska jordbruket. En bransch som omfattas av många
regleringar och stora ersättningssystem lär sig aldrig att gå på egna ben.
Vi moderater motsätter oss dock tankarna på en s.k. renationalisering av
jordbrukspolitiken, eftersom det skulle försvåra en ömsesidig avreglering
och riskera att öka subventions- och regleringsgraden.
Mjölkkvoterna
Introduktionen av kvotsystemet för mjölk har varit besvärligt
för många lantbrukare. Det ligger i sakens natur att det
uppstår problem när man skall gå in i ett sådant
begränsningssystem. Regeringens förseningar i
genomförandet och den onödiga kopplingen av inhemska
regler i anslutning till kvotfördelningen var olycklig. Den
direkta kopplingen till gödselvårdsanläggningar var ett
sådant nationellt krav som vi moderater motsatte oss. Det är
nu angeläget att onödiga styrande regler sorteras bort ur
systemet.
Vi anser, i likhet med Statens jordbruksverk, att en fri handel med
mjölkkvoter nu skall införas. Detta skulle ge såväl en billigare och smidigare
administration som en möjlighet till flexiblare lösningar för enskilda
mjölkproducenter. Enligt vår mening bör man också på EU-nivå besluta att
helt avskaffa kvotsystemet. Sverige bör med kraft verka för detta inom EU.
Förenkla regelverken i
miljöprogrammen
Vi moderater har varit mycket kritiska till det komplicerade
regelverket bakom miljöersättningarna. Regelverket är alltför
detaljerat, svårtolkat och krångligt. Till detta kommer
sanktionsbestämmelser som skapar orsäkerhet. De
detaljerade reglerna har även i vissa fall klart motverkat sitt
syfte, dels genom att många brukare inte sökt ersättning, dels
därför att reglerna inte alltid varit miljömässigt
ändamålsenliga. Så har t.ex. kravet på viss andel grässvål på
slåtteräng krävt omfattande gallring av träd, vilket har
påverkat den gamla kulturmiljön liksom flora och fauna.
Skötselkraven på betesmarker har i vissa fall inte gått att
förena med en modern och effektiv mjölkproduktion, vad
gäller betestryck och stödutfordring.
Reglerna inom kulturmiljöprogrammet är de som är mest tillkrånglade.
Kraven på kvalifikationspoäng missgynnar mindre markägare även om
markerna är mycket värdefulla ur bevarandesynpunkt, och detaljeringsgraden
är orimligt hög.
I samband med utvärdering bör övervägas att slopa kvalifikationspoängen.
Det går enligt vår uppfattning mycket väl att i stället klara bedömningen
utifrån en stödpoängsberäkning. Detaljerade regler kring landskapselementen
kan också förenklas. Inom ramen för det öppna odlingslandskapet bör t.ex.
kvalifikationsperioden på fyra månader tas bort.
Från moderat sida har ofta betonats våtmarkernas betydelse. Här krävs en
översyn av reglerna. Det är rimligt att tillåta våtmark på betesmarker, och det
finns inte heller skäl att hindra ansvarsfull vattentäkt eller bete på sådan
våtmark. Stöd bör inte bara kunna medges för att kompensera den mark som
tas i anspråk för våtmarker, utan även för anläggningskostnaden för
våtmarker.
Regeringen aviserar en utvärdering av miljöprogrammet. Vi anser att en
översyn skall göras som leder till en genomgripande förenkling av
regelverket. Vi vill också undersöka möjligheten att införa ett sammanhållet
delprogram med inriktning på miljöåtgärder i det konventionella jordbruket.
En sådan satsning kan ge betydande miljövinster. Denna översyn skall enligt
vår mening göras så att den är klar inför kommande ansökningsperiod.
Vi anser att regeringen skall arbeta med översynen och förenklingen på
såväl nationell nivå som inom EU. Även EU-reglerna kan göras enklare och
bättre anpassade till de speciella förhållanden som krävs i Sverige.
Miljöersättningarna
Miljöersättningen till jordbruket är av stor betydelse när det
gäller att bevara värdefull miljö i det agrara landskapet och
likaså när det gäller att motverka negativ miljöpåverkan. Vi
moderater har tidigare varit starkt kritiska till det dåliga
utnyttjandet av den framförhandlade ramen för miljöåtgärder.
Det är bra att regeringen nu ökar denna ram i linje med de
förslag som vi framfört vid flera tillfällen sedan EU-inträdet.
Miljöersättningen är ett viktigt medel för att uppnå värdefulla
miljömål. Brukaren ges möjlighet till ersättning för arbete,
kostnader och inkomstbortfall i samband med
naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet. Vi bedömer att
ytterligare medel utöver regeringens förslag behövs för att i
större utsträckning uppnå miljömålen. Vi föreslår att
ytterligare 30 miljoner kronor anslås av budgetmedel, vilket
tillsammans med EU:s medfinansiering ger 60 miljoner
kronor för ytterligare miljöinsatser i jordbruket.
Vi hälsar med tillfredsställelse att vårt tidigare krav på vallstöd nu kan
tillgodoses. Stödet bör enligt vår uppfattning vara generellt och prioritera
vall och bete på åkermark, och ersättningen bör utgå med samma belopp per
hektar i hela landet. Vissa minimikrav bör ställas för skötseln av de slåtter-
och betesvallar som erhåller stöd. Om man inte har betande djur skall vallen
skördas och användas som vinterfoder eller användas för andra ändamål. En
koppling till djurhållning kan vara positiv men vi anser att enkla regler är att
föredra, och att de anförda minikraven är tillräckliga. Alltför långtgående
detaljstyrning får oftast negativa konsekvenser. Detta har erfarenheten visat
när det gäller övriga regler för utbetalning av miljöersättningar.
Jordbruket i norra Sverige
Målsättningen att bibehålla och utveckla jordbruket i norra
Sverige skall vara densamma nu som före EU-inträdet.
Jordbruket, inte minst i Norrlands glesbygd, har en
avgörande betydelse för att upprätthålla sysselsättning,
befolkning, samhällsstruktur och landskapsbild. Jordbruket
har också en viktig roll att spela för att tillgodose en god
livsmedelsberedskap. Målsättningen - ett livskraftigt
jordbruk även i Norrland - kräver en acceptabel nivå på
produktionen.
Inför EU-inträdet var den svenska utgångspunkten att stödnivån till
jordbruket i norra Sverige skulle ligga på minst samma nivå som tidigare.
Detta krav har också uppnåtts.
Men EU:s jordbrukspolitik har medfört stora förändringar och har inte
varit anpassade till norra Sveriges speciella förhållanden, vilket lett till
problem för många enskilda lantbruksföretag Dessutom har krångel och
byråkrati - inte minst vad gäller mjölkkvoter och hållandetider - kunnat
noteras. EU:s regler angående kontroll av kompensationsersättningen (stödet
till missgynnade områden) kräver att djuren hålls kvar på gården i två
månader efter ansökan (hållandetid). Kontrollsystemet är uppbyggt efter
länder med svagare administrativa kontrollsystem. Sverige måste i EU med
kraft arbeta för att förenkla reglerna. Nuvarande system leder till att utbudet
av slaktdjur minskar kraftigt under hållandeperioden, för att sedan kraftigt
öka, då ett uppdämt behov av slakt uppstått.
En uppföljning av konsekvenserna för det norrländska jordbruket bör
göras.
Regionala stödet till jordbruket
Regeringen föreslår att anslaget för det regionala stödet till
jordbruket minskas med 21 miljoner kronor. Medelsbehovet
kommer, enligt regeringens beräkningar, att räcka utan att
ersättningen sänks, trots en minskad ram. Vi förutsätter att
regeringen på denna punkt gjort en riktig bedömning i annat
fall kan jordbrukare som är berättigade till ersättning enligt
gällande regelverk ställas utanför stödsystemet. Skulle
bedömningen inte hålla förutsätter vi att regeringen
återkommer till riksdagen i denna fråga.
Revalveringskompensationen
När den andra omgången av medel som avser kompensation
för revalveringen skall utbetalas anser vi att dessa skall gå
direkt till jordbruksföretagen. Medlen avser en
kompensation till jordbruks- coh trädgårdsnäringen för
valutaförändringarna och skall enligt EU:s regelverk därför i
första hand betalas ut direkt till brukarna. Flera länder har
använt sig av den utbetalningsmetoden. De medel som skall
tillfalla frukt- och grönsaksodlarna kan bedömas annorlunda
beroende på beloppets relativt ringa storlek.
Förbättrad kvalitet
Sverige har deklarerat att det är viktigt att behålla den höga
svenska ambitionsnivån på miljö-, livsmedels- och
djurskyddsområdena och vi har fått en stor förståelse för
detta. Konsumenternas intressen måste hävdas starkt när det
gäller livsmedlens kvalitet och säkerhet. För allt fler
konsumenter är etik, miljö och hälsa avgörande, när de
handlar sina livsmedel. Hela det svenska jordbruket har som
målsättning att utforma resurseffektiva, kretsloppsbaserade
produktionssystem, som ger låg miljöpåverkan och
producerar livsmedel med hög kvalitet. Svenska
jordbruksföretag är också måna om att ge djuren
livsbetingelser, som tillgodoser deras naturliga behov samt
bevara och utveckla ett kulturlandskap med artrikedom och
biologisk mångfald.
De regler och förbehåll som den borgerliga regeringen förhandlade sig till,
såsom frihet från antibiotika och förbud att använda kadavermjöl, måste
värnas. Förståelsen för de svenska kraven synes öka och goda förhoppningar
finns nu om att även EU i övrigt skall omfattas av dessa regler i en nära
framtid. Sverige skall också arbeta för att de höga djurskyddskrav som finns i
vårt land även skall gälla i övriga EU-länder.
Vi anser dock att hela lantbruket har en nyckelroll i strävan att uppnå en
hållbar utveckling. I ett samhälle med ett miljömål inställt på uthållighet och
cirkulation, är det lantbruket som levererar merparten av de förnybara
råvarorna som livsmedel, bioenergi och industrivaror och som även är
mottagare av organiskt avfall. Därför är det mycket viktigt att också
uppmärksamma och stödja det konventionella jordbrukets strävan till en allt
miljövänligare produktion.
Vägarna till miljövänligare produktion är olika. Övergång till ekologisk
produktion är en, men konventionell produktion, inriktad på minsta möjliga
användning av kemiska hjälpmedel, och en stor medvetenhet då det gäller
kraven på en god miljö, är en annan.
Vi moderater vill framhålla vikten av att samhället på alla sätt stödjer
producenternas strävan till miljövänligare odling oavsett produktionsform.
Då kommer vi också snabbare att kunna uppnå en långsiktigt hållbar
livsmedelsproduktion.
Landsbygden - en värdefull
livsmiljö
Många uppfattar landsbygden som en värdefull miljö att leva
och verka i eller där man kan tillbringa sin fritid för
rekreation och vila. För att kunna ta till vara landsbygdens
resurser krävs bedömningar utifrån en helhetssyn, och med
en positiv tilltro vad gäller olika möjligheter och resurser.
Debatten om landsbygden har ofta varit negativ och fokuserad på problem.
Problem såsom avfolkning, dålig service, ont om arbete m.m. har staplats på
varandra, vilket spritt pessimism om landsbygdens utvecklingsmöjligheter.
Men i själva verket är landsbygden rik på resurser som den själv måste ges
möjlighet att utveckla.
Produkterna från skogen utgör vår viktigaste exportvara. Det svenska
jordbruket tillhör de mest effektiva i världen. Kulturlandskapet, som är en
följd av de areella näringarnas verksamhet, är vackert och skiftande.
Diskussionen måste nu föras om hur man kan avlägsna hinder för
entreprenörer, nya företag och investeringar i syfte att dra nytta av dessa
resurser.
Med den borgerliga regeringen inleddes under åren 1991-1994 en politik
där landsbygdens egna möjligheter ställdes i centrum i stället för
centralstyrda politiska åtgärder med regionalpolitik och subventioner. Denna
politik byggde på enklare regler och lägre skatter för dem som vill starta,
utveckla och driva företag. Viktiga beslut var också möjligheten att genom
skolpengssystemet bevara små byskolor som friskolor samt ökad valfrihet
inom vård och barnomsorg. Politiken byggde också på ett EU-medlemskap
med sådana villkor för landsbygden att man inte skulle behöva konkurrera på
ojämna villkor med andra länder.
Den socialdemokratiska regeringen har i många avseenden tvärtom drivit
en negativ politik gentemot landsbygden. EU-anpassningen missköttes så att
onödiga svårigheter uppstod för det svenska lantbruket. Regelverken
ändrades flera gånger med förseningar som följd. Mjölkproducenternas
anpassning försvårades genom ett dåligt genomfört kvotsystem. Miljöersätt-
ningarna från EU har utnyttjats dåligt och regelverket är i många avseenden
krångligt och byråkratiskt.
Skatte- och avgiftshöjningarna har drabbat landsbygden särskilt hårt. Som
exempel kan anges höjd bensinskatt och höjd fordonsskatt där man är i
särskilt behov av bil. Förlängd arbetsgivarperiod är ett annat exempel som
drabbar småföretagen hårt. Fastighetsskattehöjningen är också negativ,
särskilt i eftertraktade områden. Kraftigt minskade anslag till enskilda vägar
är ett annat exempel på negativ landsbygdspolitik.
På det sociala området och inom skolan har också genomförts förslag som
varit negativt för landsbygdens livskraft och mångfald. Slopat vårdnads-
bidrag och attackerna mot friskolorna är exempel på detta.
Utvecklingen på landsbygden hämmas genom den politik som förs av
regeringen. Detta är allvarligt i ett läge när vi behöver ta tillvara de
möjligheter som finns i hela vårt land. Resurser från jord och skog kan bättre
tas tillvara och kulturlandskapets och naturens värden är också en
framtidsresurs. Svensk landsbygd är värd en bättre politik.
Underlätta boendet på landsbygden
Många människor föredrar att bosätta sig på landet där man
har tillgång till naturen och kan känna frihet. Det är
angeläget att man underlättar boende på landet och att regler
och bestämmelser utformas så att dessa inte utgör ett hinder
för boendet.
Glesbebyggelserätten bör återinföras. Endast starka skäl skall få hindra
bebyggelse. Den lagstadgade huvudregeln skall vara rätten att bygga på
landet. Lantbrukares rätt att uppföra ekonomibyggnader utan formell
prövning bör bevaras. Förbudet att bygga i strandnära områden bör ses över i
syfte att underlätta för människor att bygga längs fler kust- och sjöområden.
Många människor önskar kunna äga mark. Den möjligheten har ökat
genom bättre förutsättningar att göra avstyckningar från jordbruksfastigheter
genom lantmäteriförrättning och genom förändringar i jordförvärvs-
lagstiftningen. Vi anser att man bör gå ännu längre och införa generösare
regler för sådana avstyckningar. Detta kan gälla familjemedlemmar som
gärna vill äga en bit mark i anslutning till det tidigare föräldrahemmet, eller
andra som vill bedriva verksamhet med anknytning till markbehov.
Valfrihet gynnar landsbygden
Hemmets gemenskap och den lilla världen spelar ofta en stor
roll på landsbygden. En ökad bosättning i glesbygd stärker
den sociala gemenskapen. Medelåldern är ofta hög. Ett ökat
inslag av yngre familjer skapar en kontinuitet och ger ökad
trygghet.
På det familjepolitiska området har också den socialistiska politiken slagit
igenom efter valet. Beslutet om att avskaffa vårdnadsbidraget och slopandet
av den lagstadgade tryggheten för de föräldrar som vill ha alternativ
barnomsorg är mycket negativ för landsbygden. Vi anser att vårdnads-
bidraget och den lagstadgade friheten inom barnomsorgen snarast skall
återinföras. Skolpengen är också mycket viktig när det gäller att rädda
nedläggningshotade landsbygdsskolor och möjligheten att starta nya skolor
på landsbygden.
Vi anser att man skall gå vidare på denna valfrihetens väg. Detta kan t.ex.
gälla äldreomsorgen, där en utvidgad rätt till valfrihet skulle skapa möjlighet
att etablera små ålderdomshem eller att hemtjänsten ordnas på ett flexibelt
sätt.
Ny teknik ger landsbygden nya
möjligheter
Den nya tekniken, inte minst inom dataområdet har öppnat
nya vägar för arbete och sysselsättning. Man är nu mindre
beroende av vart arbetet lokaliseras. Detta medför också
ökade möjligheter för nya sysselsättningar på landsbygden.
För att underlätta en sådan utveckling krävs en ny syn i relationen
arbetsgivare och arbetstagare. De gamla strukturerna passar ofta inte in i en
ny tid. Anställningsförhållandena kan bli mera informella och
entreprenörskapet utvecklas på områden där tidigare strikta anställnings-
regler varit gällande. Här anser vi att man bör se över arbetsmarknads-
lagstiftningen i syfte att underlätta och öka flexibiliteten för små, nystartade
företag.
Kommunikationer och service
På landet är bilen och kommunikationerna helt avgörande för
framtiden. Bilen är en oersättlig resurs och kommer att så
förbli. Målsättningen måste därför vara att göra bilarna ännu
mer miljöanpassade, utan att försvåra för människor att
använda bilen.
Likaså är de enskilda vägarna nödvändiga i landsbygdens infrastruktur. Vi
moderater motsatte oss därför de kraftiga neddragningarna av de enskilda
väganslagen för innevarande år. Det är bra att regeringen nu tillmötesgått
våra krav på högre anslag.
Den kommersiella servicen på landsbygden är viktig. Etableringar kan
underlättas genom översyn av regelverken. Att ställa för höga krav på
lanthandeln, kaféägaren eller hårfrisörskan kan göra etableringar omöjliga.
Regler som syftar till att förbättra servicen får inte motverka sig själva och
leda till det motsatta. Vi anser att en översyn av dessa regler, som påverkar
etablerings- och servicemöjligheterna, skall göras skyndsamt.
Basnäringarna på landsbygden
De areella näringarna, jorden och skogen, som ingående
behandlats tidigare i motionen och vad gäller skogen i en
särskild motion (1996/97:Jo308), utgör grunden för
verksamheten på landsbygden. Det är därför helt avgörande
för landsbygdens framtid hur utvecklingen blir inom dessa
områden. Vi vill värna och utveckla såväl jordbruket som
skogsbruket.
En målsättning för det svenska skogsbruket måste vara att väsentligt öka
förädlingsgraden. De arbetstillfällen som genereras genom skogsråvaran kan
därigenom öka. För att lyckas med detta krävs en prioritering av forskning
och produktutveckling, men också en politik som underlättar för förändring
och flexibilitet inom näringslivet.
Kombinationen jord- och skogsbruk har av tradition varit stark i vårt land.
Vi menar att denna struktur är viktig även i framtiden. Familjejordbruken
utgör här en viktig förutsättning. Vår målsättning är att ytterligare stärka
familjejordbruken och det enskilda ägandet av jord och skog.
Äganderättsfrågorna och ersättningsreglerna vid intrång är också viktiga i
detta sammanhang. Den privata äganderätten måste värnas.
Allemansrätten
Den svenska allemansrätten är unik. Från moderat sida är vi
mycket angelägna att bevara denna rätt utifrån de tankar och
principer som tidigt tillämpades och som bygger på
personligt ansvar. På senare tid har försök gjorts att utnyttja
allemansrätten med vidare syfte. Att bedriva affärsmässig
och inkomstgivande verksamhet i organiserade former på
annans mark under täckmanteln allemansrätt är enligt vår
uppfattning felaktigt. Sådan verksamhet kränker
äganderätten och kan förorsaka markägaren både skada och
olägenhet. De tankegångar som kommit till uttryck såväl från
Naturvårdsverkets sida som från Miljöbalksutredningen, att
länsstyrelsen, utan kontakt med berörd ägare, skulle pröva
och avgöra rätten att bedriva sådan verksamhet anser vi vara
stötande och strider mot vår rättstradition. Vi kommer att
med kraft värna den traditionella allemansrätten och dess
rättigheter och skyldigheter samtidigt som vi motsätter oss
inskränkningen i äganderätten.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av miljömotiven för
handelsgödselbeskattningen i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändring av EU:s jordbrukspolitik,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mjölkkvoterna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i EU skall verka för en förenkling av regelverken för
EU:s olika ersättningssystem,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om våtmarker,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sammanhållet delprogram för konventionellt jordbruk inom
ramen för EU:s miljöprogram för jordbruket,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förenkling av regelverken
för miljöersättningen i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vallstöd,
9. att riksdagen hos regeringen begär en uppföljning av
jordbrukspolitikens konsekvenser i norra Sverige i enlighet med vad som
anförts i motionen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om revalveringskompensationen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nivån på miljö- och djurskyddsreglerna inom EU,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om glesbebyggelserätten,1
13. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av regler som påverkar
etablerings- och servicemöjligheter på landsbygden i enlighet med vad som
anförts i motionen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om allemansrätten.
Stockholm den 4 oktober 1996
Göte Jonsson (m)
Ingvar Eriksson (m)
Carl G Nilsson (m)
Eva Björne (m)
Ola Sundell (m)
Peter Weibull Bernström (m)
Inger René (m)
Anders G Högmark (m)
Lars Björkman (m)
Jan-Olof Franzén (m)
Patrik Norinder (m)