Det småländska jordbruket är småskaligt och bedrivs ofta i
form av familjejordbruk. Man producerar livsmedel av hög
kvalitet och användningen av konstgödning och
bekämpningsmedel är förhållandevis låg. Påfrestningen på
naturen är därför ganska liten. Huvudinriktningen är
animalieproduktion och skogsbruk i liten skala.
Landskapet ger inte förutsättningar för storskaligt jordbruk och det är
heller inte önskvärt. Det omväxlande landskapet med ömsom skog, ömsom
åker och betesmarker ger även goda förutsättningar för t ex turism, med
upplevelse- och naturturism i dessa bygder. Denna blandning av
sysselsättning ger underlag för fast bosättning och försörjning på lands-
bygden. Grunden för en levande landsbygd är alltid ett uthålligt jord- och
skogsbruk.
Vissa pålagor på jordbruket som inte är lika som för andra näringar och
fördelningen av bidrag inom näringen kan förbättra möjligheterna för ett
livskraftigt småländskt jordbruk.
Bland de pålagor där jordbruket inte behandlas som andra näringar finns
beskattningen av el. När en industri producerar varor tas endast en låg
energiskatt ut, men när lantbrukaren använder el till spannmålstork, mjölk-
maskiner eller andra maskiner för sin produktion utgår samma elskatt som
för privatpersoner. En översyn av beskattningsreglerna för elenergi i
jordbruket bör genomföras. En likabehandling är nödvändig för att få
jämförbara kostnader för olika sorters produktion. Detta bör ges regeringen
till känna.
En annan fråga som förtjänar att uppmärksammas är hur reglerna är
utformade för LFA-stödet. Idag används samma områdesindelning som för
det gamla skördeskadeskyddet. Det gör att områden med lika produktions-
förutsättningar får olika bidrag. En översyn bör genomföras. Detta bör ges
regeringen till känna.
Skogsvårdslagen som den har tillämpats på senare tid har allt för ofta
medfört skövling av skog vid förvärv av fastigheter. Kapitalstarka köpare har
gått in och förvärvat stora områden. Ofta har de inte bosatt sig på fastigheten
vilket medverkat till befolkningsminskningen på orten. Deras agerande har
också drivit upp priserna på fastigheterna och detta försvårar generations-
växlingar. En översyn av lagen är nödvändig för en positiv utveckling i bl a
Småland. Detta bör ges regeringen till känna.
Tillämpningen av fastighetsbildningslagen har medverkat till att rovdriften
på skogen har kunnat fortgå. Större fastigheter där ransonerings-
bestämmelserna skulle ha gällt har styckats upp i mindre fastigheter för att
kunna kringgå bestämmelserna. Tillämpningen av ransoneringsreglerna bör
ses över och en skärpning genomföras om det är nödvändigt för fortsatt
uthålligt skogsbruk. Även fastighetsbildningslagens regler bör ses över.
Detta bör ges regeringen till känna.
Även i framtiden skall boende och brukande av fastigheten vara regel vid
förvärv av jord- och skogsbruksfastigheter. Detta är speciellt viktigt för
Småland med sitt utsatta läge inom räckhåll för stora köpstarka grupper både
i Sverige och i andra EU-länder. Jordförvärvslagen bör skärpas för att
underlätta för människor att bebo och bruka jord- och skogsbruksfastigheter.
Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av elskatten för jordbruket,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändrade regler vid fördelning av LFA-stödet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av ransoneringsregler vid skogsavverkning.2