I samband med det svenska EU-inträdet har
jordbrukspolitiken genomgått stora förändringar.
Övergången till ett mer marknadsanpassat jordbruk har
avstannat och ersatts av EU:s ogenomträngliga
regleringssystem. När vi nu är en del av systemet är det dock
viktigt att försöka utnyttja dess positiva delar så bra som
möjligt och att även försöka korrigera de värsta problemen.
I denna motion pläderar vi för att Sverige i större utsträckning ska utnyttja
de miljöstöd från EU som förhandlats fram. Den svenska medfinansiering
som krävs för att få stöden bör lösas genom att vi inför en form av arealskatt
som framför allt riktar sig mot de bönder som idag gör stora vinster på det
nuvarande bidragssystemet.
Vår modell innebär att totalt 1 200 nya miljoner kan användas för att på
olika sätt stödja de delar av svenskt jordbruk som vill driva ett mer
ekologiskt anpassat jordbruk och de som gör stora naturvårdstjänster genom
att bevara öppna landskap. Detta är dubbelt så mycket som regeringen är
beredd att anslå.
Jordbruket efter EU-
inträdet
Sveriges medlemskap i den europeiska unionen har varit till
mycket stor nytta på de flesta områden i det svenska
samhället. Ett undantag från detta är jordbruket. I och med
EU-medlemskapet avbröts den övergång till ett mer
marknadsanpassat jordbruk som inte minst Folkpartiet länge
pläderat för. I stället är vi nu del av den gemensamma
jordbrukspolitik som bygger på ett plantänkande och en
bidragsröra utan like.
För Sveriges del har den nya jordbrukspolitiken inneburit problem ur
fördelningspolitisk synvinkel. De stora vinnarna på den nya politiken är de
spannmålsbönder på slättbygderna i södra Sverige som tjänar bra på EU:s
bidrag. Många mindre företag i skogs- och mellanbygder samt Norrland har
det dock relativt knapert. Förutom den rena fördelningsaspekten är detta
problematiskt från miljösynpunkt. Den nya politiken gynnar ett väldigt
intensivt jordbruk förknippat med betydande miljöstörningar och missgynnar
dem som kämpar för att hålla landskapen öppna och levande i andra delar av
vårt land än i de södra.
Problemen med den nya jordbrukspolitiken är onödigt stora på grund av att
vi inte fullt ut har tagit till vara de positiva inslag som finns inom EU:s
bidragsflora. Sverige har förhandlat fram betydande belopp som är tänkta att
användas just för miljöomställning och bibehållande av öppna landskap.
Problemet med dessa stöd är att de bygger på att Sverige och EU finansierar
hälften var. Hittills har den socialdemokratiska regeringen inte ansett att vi
har råd att utnyttja hela den framförhandlade ramen. Vi har tidigare kritiserat
regeringen för detta och visat att Sverige på flera sätt tjänar på att vi
prioriterar på ett sådant sätt att det inte blir liggande en massa pengar i
Bryssel till ingen nytta. Detta är en uppfattning vi står fast vid.
Regeringens politik
Regeringen har i årets budget ansett sig ha råd med att
använda 300 miljoner kronor ur statskassan till vallstöd.
Detta är en form av miljöstöd där vi får medfinansiering från
EU motsvarande det belopp vi själva satsar. Vi noterar dock
att förslaget är optimistiskt efter 1997.
Folkpartiet liberalerna menar att regeringen visserligen har tagit ett steg i
rätt riktning men att man har stannat på halva vägen och dessutom har valt en
finansiering som bygger på felaktiga prioriteringar.
Fortfarande utnyttjar regeringen endast hälften av de pengar som finns
kvar av Sveriges framförhandlade ram. På så sätt går vi miste om 300 EU-
miljoner som skulle kunna användas för att hålla svenska landskap öppna
och för en övergång till ett ekologiskt hållbart jordbruk. Dessutom väljer
regeringen att finansiera sitt vallstöd (i den mån det är finansierat) genom att
ta pengar från andra områden än jordbruket.
Vi anser det rimligt att det svenska bidrag som behövs, finansieras av den
jordbrukssektor som skall få EU-pengarna.
Liberal jordbrukspolitik
Folkpartiet liberalerna vill att det svenska jordbruket
miljöanpassas. I dagsläget bör Sverige i så hög grad som
möjligt utnyttja alla de 600 miljoner kronor som finns kvar
av EU:s miljöstöd.
Dessa 600 miljoner ger tillsammans med det svenska bidraget på lika
mycket en betydande möjlighet att rätta till en del av de problem som EU-
medlemskapet fört med sig. Genom att kombinera stöd till det öppna
landskapet med olika former av stöd till ekologisk omställning kan vi nå
mycket långt när det gäller att få världens renaste och bästa jordbruk. Totalt
sett handlar det om 1 200 miljoner kronor i miljöns och jordbrukets tjänst.
För att vi ska få tillgång till EU:s 600 miljoner krävs det alltså att vi satsar
lika mycket själva. Vi anser att det är logiskt att dessa pengar tas från
jordbrukssektorn. Och då framför allt från dem som vunnit mest på den nya
jordbrukspolitiken.
Genom införandet av en arealskatt för att finansiera de 600 miljonerna i
miljöstöd uppnår vi flera önskvärda effekter. Först och främst tjänar givetvis
näringen på det genom att den inte bara får tillbaka skatten i form av
miljöstöd utan dessutom får lika mycket till i extra EU-stöd. Men dessutom
innebär det en omfördelning inom jordbrukskollektivet. De som får stora
arealstöd från EU betalar också mer i skatt medan de som inte tjänat lika
mycket på EU blir vinnare vid utdelningen av miljöstödet. Sammantaget
innebär detta en mycket kraftfull signal till miljöomställning av det svenska
jordbruket. Vår modell skapar motiv att lägga om en del av verksamheten
och göra både miljön och de egna plånböckerna en tjänst.
Jordbruket en
framtidsbransch!
Vår förhoppning och ambition är givetvis att vi ska lyckas i
vår strävan att förändra EU:s jordbrukspolitik. Den modell
som vi föreslår i denna motion bör ses som en
övergångslösning i väntan på ett jordbruk som ges chansen
att stå på egna ben. Vi är övertygade om att svenskt jordbruk
har stora framtidsmöjligheter på den väg man nu har valt -
att satsa på ett rent och djurvänligt jordbruk.
De åtgärder vi föreslår i motionen kan därmed ses som en ambition att
använda de möjligheter som står till buds för att stödja den omställning som
branschen självt har markerat som önskvärd. Genom en konsekvent
miljöomställning och anpassning av det svenska jordbruket kan man gå
stärkt ur den förhoppningsvis tillfälliga planekonomi som vi nu tyvärr måste
följa.
En konsekvent politik för att stärka det svenska jordbrukets framtids-
möjligheter är betydligt mer värd än aldrig så vackra ord i en regerings-
förklaring. Vad regeringen endast förmår tala om har vi i denna motion
föreslagit, en strategi för att säkra det svenska jordbrukets möjligheter som
framtidsbransch.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att använda EU-medel för miljöstöd till jordbruket,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en arealskatt för att
finansiera den svenska medfinansieringen till EU:s miljöstöd enligt vad som
anförts i motionen,1
3. att riksdagen till B 12. Kompletterande åtgärder inom jordbruket
(utgiftsområde 23) för budgetåret 1997 anvisar 600 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 1 685 000 000 kr.
Stockholm den 6 oktober 1996
Eva Eriksson (fp)
Lennart Fremling (fp)
Erling Bager (fp)
1 Yrkande 2 hänvisat till SkU.