Få regioner i Sverige är så beroende av jordbruket som Gotland. De flesta lantbruksföretagen på Gotland är familjejordbruk utan anställd personal och med mjölkproduktion som dominerande inriktning. Detta medför att en stor del av åkerarealen odlas med vall vilket är mycket positivt ur miljösynpunkt. Med nuvarande regel- och stödsystem är vall missgynnat jämfört med andra grödor. Konsekvensen är att det odlas mindre vall med risk för ökat näringsläckage som följd vilket leder till minskat intresse för djurproduktion till fördel för spannmålsproduktion.
På Gotland finns stora arealer med betesmark och ängen som hävdats under flera generationer och som har stort bevarandevärde. Dessa är beroende av betande djur för att inte växa igen. Enligt en utredning från Naturvårdsverket finns det idag inte tillräckligt med djur på Gotland för att hålla markerna öppna. Även dessa hotas på sikt genom att intresset för djurproduktion sjunker genom spannmålens relativa fördelar i bidragssystemet.
Medlemskapet i EU innebär att det svenska systemet NOLA för bevarande av värdefulla naturvärden införlivas i EU:s regelverk. Regelsystemet har i många punkter förändrats. Förändringarna har dessutom skett under stor tidspress. Nya former av miljöstöd har tillkommit inför varje ansökningstillfälle. Sökanden har då haft möjlighet att överföra marker till de nya stödformerna. Genom krångliga regler samt oklar tillämpning finns det stora arealer som sökts miljöstöd för och som inte uppfyller alla krav för att få stöd. Man bör därför även i fortsättningen ge möjligheten att överföra arealer mellan olika miljöstödsformer samt längre övergångsregler för anpassning till systemet.
Osäkerhet om tolkningar av reglerna samt att man skriver på ett femårsavtal och att man kan bli återbetalningskyldig har gjort att många markägare avstår från att sköta sina marker. Det är därför av största vikt att regelsystemet ändras.
Miljöstöd för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer
Gotland hör till landets fornlämningsrikaste område. Det finns för landet unika möjligheter att följa en bygds utveckling med kontinuitet genom årtusenden. För att bevara ett varierande kulturlandskap har ett stöd införts inom ramen för miljöstöd. Så som systemet är utformat idag har Gotland och Öland ett hårdare krav för att få ersättning. Skötselkraven är dessutom så satta att mindre enheter inte har resurser att initialt följa de krav som ställs. Detta medför att flera mindre enheter ej klarar kraven för att få ersättning och därmed incitamentet till att bevara kulturvärden för framtiden. Det är på dessa mindre enheter som större delen av de värdefulla lämningarna finns bevarade. Vi ser därför med stor oro på att dessa värden riskerar att försvinna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöstödens utformning och behov av översyn av reglernas utformning inför ansökningsperioden 1997,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändringen av regelsystemet för "värdefulla natur- och kulturvärden" inför 1997 års ansökningar så att kulturvärden även på mindre lantbruk kan bevaras samt att kraven på Gotland och Öland likställs med övriga riket.
Stockholm den 5 oktober 1996
Agne Hansson (c)