Jordbruk bedrivs över stora delar av vårt vidsträckta land. Den spridda produktionen medför öppningar i det i övrigt skogsdominerade landskapet och bidrar därmed till landets attraktionskraft på människor från andra, mer tätbefolkade länder.
Den utspridda produktionen medför stora kostnader för hopsamling av jordbrukets produkter och transport till förädlingsindustrin. Mest uttalat är detta naturligtvis i norra Sverige med industrierna i de stora konsumtions- orterna vid kusten och produktion över hela ytan. Detta medför ibland transportavstånd på över trettio mil och därmed höga intransportkostnader.
För att möjliggöra jorbruksproduktion i de mer perifera områdena, sett från industriorternas horisont, har nationellt intransportstöd utgått, med EU:s goda minne. Stöden har dock skurits ned för mjölken och tagits bort för kött och ägg. Konsekvenserna har blivit att nedläggningstakten och därmed igenväxningen ånyo tagit fart. Bygdernas fortbestånd undermineras och landet går miste om en turistpotential. Hur var det, skulle hela Sverige leva?
Det nationella stödet för intransporter behöver ökas med c:a 30 miljoner kr per år, som kan tas inom ramen för redan beslutat norrlandsstöd.
Äggproduktionen kämpar dessutom mot en osund konkurrens från finska ägg, som dumpas med statliga subventioner. Detta förhållande kräver svenska motåtgärder.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om intransportstöd för jordbruksprodukter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot osund konkurrens från finska ägg.
Stockholm den 6 oktober 1996
Torsten Gavelin (fp)