Potatis har traditionellt haft stor betydelse i det svenska
kosthållet. Som livsmedel saknar potatisen sin motsvarighet
när det gäller näringsinnehåll och variationsmöjligheter i
tillagningen. Potatisen har också, genom sitt låga pris, en
gynnsam inverkan på hushållens ekonomi.
Under senare år har konsumtionen av potatis varit relativt konstant. En
förskjutning har dock skett mot en allt större andel potatisprodukter. I dag är
20-25 % av konsumtionen processad matpotatis. Orsakerna till denna
förskjutning är både en förändrad livsstil och en påverkan från andra
matkulturer. Den viktigaste orsaken är dock låg kvalitet hos den matpotatis
som når kundernas matbord. Kvalitetsproblemen är störst i de största
konsumtionsområdena. Stora volymer, ointresse och okunskap inom handeln
samt ett prissättningssystem som gynnar handel med kvalitetssvaga partier är
några av problemen. Det är ett allmänt intresse, inte minst ur
folkhälsosynpunkt, att potatis av god kvalitet når svenskarnas tallrikar.
Problemen på vägen från jord till bord bör belysas.
I början av 1970-talet var ca 125 forskare och försöksmän sysselsatta med
att utveckla svensk potatisodling. Resultaten från denna verksamhet har legat
till grund för den gynnsamma utveckling som odlingen haft fram till 1980-
talets slut. Inte minst tack vare internationellt kunskapsutbyte har den svenska
produktionen kunnat mäta sig med den övriga europeiska. I dag har flertalet
forskare lämnat sina uppdrag och endast ett tiotal personer arbetar med
forsknings- och försöksinsatser på potatisområdet. Flertalet av dessa arbetar
på deltid och på projektbasis, vilket medför att all kontinuitet saknas.
Samtidigt som problemen ökar och svensk potatisproduktion halkar efter har
utvecklingsresurserna försvunnit. Det borde utredas hur en långsiktig
forskning skall organiseras och finansieras liksom hur kunskapsöverföringen
till odling, handel och konsumenter kan underlättas.
I norra Sverige finns världsunika förutsättningar för odling av virusfri
utsädespotatis. Odling och export till södra Sverige och även utomlands har
tidvis haft en betydande omfattning. Odlingen är högt specialiserad och lever
under stor ekonomisk press. Konkurrensen på utsädesmarknaden är hård och
när finländska utsädesodlare erhåller miljöstöd för sin odling, något som inte
de svenska får, blir situationen ännu mer pressad. Riskerna i samband med
potatissjukdomar, som till exempel ringröta, avskräcker många från att
fortsätta med odlingen. Utsädesodlingens svårigheter och möjligheter borde
belysas mer ingående.
Potatismarknaden har i dag en komplicerad struktur. Enligt Statens
jordbruksverk finns ca 15.000 aktörer inom den svenska potatisnäringen
samtidigt som grossistledet har en oligopolliknande struktur.
Konsumentpriset är i det närmaste helt frikopplat från odlarpriset med stora
negativa konsekvenser för kvaliteten som följd. Marknadens struktur med
import och export och marknadsimperfektioner borde belysas liksom dessas
inverkan på potatisens kvalitet i vid bemärkelse. Inte minst mot bakgrund av
EU:s avsikt att under hösten -96 presentera ett förslag till "lättviktsregim för
potatis" är det angeläget att belysa den svenska potatisbranschens ställning,
svårigheter och möjligheter.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en utredning av den svenska potatisbranschens
ställning, svårigheter och möjligheter.