EU-inträdet pressar produktionspriserna på mjölk och kött,
men har samtidigt medfört nya stöd till
skogsbygdsjordbruket i södra Sverige. Detta senare är
positivt och är en nödvändig förutsättning för en fortsatt
levande landsbygd i dessa stora områden.
Stödet kan uppgå till betydande belopp för en normalgård, men varierar
kraftigt mellan det högsta stödområdet (a) och det lägsta (c). Stödområdes-
indelningen ska spegla de faktiska kostnadsnackdelar som jordbruket i
respektive bygder har, relativt slättbygderna.
Det är mycket viktigt att områdesindelningen är korrekt utförd, så att den
speglar de verkliga kostnadsnackdelarna i området.
När Jordbruksverket i stor tidsnöd gjorde indelningen tillgrep man varia-
beln kornskördens hektaravkastning: ju lägre medelskörd i våra nuvarande
mycket stora skördeområden, ju högre 5 A-klassning.
Det är möjligt att detta samband mellan kornskörd och faktiska kostnads-
nackdelar (små, många och oregelbundna åkrar, liten andel öppen mark,
långa inom- och utomgårdstransporter etc) gäller i större delen av södra
Sveriges skogsbygder.
För de stora delarna av södra och norra Östergötland som är av höglands-
karaktär och starkt skogsdominerade blir dock den gjorda klassindelningen
inte rimlig, vilket både länsstyrelsen och jordbruksnäringen övertygande
visat. En rundresa i kommuner som Ydre och Kinda, Åtvidaberg, Finspång
och norra Motala visar klart att dessa bygder omotiverat har klassats lägre än
motsvarande områden i angränsande län.
Åkermarkens taxeringsvärden, som i sig är ett försök att värdera kostnads-
nackdelarna, är t ex bara mellan 6 000 och 7 000 kr i Östergötlands skogs-
bygder, medan åkermark på andra håll givits samma 5 A-klass trots taxe-
ringsvärden på 10 000, 12 000 och 14 000 kr per ha. Den helt dominerande
huvudgrödan i skogsbygderna - vallen - ger därtill i Östergötland snarast
lägre avkastning än längre västerut. Trots detta har ingen av länets
skogsbygder erhållit 5 A-a-klassning och endast begränsade områden 5 A-b-
klass.
Vid den översyn av de nya stödens utformning och indelning som ska göras
är det viktigt att ovan anförda aspekter beaktas, så att behövliga justeringar i
områdesgränserna kan göras. Avgörande kan inte vara en snabbindelning
under stor tidspress utan hur stora de faktiska kostnadsnackdelarna i resp
område är! Det vore orimligt att för lång tid framåt låsa fast en klassindelning
som ger stora skillnader i villkor till likvärdiga jordbruksområden.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stödområdesindelning.