Grunden för en stabil utveckling på landsbygden är att basnäringar som jord- och skogsbruk kan utvecklas. Produktion av livsmedel och råvaror av olika slag utgör en viktig del i landsbygdens ekonomi.
Jordbruket i norra Sverige har en särskild regionalpolitisk betydelse som grundar sig på en mångfald av värden med vilka näringen och dess verksamhet förknippas. Förutom den grundläggande produktionen av livsmedel bidrar jordbruket till att upprätthålla sysselsättning, befolknings- och samhällsstruktur i dessa delar av landet. Jordbruket är betydelsefullt för livsmedelsbranschen och har därutöver en viktig roll för att bevara landskapsbilden och de kulturella värden som hör samman därmed.
EU-medlemskapet har inneburit att vissa delar av jordbruket fått en bättre situation. Andra har fått en besvärligare. Bl.a. drabbas Värmland av försämringar med EU-stöden.
Det regionalpolitiska stödet till jordbruket i norra Sverige har utgått på ungefär samma premisser sedan mitten av 1980-talet. Stödet har varit en ersättning för merkostnader orsakade av klimat, långa avstånd etc.
Det område som drabbats hårdast av de nya EU-stöden är område 4. Detta område är ett avtrappningsområde, vilket gör att det hamnar mitt emellan två system. Genom bl.a. begränsningar i stödet till antalet djur och genom avsaknad av tillräcklig areal av spannmål innebär de nya EU-stöden klara försämringar och därmed en dålig lönsamhet.
Detta har lett till en omfattande utslagning av djurproducenter. Detta är synnerligen allvarligt och hotar på sikt det öppna och levande landskapet.
För att snabbt åtgärda detta problem vore det önskvärt att införa ett speciellt djuranknutet vallstöd , ca 800-1 200 kr/ha i område 4, beroende på hur det generella vallstödet utformas.
Finansiering för denna åtgärd bör ske inom anslaget för nuvarande miljöstöd.
Jag vill också i detta sammanhang åter aktualisera frågan om uppflyttning i högre stödområde. Dåvarande Jordbruksnämnden gjorde för ett antal år sedan en utförlig utredning av stödområdestillhörighet.
Denna utredning fann att det vore motiverat med en uppflyttning av kommunerna Sunne, Munkfors, Filipstad, Forshaga och Kil samt Älvsbacka och Nyeds församlingar i Karlstad kommun till stödområde 3. Denna åtgärd är nu än mer angelägen och regeringen bör snarast föranstalta om en sådan åtgärd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett speciellt djuranknutet vallstöd i stödområde 4,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppflyttning av vissa kommuner i högre stödområde.
Stockholm den 3 oktober 1996
Kjell Ericsson (c)