Jordbruket och livsmedelsindustrin är framtidsnäringar och
en betydelsefull förutsättning för framtidens hållbara
samhälle. Utvecklingen inom näringarna har stor betydelse
för hur väl vi kommer att lyckas skapa ett Sverige med
ekologiskt hållbar tillväxt, ökad sysselsättning, regional
balans och utvecklad landsbygd.
Ett led i detta är jordbruk med djurhållning. Mjölkproduktionen skapar
inte bara jobb på den egna gården utan ger också sysselsättning i hela kedjan
fram till slutförbrukaren. Med mjölkproduktionen följer också kött-
produktion i olika former, endera som integrerad produktion på den egna
gården eller genom försäljning av livkalvar till renodlade köttproducenter.
Jordbruket har genom mjölk- och köttproduktion stor betydelse för
landskapsbilden. Både genom betesdrift och foderproduktion bibehåller vi
ett öppet landskap. Det sker på ett naturligt sätt utan konstgjord andning och
den biologiska mångfalden räddas kvar.
Köttproduktion baserad på uppfödning av tjurkalvar har med rätta
förutsättningar att uppnå lönsamhet. Köttkorna utgör en liten men växande
skara betesdjur i Dalarna. Även om dikoproduktionen ständigt brottas med
lönsamhetsproblem är produktionsformen mycket tilltalande.
Det finns alltså inom jordbruket en mängd olika produktionsgrenar som
skapar jobb, öppna landskap och är bra ur miljösynpunkt.
Därför är det oroande när signaler kommer om att djurgårdarna läggs ner i
Dalarna. Många äldre bönder slutar nu när lönsamheten har gått ner och inga
yngre tar över. Risken är då att Dalarna växer igen och att möjligheter att
bedriva småskalig livsmedelsproduktion äventyras.
Under första halvan av 90-talet har frågan om stöd till jordbruket i norra
Sverige varit ett hett diskussionsämne. I beslutet om 1990 års jordbruks-
politik bestämdes att Norrlandsjordbruken dit också Dalarna räknas skulle
kompenseras för sjunkande produktpriser och svårare odlingsbetingelser, så
att lönsamheten skulle hållas uppe.
Efter det att Sverige blev medlem i EU förändrades förutsättningarna.
Stora delar av Dalarna, det tidigare stödområde 4, hamnade utanför det
egentliga stödområdet, kallat EU:s inre stödområde. Det innebar väsentliga
lönsamhetsförsämringar för mjölk- och djurproducenterna. En stor del av
Dalarnas mjölk- och köttdjursproduktion återfinns inom stödområde 4.
Vi motionärer ser det som angeläget att ur ett samhällsperspektiv slå vakt
om en näring som är så stabil, arbetskrävande och arealkrävande som mjölk-
och köttproduktionen är. För att åstadkomma detta är det nödvändigt att
lönsamheten förbättras inom stödområde 4. De utökade medlen som föreslås
i budgetpropositionen bör därför riktas på ett sådant sätt att de kommer de
som är aktiva mjölk- och köttproducenter till godo. Det sker som vi
motionärer ser det genom att vallstödet djurrelateras.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett djurrelaterat vallstöd.
Stockholm den 30 september 1996
Per Erik Granström (s)
Bengt-Ola Ryttar (s)
Barbro Hietala Nordlund (s)
Laila Bäck (s)
Leo Persson (s)
Iréne Vestlund (s)