Lantbruks- och livsmedelssektorn kan spela en viktig roll för
sysselsättningen, om rätta förutsättningar ges. Enligt LRF bör
ca 25 000 nya arbetstillfällen kunna skapas fram till
sekelskiftet.
Med Sveriges EU-inträde har en viktig förutsättning för expansion
uppfyllts. Svenska livsmedelsprodukter har fått tillträde till EU som export-
marknad. Erfarenheter från Danmark visar emellertid att EU-medlemskapet
kan utnyttjas betydligt bättre än vad som hittills skett i Sverige. Sålunda har
Danmark efter EU-inträdet fördubblat sin slaktsvinsproduktion från
10 miljoner till 20 miljoner grisar per år. I Sverige går utvecklingen
dessvärre åt motsatt håll. Lantbruksföretag slås ut och kvoterna för mjölk och
köttdjur utnyttjas inte fullt ut. Orsakerna kan sökas i den näringspolitik som
regeringen bedriver med stöd av Centerpartiet. Lantbruks- och livsmedels-
sektorn har belagts med ökade pålagor, vilket skadat konkurrensmöjlig-
heterna och hindrat expansion.
Utöver de generella försämringar för all näringsverksamhet som beslutats
sedan regeringsskiftet 1994 - höjd arbetsgivaravgift, dubbelbeskattning, för-
längd sjuklöneperiod m.m. - har lantbrukets konkurrensmöjligheter drabbats
särskilt av höjd gödselmedelsskatt, höjd dieselskatt och höjda elskatter. Det
faktum att inte Sverige utnyttjar hela det avtal som framförhandlats med EU
utgör också en belastning för lantbruksföretagen, liksom det faktum att
ersättningsprogrammen på miljöområdet gjorts onödigt krångliga, vilket lett
till ett ytterligare försämrat utnyttjande.
Regeringen och Centerpartiet har inte visat lyhördhet för förslagen att t.ex.
förenkla miljöersättningsprogrammet med ett enklare stöd till vallodling.
Sammantaget bidrar de olika politiskt betingade kostnaderna för svenska
lantbruksföretag till att försämra investeringsklimatet, spoliera möjligheterna
till ökad förädling och försvåra bibehållandet av marknadsandelarna. För att
förbättra konkurrensläget och skapa förutsättningar för expansion bör en rad
angelägna åtgärder vidtas.
Vi anser att Sverige skall öka utnyttjandet av EU:s miljöprogram för
jordbruket jämfört med i dag. Enligt beslut av den nuvarande majoriteten i
riksdagen utnyttjar Sverige endast drygt hälften av den miljöersättning som
EU-avtalet ger möjlighet till.
Regeringens politik har lett till att svenska lantbruksföretag hamnar i en
ofördelaktig situation. Stödet till vallodlingen bör dessutom utvidgas inom
ramen för miljöersättningsprogrammet. Reglerna för miljöersättningen bör
förenklas inför nästa ersättningsperiod.
Sverige kommer i viss omfattning efter beslut i riksdagen att utnyttja
investeringsstöd från EU. Från lantbrukets håll har framförts önskemål om
ytterligare medfinansiering av EU:s investeringsstöd för animaliesektorn.
Investeringsstödet kräver en högre andel egen finansiering än vad som gäller
för miljöstödet, vilket gör det svårare att motivera en ökad kostnad.
Samtidigt har konkurrenssituationen och därmed expansionsviljan i
lantbruks- och livsmedelssektorn försämrats, vilket kan tala för att Sverige i
samma utsträckning som viktiga konkurrentländer bör utnyttja investerings-
stödet. Vi anser därför att regeringen bör utvärdera vilka effekter för
sysselsättningen som ett investeringsstöd till animaliesektorn kan få.
Även när det gäller drivmedelsskatterna möter svenska lantbruksföretag
betydligt högre kostnader än viktiga konkurrentländer, t.ex. Danmark.
Drivmedelsbeskattningen har sedan 1994 blivit särskilt märkbar för
lantbruket, eftersom man träffas dels av koldioxidskattehöjningarna, dels av
riktade skattehöjningar på diesel för traktorer. Den sammanlagda effekten av
dessa olika höjningar är så påtaglig för lantbruksföretagen att en diskussion
om de negativa konsekvenserna för sysselsättningen av höga drivmedels-
skatter måste komma till stånd. Dieselskatten måste sänkas och dessutom
måste ytterligare förslag om höjningar av koldioxidskatten avvisas.
Sverige bör, enligt vår mening, sträva efter att ta emot det miljöstöd vårt
land har rätt till och som vi bidragit till med vår medlemsavgift i EU. Med
650 miljoner kronor ytterligare skulle Sverige bättre klara natur- och
miljövården och dessutom skapa nya arbetstillfällen och framtidstro - inte
minst i sådana jordbrukslän som Skaraborg.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad sysselsättning inom jordbruket,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sänkt dieselskatt i enlighet
med vad som anförts i motionen,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat utnyttjande av EU:s miljöersättningsprogram, samt att
reglerna bör förenklas inför nästa ersättningsperiod,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av vad ytterligare utnyttjande av investeringsstöd från
EU till animalieproduktionen skulle innebära för sysselsättningen.