Bevarandet av fäbodmiljöerna måste ses som en särskild fråga som inte blandas samman med vanlig svenskt jordbruk. Inom fäbodområdet, Gävleborgs län, Kopparbergs län, Jämtlands län, Värmlands län, Västernorrlands län, är bevarandet av fäboddrift en angelägen fråga för natur- och kulturmiljövården. Under drygt två decennier har man talat om att bevara fäbodar som betas av tamdjur, s.k. levande fäbodar. Under denna tid har antalet fäbodar med djur sjunkit för varje år och av det antal betade fäbodar som då betecknades som en spillra finns i dag endast ett fåtal kvar. Denna spillra av det svenska kulturarvet är nu i en position så nära det fullständiga försvinnandet att särskilda åtgärder är motiverade.
I dag skall betespräglad skog skyddas som s.k. 19b-biotop enligt Naturvårdsförordningen (NVF). Lämningar av äldre tiders näringsfång blir fornlämningar enligt kulturminneslagen (KML) när de överges. Hela fäbodar kan vara registrerade i fornlämningsregistret men oftare är vissa element i fäbodmiljön registrerade som fornlämningar. Fäbodar har även avgränsats som riksintressen, regionala eller lokala intressen enligt plan- och bygglagen (PBL). Det bör även påpekas att ett antal fäbodbesättningar fungerar som en levande genbank för äldre husdjursraser och utrotningshotade raser.
Kulturminneslagen utgår från att det är ett nationellt intresse att bevara fornlämningar och att det allmänt sett inte är något riksintresse att ta bort eller exploatera dem. Kostnaden för exploatering av fornlämningar åvilar exploatören och kräver tillstånd från Länsstyrelsen, där frågorna handläggs av länsantikvarien. Kulturminneslagen reglerar även fastställande av fornlämningsområde (det område som behövs för att bevara fornlämningen) samt vård och bevarande av fornlämningar.
Biotopskyddet utgår från att den biologiska mångfalden skall upprätthållas genom att särskilda biotoper skyddas. Den betespräglade skogen runt en fäbod kan skyddas som 19b-biotop. Själva fäboden omfattas i dag inte av biotopskydd i annan utsträckning än det generella biotopskyddet (19a- biotoper). Stenmurar och odlingsrösen är 19a-biotoper som finns i fäbodmiljö men hela fäbodinägan borde skyddas som 19a-biotop. På det sättet skulle hela fäboden betraktas som biotop inte som förhållandet nu är att skogen runt fäboden och vissa fläckar inom fäboden är lagskyddade. Betad mark är en levande biotop som bäst bevaras genom att skötselregimen upprätthålls. I fallet fäbodar går intresset att bevara den särskilda levande biotopen hand i hand med kulturmiljövårdens intressen att bevara lämningar av äldre näringsfång och bebyggelse.
Mot bakgrund av att ännu inga tillräckligt kraftfulla åtgärder vidtagits för att bevara den levande biotopen vid fäbodarna bör en förordning för det levande och traditionella kulturmiljöarvet utformas i överensstämmelse med kulturminneslagens bestämmelser om exploaterande intressen. Biotopen fäbod är en levande miljö som i utgångsläget skall betas av tamboskap. Den eller de exploatörer som lokalt vill ändra förhållandena bör analogt med kulturminneslagens bestämmelser åläggas kostnadsansvar för bevarandet samt att åtgärderna först prövas av de regionala organen för natur- och kulturmiljövården.
Ett klarläggande av fäboddriftens förutsättningar i överensstämmelse med ovanstående är av grundläggande betydelse för deras användning i kulturturistisk verksamhet, regional sysselsättning och som lokal livsform. Utan dessa eller motsvarande åtgärder kommer inom en femårsperiod de enda kvarvarande fäbodarna att vara de som finns på Skansen och i anslutning till ett eller annat museum och hembygdsgård. Därmed utarmas både naturen på en biotop och kulturen på en kulturmiljö.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om bevarandet av fäbodarna,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om bevarande av fäbodarnas natur under naturvårdslagen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om bevarande av kulturmiljön i en särskild förordning under kulturminneslagen.
Stockholm den 2 oktober 1996
Sigrid Bolkéus (s) Agneta Brendt (s)