Regeringen har lagt fram en lägesbeskrivning av pågående arbete med att ta fram miljöstrategier för olika samhällssektorer. I uttalanden har man tidigare sagt att miljömålen måste revideras eftersom man inte når uppsatta målsättningar. Det finns alltså en risk att regeringen sänker ribban och den praktiska miljöpolitik regeringen nu driver innebär dessvärre en sådan utveckling. Den budget riksdagen har antagit för innevarande år är ett tydligt exempel på lägre miljöambitioner inom en rad för miljön centrala områden. Från Kristdemokraternas sida ser vi det angeläget att slå fast att ambitionerna på miljöområdet inte sänks utan att medlen för att nå uppsatta mål förstärks.
I samband med att regeringens lägesbeskrivning ska behandlas av riksdagen kommer ett antal motioner som berör de olika miljöområdena att behandlas. Ändå vill vi med denna motion ånyo fästa uppmärksamheten på några viktiga frågeställningar.
Den första berör klimatpolitiken där den nu aviserade energipolitiken på ett drastiskt sätt kommer att bidra till kraftigt ökade koldioxidutsläpp och att vi låser fast vårt samhälle i kärnkrafts- och fossilbränsleberoende. Något vi från Kristdemokraternas sida inte kan acceptera.
Den årliga miljörapporten "Tillståndet i världen 97" har kommit i dagarna. I den beskrivs på ett utförligt sätt konsekvenserna om vi inte får hejd på fossilförbränningen, därmed följande koldioxidutsläpp och en fortsatt ökad medeltemperatur på jordklotet. Man räknar med en fortsatt medeltemperatur- förhöjning på 1-3,5 grader de närmaste 100 åren med fortsatta föroreningar av lufthavet. Det innebär att havsytan kommer att stiga. Oväder som orkaner blir vanligare och dessutom med ökad styrka. Över hela världen kommer vädret att bli mer extremt; torka, översvämningar och värmeböljor väntas öka. Uppräkningen av effekter av dessa klimatförändringar kan göras lång. Några exempel:
* Risk för att insekter massförökar sig vilket kan skada såväl naturliga landskap som jordbruksgrödor.
* De marina ekosystemen störs allvarligt och belastningen på världshavens kommersiella fiskbestånd ökar.
* Nederbörden påverkas vilket bidrar till att torkan i Afrika, Europa och andra områden ökar. Även relativt svag torka kan leda till att växternas tillväxt försämras, insektsangreppen ökar eller att sjukdomar sprids. Effekten blir ökade problem med livsmedelsförsörjning till en ökande världsbefolk- ning.
* I värsta fall kan torkan leda till att det bildas ny öken.
* När havsytan stiger översvämmas våtmarkerna vid kusterna vilka redan i dag är jordens mest hotade naturområden.
* I tropiska och subtropiska områden kommer den stigande havsytan att hota mangroveskogarna som stabiliserar kusterna och utgör livsmiljö för ett mycket stort antal av både havslevande och landlevande arter.
* Hos vissa djurarter spelar temperaturvariationer en fundamental roll för populationens utveckling. Uppvärmningen kan leda till att vissa djurarter utrotas.
* Om stormarnas förstörelsekraft ökar med 50 procent betyder det slutet för många öar och tropiska skogar.
* Årstiderna förskjuts vilket kan få förödande effekter på arter och vegeta- tion.
För att förhindra en utveckling i enlighet med detta scenario måste alla länder, också Sverige, ta ansvar för att hejda utsläppen av koldioxid och snabbt minska desamma. Att gå i motsatt riktning, öka koldioxidutsläppen, är definitivt att skicka fel signaler ut i världen. Vare sig inom energi- eller transportsektorn kan vi tillåta ökade utsläpp utan tvärtom måste ett kraftfullt handlingsprogram upprättas som minskar utsläppen. I tidigare inlämnade motioner har vi från Kristdemokraternas sida skisserat ett sådant program.
Det handlar om utfasning av fossilbränslen i såväl energiproduktionen som transportsektorn, begränsning av metanavgång, åtgärder för att öka kolbind- ningen samt återvinning och lagring av koldioxid.
Ytterligare en fråga som aktualiserats hör samman med kretsloppet stad- land och möjligheten till ekologisk odling inom jordbruksområdet. Också i denna fråga har vi från Kristdemokraternas sida lämnat in flera motioner. Ett aktuellt ämne är dock att regeringen med sin passiva hållning i EU förhindrar möjligheten för ekologiska jordbrukare att få tillgång till stadens humanurin, det som ska vara kretsloppet stad-land. Den svenska regeringen måste nu skyndsamt agera för att få en förändring av regelsystemet till stånd, i annat fall så blir talet om ekologisk omställning och kretslopp bara tomma ord.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte sänka ambitionerna vad gäller uppsatta miljömål,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att upprätta ett nationellt klimatpolitiskt handlingsprogram för att hejda koldioxidutsläppen och snabbt minska omfattningen av dessa utsläpp,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen i EU måste agera för att möjliggöra kretsloppet stad-land och därmed se till att skapa förutsättningar för ekologisk odling.
Stockholm den 17 februari 1997
Dan Ericsson (kd)
Ulf Björklund (kd) Rose-Marie Frebran (kd) Holger Gustafsson (kd) Göran Hägglund (kd) Mats Odell (kd) Michael Stjernström (kd)