Från ett samlat samhällsperspektiv utgör en förbättrad och
utökad riskforskning en strategisk faktor för
välståndsutveckling och ekonomisk tillväxt. Tyvärr saknas
oftast detta samlade perspektiv i den nationella
forskningsplaneringen. Av historiska och andra skäl har olika
risker för hälsa, miljö och säkerhet behandlats inom enstaka
ämnesdiscipliner och med ämnesspecifik teoribildning och
terminologi. Resultatet har blivit en fragmenterad och från
samhällets totala synpunkt ineffektiv forskningsinsats.
Samtidigt gäller att ett riskbaserat beslutsfattande ligger som
grund för åtgärder och insatser inom ett stort antal betydande
samhällsområden. Som senare tids händelser visat kan dessa
åtgärder, eller brist på sådana, leda till katastrofer med
oerhörda konsekvenser.
Estoniakatastrofen utgör ett kännbart och fruktansvärt bevis på att
riskforskningen inte haft möjlighet att fylla den roll som samhället kräver.
Statens haverikommission har i flera utredningar av inträffade stora olyckor
de senaste åren påpekat att genomförda riskanalyser hade kunnat leda till att
antingen olyckan (storbranden) förhindrats eller konsekvenserna mildrats.
Industriföreträdare har i flera år påpekat att otillräckliga kunskaper om
riskhantering lett till felaktiga planeringslösningar eller åtgärder.
Exempel: Säkerhetsavstånd på båda sidor av väg eller järnväg för transport
av farligt gods i tät bebyggelse varierar i kommunerna från 25 till 250 meter.
Bedömningen av sannolikheter för en olycka sker ytterst sällan.
En utredning om risker i samband med transport av farligt gods på norra
älvstranden i Göteborg ledde till bristfälliga slutsatser på grund av
okvalificerad bedömning. Än allvarligare är att denna bedömning utan analys
överflyttas till motsvarande planeringsproblem i andra delar av landet.
Ett stort antal katastrofer, nationella och internationella, illustrerar att en
tilltagande komplexitet i de teknologiska systemen sannolikt innebär en
kraftig ökning av samhällets sårbarhet och riskpotential. Sett ur ett annat
perspektiv kan konstateras att de totala samhällskostnaderna till följd av
riskreducerande bestämmelser och regelverk ligger i storleksordningen tiotals
miljarder per år utan att det rationella i resursfördelningen närmare studeras.
Den enstaka åtgärd som långsiktigt kan förbättra samhällets riskhantering är
ökad utbildning och förbättrad kunskapsöverföring i allmänhet, baserad på
forskning.
Riskutredning vid LTH/LU
Under 1994 genomfördes en utredning angående
förutsättningarna för att vid Lunds universitet bilda en
tvärsektoriell organisation för forskning, utvecklingsarbeten
och utbildning inom riskhantering, riskanalys och
säkerhetsskydd.
I utredningen genomfördes bl a en inventering av dels pågående egentlig
riskforskning vid Lunds universitet, dels ett urval av ämnesinriktad forskning
med väsentlig riskanknytning. Sammanlagt berörs verksamheter hos ett 30-tal
institutioner, täckande ett flertal fakulteter. Genomgången kan sammanfattas i
ett antal punkter.
1. Totalt sett är riskforskningen vid LTH/LU av en synnerligen betydande
volym med en även internationellt sett hög kvalitetsnivå.
2. Forskningen är emellertid splittrad på ett antal ämnesområden - områden
med ibland bristfällig kommunikation. I grunden likartade problem behandlas
i olika discipliner, men ofta med en för respektive disciplin specialiserad
terminologi och analysmetodik med dåligt resursutnyttjande som följd.
3. Tvärvetenskaplig forskning med inriktning mot integrationen riskanalys
(naturvetenskaplig/teknisk del) - riskupplevelse (psykologi/sociologi) -
beslutsanalys (inklusive ekonomi) är knappast påbörjad, vare sig nationellt
eller internationellt.
4. Samma tillstånd karakteriserar forskning om riskhanteringens organisa-
tionssociologi, dvs. frågan om hur managementstrukturer skall skapas för att
säkerställa en rationell och långsiktigt tillförlitlig praktisk riskhantering.
5. En rationell metodik att jämföra risker från olika områden och prioritera
riskreducerande åtgärder saknas.
6. Forskning inom ovannämnda områden är av nationellt strategisk
betydelse.
7. Större delen av den nödvändiga forskarkompetensen finns tillgänglig
redan nu vid LTH/LU. Vad som saknas är resurser att bygga upp en
organisation för systematisk samverkan och integration.
Prioritering av stora olyckor
- teknologiska system
För att kraftsamla resurserna, fokusera forskningen till det
område som är högprioriterat ur samhällets perspektiv samt
för att utnyttja den nationellt sett unika utbildnings- och
forskningspotentialen föreslås i ett första steg att en
riskforskningsorganisation vid LTH/LU koncentreras till
området stora olyckor-teknologiska system.
Motiv för förläggning till
LTH/LU
Den kritiska åtgärden för att minska potentialen för
katastrofartade olyckor är säkerligen en förbättrad
teknologiöverföring och utbildning, baserad på en
fortlöpande forskningsverksamhet. På området teknologiska
risker och speciellt räddningstjänstteknisk riskanalys finns
vid LTH/LU en unik grundutbildning -
brandingenjörsutbildningen på 140 p. Inom riskanalysdelen
omfattar utbildningen bl.a. byggnadsbränder, utsläpp av
kemikalier som leder till brand/explosion, andra typer av
olycksartade kemikalieutsläpp, transport av farligt gods,
fysisk planering av stora olyckor, olyckor i samhällets
försörjningssystem. Under genomförandet av den
ovannämnda utredningen framfördes från näringslivet
önskemål om att inom civilingenjörsutbildningen inrätta en
speciell utbildning med särskild kompetens- eller
studieinriktning mot industriell riskanalys och riskhantering.
Det kan konstateras att LTH erbjuder en utomordentlig och
kostnadseffektiv potential för en sådan utbildning.
En utslagsgivande faktor i den nationella kompetensuppbyggnaden gäller
forskarutbildningen. Denna kommer att inriktas mot centrala forsknings-
områden och planeras som i en forskarskola.
Uppläggningen av kurser utförs i görligaste mån så att även intresserade
forskarstuderande från andra områden kan följa utvalda kurser. Vissa kurser
läggs också upp på ett sätt som underlättar för forskarstuderande från andra
högskolor att delta. En första start görs med den fakultetsövergripande
doktorandkurs i riskforskning och riskhantering som planeras bli genomförd
under 1995 med Miljövetenskapligt Centrum som ansvarigt.
Forskningsmässigt gäller att LTH innehåller den nödvändiga kärnan av
pågående riskforskning. Bl.a. bedrivs internationellt högkvalitativ forskning
inom områden som
- räddningstjänstteknisk riskanalys
-
- processteknisk riskanalys
-
- arbetsmiljö och risk, speciellt risker till följd av samverkan människa
-
- maskin för komplexa system -transportrisker; speciellt transporter av
farligt gods och farligt avfall
-
- miljöpåverkan från stora olyckor.
-
Sammanfattningsvis gäller att LTH plus övriga delar av LU
erbjuder en för Sverige sannolikt unik grogrund och
effektivitetspotential genom att samtliga
basforskningsområden finns representerade samt genom att
en naturlig kärna finns i brandingenjörsutbildningen och en
planerad avslutande studieinriktning för civilingenjörer.
Till detta kommer en rad andra faktorer, bl.a.:
- Vid räddningsskolan i Revinge finns en ettårig påbyggnadsutbildning
för brandingenjörer med inriktning på kommunal räddningstjänst.
-
- Kulturgeografiska institutionen genomför på uppdrag av ÖCB
utbildningen "Civil beredskap i ett föränderligt samhälle". Utbildningen
är till stor del inriktad på samhällets sårbarhet och risker och omfattar
totalt 15 högskolepoäng.
-
- Närheten till Danmark och övriga Europa. Redan nu samarbetar
institutionen för brandteknik med Risö Riskcenter inom ett forsknings-
projekt tillhörande EU "Environment". I projektform sker också ett
internationellt samarbete med en rad forskningsinstitutioner. En
fördjupning och ut- vidgning av detta samarbete ter sig naturligt,
speciellt då med danska forskningsinstitutioner.
-
Hot- och riskutredningen
Alltfler samhällsorgan, myndigheter och andra intressenter
använder numera begrepp som "riskanalys" eller
"kvalificerad riskanalys" i sina föreskrifter, anvisningar eller
rekommendationer. Den just avslutade Hot- och
riskutredningen har också bl.a. konstaterat att dessa
intressenter i hög grad är betjänta av ovannämnda typ av
forskning, samtidigt som ett rationellt utnyttjande av
forskningsresultaten ställer stora krav på en kraftsamling och
koncentration av resurserna. Det är mot denna bakgrund av
väsentlig betydelse att den fortsatta utvecklingen av en
gemensam resursbas på riskforskningsområdet sker där de
mest gynnsamma förutsättningarna föreligger. Frågan har
varit föremål för ett omfattande utredningsarbete varför ett
allsidigt beslutsunderlag nu är tillgängligt. Mot denna
bakgrund föreslår vi att en riskforskningsorganisation på
området stora olyckor och teknologiska system byggs upp
vid Lunds tekniska högskola/Lunds universitet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta en nationell riskforskningsorganisation vid Lunds
tekniska högskola/Lunds universitet.