Under efterkrigstiden fram till 1970-talets slut rekryterades
piloterna till de svenska flygbolagen huvudsakligen från
Flygvapnet. Bl.a. höjda krav på utbildningen samt ökade
kostnader för denna medförde en övergång till
långtidsanställda flygförare inom Flygvapnet. Detta ledde till
en ökad känslighet för rekryteringen till den civila luftfarten
för att under 1970-talet utmynna i en brist på stridsflygare.
Mot denna bakgrund beslöt statsmakterna att inrätta en civil
flygskola.
Den civila flygutbildningen organiserades i anslutning till Krigsflygskolan
i Ljungbyhed och ingår i denna under benämningen Trafikflygarhögskolan
(TFHS). Skolan inledde sin verksamhet 1984 och syftet var att skapa ett
civilt alternativ till flygbolagens rekrytering av piloter från Flygvapnet.
Den djupa konjunktursvackan i förening med rationaliseringar och
strukturförändringar inom trafikflyget har medfört att praktiskt taget ingen
nyrekrytering av piloter skett sedan 1991. Detta har medfört en kraftig
neddragning av verksamheten vid TFHS. Den har dock, väsentligen av
beredskapsskäl samt med hänsyn till utbildningens art och kvalitet, kommit
att behållas på en s.k. bevarandenivå. Vid tidigare riksdagsbehandling i
anslutning till 1993/94 års budgetproposition uttalade försvarsutskottet bl.a.
att skolan har en betydelsefull uppgift att fylla när det gäller att långsiktigt
säkerställa behovet av piloter. I bet. 1994/95:FöU4 framhäver utskottet
också betydelsen av en helhetssyn på den civila pilotutbildningen.
Trafikflygarhögskolans verksamhet har varit föremål för ett omfattande
utredningsarbete. Detta har bl.a. utmynnat i en utredning av Lunds universi-
tet vad gäller frågan om att inordna den civila trafikflygarutbildningen i
universitetets verksamhet. Universitetet ställer sig, efter en grundlig genom-
gång av frågan, positiv till en sådan lösning. Avgörande för denna
bedömning har varit att utbildningen inte blott i sig uppfyllde kraven härför,
utan att ett sådant arrangemang även kunde bedömas som väsentligt för dess
fortsatta gynnsamma utveckling. Utbildningen skulle på detta sätt ges en
forskningsanknytning, en vetenskaplig grund, jämte dess hittillsvarande bas
av beprövad erfarenhet. Utbildningens nuvarande lokalisering till Ljungby-
hed underlättar otvivelaktigt en sådan integration i universitetets verksamhet.
Universitetet anförde också att ett inordnande av TFHS i dess verksamhet
bl.a. var ägnat att skapa goda förutsättningar för en bred och ändamålsenlig
efter- och vidareutbildning av trafikflygare samt att det även skulle tillföra
universitetet berikande erfarenheter.
Frågan om fortsatt statlig trafikflygarutbildning har utretts av förre chefen
för flygvapnet, generallöjtnant Lars-Erik Englund. Utredaren föreslår att
TFHS skall förbli under statligt huvudmannaskap och vara lokaliserad till
Ljungbyhed. Utredaren redovisar bl.a. flygsäkerhetsmässiga skäl för en
fortsatt statlig trafikflygarutbildning. Han förordar samtidigt att ett
inordnande i högskolan bör övervägas. Utredarens slutsatser delas i
huvudsak av Luftfartsinspektionen.
Enligt vår mening finns det synnerligen starka skäl att bibehålla
verksamheten vid TFHS på oförändrad nivå. Det finns grundad anledning
anta att den konjunkturförbättring som nu är alldeles tydlig bl.a. kommer att
medföra ett ökat behov av piloter. Statistik över bl.a. antalet flygpassagerare,
liksom antalet landningar på svenska flygplatser, visar således att det under
1994, för första gången sedan 1990, har skett en uppgång under ett helt år.
Detta skall också ses mot bakgrund av de starka rationaliseringar som
genomförts inom flygtrafiken under senare år och som i sin tur bör leda till
att en stigande verksamhetsvolym relativt snart leder till ett ökat behov av
personal. Härtill skall läggas de pensionsavgångar för piloter som - enligt
redovisning i bl.a. universitetets utredning - kan förväntas under den
närmaste tioårsperioden 1995-2005. Sammantaget synes detta entydigt tala
för ett behov av nyrekrytering av piloter. Därför finns det anledning att nu
planera för viss expansion, så att inte samma pilotbrist uppstår som vid den
starka ökningen av flygtrafiken under särskilt senare delen av 1980-talet.
TFHS har härvid genom sin kvalificerade utbildning en särskilt betydelsefull
roll när det gäller att långsiktigt säkerställa behovet av piloter.
Mot bakgrund av vad som ovan redovisats föreslår vi vidare att riksdagen
- under förutsättning av en fortsatt verksamhet vid TFHS - ger regeringen
till känna önskemålet om att till fortsatt prövning uppta Lunds universitets
förslag att inordna utbildningen i universitetet. En sådan anordning synes
medge många fördelar, inte minst vad gäller möjligheterna att genom en
adekvat forskningsanknytning av utbildningen främja flygsäkerheten. Av
stor betydelse i detta sammanhang är också att Lunds universitet i motsats till
KTH, som av Högskoleverket bedömts vara ett lämpligare alternativ för en
högskoleanknytning, förfogar över de fakulteter som är av största intresse när
det gäller just utbildningens forskningsanknytning, nämligen samhällsveten-
skaplig och medicinsk fakultet.
I detta sammanhang vill vi också framhålla att såvitt nu kan bedömas synes
TFHS som enda utbildningsanstalt i vårt land komma att uppfylla de
sameuropeiska krav som kan förutsättas gälla fr.o.m. 1998 vad beträffar
personella och materiella resurser m.m. för utbildning av trafikflygare.
I bet. 1994/95:FöU4 understryker försvarsutskottet att kompetensen vid
TFHS bör tas till vara och samordningsmöjligheter beaktas bl.a. med SAS
Flight Academy och Lunds universitet. I prop. 1996/97:4 konstaterar
regeringen att de civila flygbolagens efterfrågan på piloter har ökat. Progno-
serna pekar vidare på att efterfrågan kommer att bestå under i varje fall ett
antal år framöver. Regeringen anser också att de argument av ekonomisk art
som utredaren för fram talar för en bevarad trafikflygarutbildning genom
TFHS. Samtidigt framhåller regeringen att utbildningen av civila trafik-
flygare inte är en uppgift för Försvarsmakten utan att denna utbildning bör
bedrivas av en annan huvudman. Mot denna bakgrund slås i propositionen
fast att Försvarsmakten senast den 1 april 1997 skall lämna förslag om
överförande av utbildningen till annan huvudman. Utbildningen av civila
trafikflygare vid Försvarsmakten skall enligt propositionen upphöra senast
den 1 juli 1997.
Starka skäl talar för att civil pilotutbildning även i framtiden bör anordnas
i offentlig regi i vårt land. Den står härigenom öppen för alla ungdomar, även
för dem som annars saknar möjlighet att på egen hand finansiera
huvudparten av de dryga kostnaderna för en sådan utbildning vare sig den
sker i Sverige eller utomlands.
Flygsäkerhetsmässiga skäl talar också entydigt för civil pilotutbildning
under statligt huvudmannaskap.
I ovannämnda proposition 1996/97:4 meddelar regeringen också att frågan
om Försvarsmaktens grundutbildning skall utredas i särskild ordning. Såvitt
framgår av propositionen omfattas dock inte den grundläggande flygutbild-
ningen av utredningsuppdraget. Enligt vår uppfattning är det en klart brist
att propositionen inte i något avseende belyst de flygsäkerhetsfrågor som är
så intimt förknippade med den grundläggande flygutbildningen. Bristen
framstår som särskilt anmärkningsvärd mot bakgrund av att målsättningen
med förslaget är att Sverige som första land i världen skall integrera
grundläggande flygutbildning med militärtaktisk och civil flygverksamhet.
Mot denna bakgrund föreslår vi att det aktuella utredningsuppdraget också
skall innefatta den grundläggande flygutbildningen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av fortsatt civil pilotutbildning vid
Trafikflygarhögskolan (TFHS),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inordnande av denna utbildning under Lunds universitet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning av den grundläggande flygutbildningen.