Motion till riksdagen
1996/97:Fö302
av Tuve Skånberg (kd)

Utbildning i hjärt- och lungräddning för värnpliktiga


Att rädda människoliv vid en olycka, t.ex. en bilolycka,
kräver ofta inte särskilt stora kunskaper. Det kan ofta räcka
med att kunna lägga ett enklare förband, som ett
tryckförband, och kunna det mer elementära i att upprätthålla
livsfunktionerna, som andning och hjärtverksamhet.
Idag utbildas värnpliktiga endast till att kunna stoppa blödning och
upprätthålla andning.  Om alla landets värnpliktiga fick utbildning i hjärt- och
lungräddning skulle det innebära att det civila samhället varje år skulle få ett
tillskott på ca 30 000 utbildade hjärt- och lungräddare, med färska och
aktuella kunskaper och färdigheter. På sikt skulle detta få stora positiva
effekter för samhället och förbättra möjligheterna att rädda liv vid olyckor
och katastrofer.
Allmänhetens beredskap, attityd och allmänbildning skulle väsentligt
förhöjas. Idag leder inte sällan drunkningsolyckor och elchocker i onödan till
dödsfall, därför att åskådare förblir passiva.
Att utbilda de värnpliktiga i hjärt- och lungräddning skulle även innebära
en statushöjning för värnpliktsutbildningen och ytterligare höja de
värnpliktigas motivation.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alla värnpliktiga skall få utbildning i hjärt- och lungräddning
under grundutbildningen.

Stockholm den 27 september 1996
Tuve Skånberg (kd)