med anledning av prop. 1996/97:4 Totalförsvar i förnyelse - etapp 2
Osäkerheten inom vårt närområde är fortfarande stor.
Hotbilden ser visserligen inte ut som i slutet av 1980-talet.
Mycket har förvandlats. Men vad kommer att ske i Ryssland
och i övriga delar av före detta Sovjetunionen? Kommer
CFE-avtalets huvuddrag att infrias? Mycket talar för att så
inte blir fallet.
Den stora neddragning och ambitionssänkning inom försvaret som
socialdemokrater och centerpartister nu är på väg att genomdriva saknar
säkerhetspolitiska motiv. Den säkerhetspolitiska bedömning som riksdagen
gjorde i december 1995 var långt allvarligare än regeringens. Riksdagen
ansåg t.ex. att det kraftigt förändrade CFE-avtalet kan "få en destabiliserande
effekt i Östersjöregionen".
Trots detta och trots att en enig försvarsberedning i augusti i år konstaterar
att osäkerheten ökat sedan förra årets säkerhetsbeslut fullföljer försvars-
ministern och regeringen en drastisk neddragning av det svenska försvaret.
Vi konstaterar att Sverige fortfarande behöver ett starkt försvar, så starkt att
det förmår avskräcka från såväl snabba överfall som på sikt från
invasionsförsök. Försvaret skall också trygga säkerheten kring våra gränser
genom att möta varje form av kränkning. Det leder oss till slutsatsen att den
besparing som föreslås i prop. 1996/97:4 inte bör genomföras. Moderata
samlingspartiet redovisar i annan motion sitt förslag till försvarsramar.
Riksdagens tidigare beslut om att Försvarsmakten skulle vara en myndighet
avsåg att ge en samlad och bättre överblick och sammanvägning mellan
krig/fred, operativa krav, utbildning och inte minst ekonomi. Regering och
riksdag skulle därigenom få heltäckande förslag inför kommande försvars-
beslut och inte behöva göra t.ex. avvägningar mellan och inom försvarsgrenar
på det sätt som regeringen nu ägnar sig åt.
För det första har regeringen genom sitt agerande i stora stycken gått vid
sidan av riksdagens uttalande mening om överbefälhavarens funktion inom
Försvarsmakten. Främst gäller det möjligheten för ÖB att uppfylla direktiven
om krigsorganisationens storlek och att samtidigt ta ansvar för den totala
ekonomin.
Anmärkningsvärt är också att regeringen inte ger några bärkraftiga motiv
till förändringarna av ÖB:s förslag.
För det andra har regeringen dessutom använt sig av andra ingångsvärden,
en kortare kalkylperiod och en annan syn på investeringar än den som som
ÖB arbetat med. Vid ett flertal kontakter med departementet har ÖB fått
bekräftat sitt sätt att kalkylera för att åstadkomma en långsiktigt hållbar
ekonomi. Det är enligt vår mening i första hand produktionskostnader
inklusive räntor över tiden och inte initiala investeringskostnader som skall
till ligga grund för beslut.
Att i efterhand konstruera direktiv som att investeringar inte får göras eller
att ÖB inte har visat hur fortsatt nedrustning skall tillgå är otillständigt.
För att kunna bedöma vilka förändringar i försvarets grundorganisation
som blir nödvändiga om det moderata förslaget till ekonomisk ram vinner
riksdagens bifall bör regeringen ge överbefälhavaren i uppgift att ta fram
underlag för att kunna fatta beslut om de förändringar som är nödvändiga
också på denna nivå. Därför bör bl.a. regeringens förslag till nedläggning av
Lv 4 i Ystad och Krigsflygskolan F 5 i Ljungbyhed avvisas.
Den nedläggning av Skånska luftvärnskåren i Ystad (Lv 4) som föreslås
bygger på felaktiga grunder. Lv 4 uppfyller på ett utomordentligt sätt alla de
kriterier som uppställts för förband i kommande grundorganisation. Det gäller
krigsduglighetskraven, utbildningsförutsättningarna såväl beträffande lokaler,
mark, övnings- och skjutfält som terräng. Det gäller rekryteringen som alltid
har varit god och värnpliktsavgångarna som är minst i landet. Kåren svarar
för 80 procent av Södra militärområdets luftvärn och är av avgörande
betydelse för luftförsvaret.
När regeringen nu också bryter ut behandlingen av försvarets skolorganisa-
tion får det naturligvis särskilda konsekvenser. Att då samtidigt föreslå
nedläggning av F 5 med dess långa tradition av kvalitativt framstående
resultat är inte konsekvent. Sålunda bör även F 5:s framtida verksamhet och
lokalisering avgöras efter att den utredning regeringen avser tillsätta lämnat
sina förslag.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag att lägga ned Skånska
luftvärnskåren i Ystad,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag att lägga ned Krigsflygskolan i
Ljungbyhed.
Stockholm den 4 oktober 1996
Inga Berggren (m)
Ingvar Eriksson (m)
Margit Gennser (m)
Peter Weibull Bernström (m)