med anledning av prop. 1996/97:153 Ändringar i lagen om offentlig upphandling
Denna proposition är välkommen. Den kommer att
underlätta för goda upphandlingar som leder till önskat
resultat. Som exempel på välkomna justeringar kan nämnas
att i 1 kap. 22 § och 6 kap. 12 § har tilldelningsalternativet
"lägsta anbudspris" flyttats ner och placerats efter
alternativet "ekonomiskt mest fördelaktiga". De kriterier som
anges som exempel är också tagna ur tjänstedirektivet. Men
vi anser att propositionen kunde ta ytterligare några steg i
riktning mot betoning av kvalitet och kunskap på bekostnad
av det som kan mätas i pengar.
När det gäller ordningsföljden av de exemplifierande kriterierna så har man
i propositionen gått ifrån EU-direktivet. I direktivet nämns "kvalitet" först
och "pris" sist, medan det svenska förslaget fortfarande har "pris" först,
vilket
ger en olycklig signal till de individuella upphandlarna. Detta bör alltså
ändras.
Dessutom innehåller tjänstedirektivet ett viktigt kriterium som bör tas in i
den svenska lagen, nämligen "technical merit", vilket rimligen bör översättas
med "teknisk kompetens". I tjänstedirektivet kommer det på plats nummer
två efter kvalitet. Detta kriterium bör ingå även i den svenska exempli-
fieringen. Detta har särskild vikt eftersom man i propositionen tar bort det
nuvarande kriteriet "funktion" (som saknas i direktivet).
Vidare innehåller art. 32 i tjänstedirektivet en viktig vägledning som även
svenska upphandlare bör få del av. Den lyder: "The ability of service
providers to perform services may be evaluated in particular with regard to
their skills, efficiency, experience and reliability". Av detta budskap, som ger
stöd för att låta tjänsteleverantörens förmåga och pålitlighet spela en
betydande roll, finns alltså ingenting i den nuvarande svenska lagen eller i
föreliggande förslag. Detta är en allvarlig brist.
Direktivet ger de upphandlande enheterna möjlighet att använda upphand-
lingsformen "förhandlad upphandling" när de köper "intellektuella tjänster".
Den svenska lagen saknar motsvarande text. I "article 11" i tjänstedirektivet
preciseras detta till att gälla
...when the nature of the services to be procured, in particular in the case of
intellectual services ..., is such that contract specification cannot be
established with sufficient precision to permit the award of the contract by
selecting the best tender according to the rules governing open or restricted
procedures.
Någon motsvarighet till detta återfinnas inte i den svenska lagen. Trots att
arkitekttjänster och tekniska konsulttjänster är både intellektuella och svåra
att precisera i förfrågningsunderlag anses det i Sverige vara i det närmaste
förbjudet att använda detta upphandlingsförfarande utanför försörjnings-
sektorerna, medan det är mycket vanligt i t.ex. Tyskland.
Syftet med en formgivningstävling bör framgå tydligt. 5 kap. 28 § bör
därför anpassas bättre till tjänstedirektivets art. 13. I 5:28 anges att syftet
är
att ge arrangören möjlighet att "förvärva en ritning...till grund för utförande
av en bestämd uppgift". I direktivets art. 13 som handlar om "design contest"
(översättningen till "formgivningstävling" är f.ö. mindre lyckad) sägs att
"design contest organized as a part of a procedure leading to the award of a
service contract..." dvs. att meningen med tävlingen är att utse den tjänste-
leverantör som skall erhålla ifrågavarande uppdrag. Detta bör klart framgå
även av den svenska texten.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbättring av upphandlingslagstiftningen.
Stockholm den 11 juni 1997
Johan Lönnroth (v)
Berndt Ekholm (s)
Bengt Harding Olson (fp)
Roy Ottosson (mp)
Charlotta L Bjälkebring (v)
Owe Hellberg (v)