I Sverige har det i flera år pågått en intensiv debatt om
möjligheterna till fler tjänstejobb. I centrum för intresset har
hushållssektorn stått. Det som diskuterats har varit en rad
olika modeller för att sänka priset på hushållstjänster.
Många - däribland vi själva - har menat att ett sätt att göra dagens svarta
jobb vita är att minska den dubbla skattekil som oundvikligen uppstår när vi
ska köpa tjänster med redan beskattade pengar. Ett betydligt mindre upp-
märksammat problem med att köpa vita tjänster är byråkratin. Det är inte helt
enkelt att vara arbetsgivare.
I den här motionen skissar vi på ett system som skall göra det enklare att
vara ärlig. Vi vill anamma en ursprungligen fransk modell med service-
checkar. Tanken är att man får ett betalningsmedel där byråkratin så att säga
redan är inkluderad. För den som skall köpa en tjänst innebär detta att om
man använder de speciella checkarna som betalning sköter sedan myndighe-
terna inbetalning av skatt och avgifter samt allt sådant som kontrolluppgifter
och annan byråkrati. RSV har sedan vi lanserade denna idé i våras fått i
uppdrag att analysera den franska modellen och överväga möjligheten att
införa den i Sverige. Vi vill dock betona att systemet är såväl nödvändigt som
användbart. Och att RSV borde ges ett tydligt uppdrag att förbereda
införandet av det.
Checksystemet går givetvis utmärkt att kombinera med någon form av sub-
vention - vilket Folkpartiet föreslår i motionen "Nya jobb i tjänstesektorn" -
men det är inte nödvändigt. Poängen med systemet är framför allt att man
undanröjer de praktiska problemen med att köpa vita tjänster.
Det är inte lätt att vara
ärlig!
Även om hushållssektorn är för liten som arbetsmarknad
existerar den trots allt. Men den är till mycket stor del
"svart".
Alla känner vi någon som åtminstone någon gång anlitat en "svart"
städhjälp, "svart" barnvakt eller "svart" hantverkare. Hur stor denna svarta
sektor är vet förstås ingen med säkerhet.
Men antalet svartjobb är ett problem. Det borde vara oacceptabelt i ett
välfärdssamhälle att tusentals och åter tusentals människor arbetar utan
pensionsrättigheter och försäkringsskydd.
Det är också olyckligt att tusentals "arbetsgivare" vänjer sig vid att leva vid
sidan av lagen.
Vi har många indikationer på att "arbetsgivarna", alltså de familjer som
anlitar svart städhjälp och liknande tjänster, ofta skulle vilja vara inordnade
i
ett legalt system om det var ekonomiskt möjligt och byråkratiskt hanterligt.
Tyvärr anser många att det just nu varken är det ena eller det andra.
Sydsvenska Dagbladet redovisade i en artikel den 6 mars 1996 ett
intressant experiment.
Tidningen hade följt upp en familjs ansträngningar att utan att skattefuska
anställa en städhjälp i hemmet. Familjen var också angelägen att den
anställda skulle ha ett gott försäkringsskydd. De dialoger som utspelades då
journalisten ringde till i tur och ordning arbetsförmedlingen, facket, lokala
skattemyndigheten, Nyföretagarcentrum på orten, AMF arbetsmarknads-
försäkring och ett privat försäkringsbolag illustrerar en del av förklaringen
till
den svarta sektorns attraktionskraft. Det är inte bara kostnaden det kommer
an på.
Så här beskrev SDS-reportern Annika Ågren de samtal som följde:
"-Städerska sökes, lagligt betald och försäkrad - vad gäller?
- Har du ett företag eller?
- Nej, privat.
- Jaha (...) jaa, jag vet inte (paus). Man får väl skriva något avtal ändå
(längre paus). Jag vet inte men skall ta reda på det, säger en förundrad
tjänsteman som aldrig fått frågan förr."
Samtal nummer två till arbetsförmedlingen:
"- Har företaget några fackliga avtal? undrar förmedlaren.
- Det är inte ett företag, det är privat.
- Jaha (paus). Jaa du, hur gör man då...? Man ska ha lön och försäkringar
(...) Har man någon anställd bör det ju finnas någon form av företag som
anställer, för allt med sociala avgifter och skatter och så.
- Måste jag bilda företag för att få nån som kommer och städar hemma en
gång i veckan???"
- Besök hos skattemyndigheten:
"- Har du privat städerska ska du betala skatt och sociala avgifter och så
småningom lämna en kontrolluppgift till henne och till skattemyndigheten.
Den inkomst hon sedan deklarerar för är pensionsgrundande. Hela
frågeställningen är mycket ovanlig, skrattar skattehandläggaren. Hur det är
med försäkringar vet hon inte."
På AMF meddelas vidare att de endast försäkrar anställda i företag. Fackets
ombudsman meddelar att inga kollektivavtal finns för privata städerskor. Det
privata försäkringsbolaget visar sig kunna erbjuda hemförsäkring med
täckning för städhjälpens eventuella olyckor i hemmet, men frågan var även
där så ovanlig att ytterligare efterforskningar krävdes för att journalisten
skulle få detta besked.
Ett exempel ur verkligheten
Vi har även tidigare fått en lång rad exempel på att SDS-
artikeln speglar en verklighet. Många vill försöka ha
arbetskraft anställd på lagligt sätt men möter betydande
praktiska svårigheter.
Låt oss redogöra för ett enda av dessa fall.
Våren 1994 beslutar sig en tjänstemannafamilj i Stockholm för att efter
sommaren anställa en "vit" barnflicka för att få hjälp med dagishämtning och
barnvakt vissa kvällar. Tidigare har familjen haft utländska au pairflickor från
Estland, vilket kan ske helt lagligt om fickpengar, mat och husrum, liksom
finansiering av svenskkurs tillhandahålles. Villkor framgår av
Invandrarverkets regler för uppehållstillstånd. Det är förhållandevis enkelt,
om än begränsat till två sexmånadersperioder.
Men om man vill ha en i landet bosatt person utan att erbjuda bostad kom-
mer saken i ett helt annat läge. Visserligen får man inte annonsera i Plats-
journalen (arbetsförmedlingens gratistidning) efter svart arbetskraft, men om
man där lyckas hitta en barnflicka som är beredd att jobba vitt, vilket familjen
alltså gjorde, inträffar det egendomliga att arbetsförmedlingen inte vet hur
man sedan går vidare.
Däremot kunde de hänvisa till en annan myndighet, nämligen skatteverket.
Den lokala skattemyndigheten förklarade att det inte var nödvändigt, men
enklare, om man var ett företag som anställde. Att anställa som privatperson
var komplicerat.
Sedan alternativet med att sätta familjen på bolag trots allt avvisats beslöts
att mamman skulle registreras som arbetsgivare. Personnumret blev raskt
"organisationsnummer". Därefter erhöll den nyblivna arbetsgivaren blanketter
för registrering av antalet arbetade timmar och uträkning av sociala avgifter
varannan månad. (Blanketterna fortsatte förstås att komma långt efter det att
barnflickan slutat. En gång arbetsgivare alltid arbetsgivare, tycktes
myndighetens dator resonera.)
I slutet av året fick denna barnfamilj, som alla arbetsgivare, utfärda
kontrolluppgift: ett ex vardera till skattemyndigheten, barnflickan och arbets-
givaren. Sedan var det bara för barnflickan att deklarera sina inkomster på
sedvanligt sätt.
Så omöjligt är det inte. Men det hjälper om man, som denna familj, är
någorlunda insatt i Myndighetssverige, professionellt arbetar med personal-
frågor och kan reglerna om sociala avgifter, inte ger sig med nekande eller
oklara besked per telefon och faktiskt tycker det är mödan värt.
Den franska modellen - så
fungerar servicechecken
Sedan den 1 december 1994 lämnar franska banker och
postkontor ut servicecheckar som en metod för att göra det
billigare och enklare för enskilda att anställa någon för
hemarbete. Syftet är att öka sysselsättningen, minska den
svarta sektorn och skapa trygghet för dem som tar tillfälliga
jobb hos många olika arbetsgivare.
Le chèque service presenterades i ett femårigt sysselsättningsprogram
1993. Ett avtal har slutits mellan arbetsmarknadsdepartementet och posten,
respektive en branschorganisation för kreditinstitut (ungefär motsvarande
Bankföreningen). De flesta fackförbund (med undantag av det kommunis-
tiska) och arbetsgivarorganisationer har givit sitt godkännande och modifierat
kollektivavtalen för att passa in i checksystemet. Dock skall noteras att endast
8,2 procent av arbetskraften i Frankrike är fackförbundsmedlemmar, dvs
betydelsen av sådana avtal är begränsad.
Checken fungerar både som ett betalningsmedel till dem som utför arbetet i
hemmet och som inbetalning av sociala avgifter. Vid starten fanns 300 000
checkböcker tillgängliga på post- och bankkontor.
Systemet omfattar hushållshjälp, omvårdnad av sjuka (dock inte själva den
medicinska vården), barnpassning (med undantag av redan subventionerad
barnomsorg i hemmet) och hjälp med läxläsning, vård av gamla samt till-
fälligt trädgårdsarbete.
Checkarna var från början avsedda endast för anställningar som varar max
åtta timmar per vecka eller en månad om året. Denna gräns togs bort vid
årsskiftet 1995/96. Vidare krävs att lönen inte understiger den nationella
minimilönen, som också inkluderar 10 % semesterersättning. (Minimilönen
1994 låg på motsvarande ca 40 svenska kronor/timme. Lägsta lön i ett
svenskt avtal 1996 är 51 kr/tim.)
Finessen med systemet är att den som anlitar en person och betalar med
servicechecken inte behöver göra löneutbetalningar eller anmäla sig som
arbetsgivare till myndigheterna för att betala in sociala avgifter för den
anställde. Istället använder arbetsgivaren checkhäftet, som erhålles gratis från
det egna post- eller bankkontoret och fyller i en fullmakt för banken att dra
kostnaden från det egna kontot. När en check rivs av blir en talongdel kvar
som sedan sänds in i ett föradresserat kuvert till URSSAF (motsvaras av
försäkringskassan) med information om den anställde, antalet arbetade tim-
mar och intjänat belopp, för uträkning av t ex pensionsrättigheter, sjuk-
penning m fl sociala rättigheter. Checken ställs ut på det överenskomna
beloppet och ges till den som utför arbetet, som i sin tur kan lösa in den mot
kontanter på ett bankkontor (eller få beloppet insatt på sitt konto). URSSAF
skickar, efter att ha räknat ut kostnaden för den anställde, en räkning på
socialavgifter m m till den som anställt, varpå detta belopp dras direkt från
arbetsgivarens bankkonto, enligt det avtal denne har med sin bank.
En gång om året får arbetsgivaren en sammanställning över den anställdes
lön, detta för att arbetsgivaren skall kunna utnyttja vissa skatteavdrag. 50 %
av lönen upp till 26.000 franc per år fick inledningsvis dras av mot den egna
inkomstskatten och på så sätt halveras anställningskostnaden. Från 1996 är
takbeloppet höjt till 90 000 franc per år. Den anställde erhåller i sin tur en
gång i månaden en sammanställning från URSSAF över intjänade pengar och
sociala rättigheter.
Den franska regeringen hoppades vid införandet att den nya servicechecken
skulle skapa motsvarande 30 000 heltidsjobb 1995. En utvärdering som
presenterades i januari i år pekade på 160 000 deltidsjobb, motsvarande
ungefär 20 000 heltidsjobb. Antalet uthämtade checkar var 368 000 under
1995. Hela 55 % av dem som betalade med checken uppgav i en enkätunder-
sökning att de inte tidigare anlitat folk för hjälp i hemmet och 15 % medgav
att de tidigare anlitat svart arbetskraft, dvs 70 % av arbetsgivarna skulle inte
ha varit det om inte systemet med checkar funnits! Den alldeles dominerande
jobbtypen var hushållsarbete, medan barnpassning, äldrevård och trädgårds-
arbete stod för mindre än 5 % av jobben vardera. 93 % av dem som jobbade
på detta sätt ansåg sig ha etablerat ett kontinuerligt återkommande anställ-
ningsförhållande.
De huvudsakliga fördelarna med systemet är att det reducerar till ett mini-
mum de många formaliteter som omgärdar anställningar (kontrakt, deklara-
tioner och blanketter till olika myndigheter osv). Vidare anses den skatte-
reduktion som systemet parats ihop med utgöra en stor fördel för dem som
vill få jobb utfört i hemmet. Regeringen hoppas också att systemet skall bidra
till att skapa rejäla yrkeskarriärer i denna sektor, dvs en professionalisering
och specialisering av jobben. Slutligen är servicechecken ett vapen mot svart
arbete och tillgodoser önskemål om att även de som jobbar i denna sektor
skall få social trygghet och pension, sjukpeng och vara försäkrade vid olyckor
i arbetet.
I december 1995 utvidgades systemet: tidsbegränsningen togs bort och
checkarbete kan nu utföras som heltidsjobb. Prognosen är 40 000-50 000
heltidsjobb (motsvarande) 1996. Systemet gjordes permanent efter att från
början ha varit ett experiment. En ytterligare nyhet är finessen att möjliggöra
också för företag som vill ge sina anställda en löneförmån att upp till 12 000
franc/år utnyttja checksystemet till detta.
Andra länder följer efter
Flera andra länder har låtit sig inspireras av det franska
systemet. Våra liberala systerpartier i Holland (D66 och
VVD) är i regeringsställning i färd med att pröva
subventionering av hushållstjänster som en av många
åtgärder för att få ned arbetslösheten. I ett försöksprojekt i
Rotterdam har samarbete knutits med städfirmor som
tillhandahåller tjänster till privata hushåll för ca 60 kr/tim,
vilket är subventionerat. Danmark citeras ju ofta som
förebild och i Belgien diskuteras det franska systemet, fast
med tillägget att de som anställs via servicecheck skall vara
arbetslösa för att subventionen skall erhållas. Inget av dessa
system har servicecheckens enkelhet, men Sverige kan ju ta
efter originalet!
En svensk checkmodell
Sedan Folkpartiet under våren introducerade förslaget att
Sverige bör införa det franska servicechecksystemet har idén
glädjande nog vunnit stor spridning. Regeringen har till och
med givit Riksskatteverket i uppdrag att analysera det
franska systemet. Detta är givetvis bra, men det finns enligt
vår mening ingen anledning till tvekan. Det är nu det behövs
åtgärder mot arbetslösheten.
Vi föreslår att Riksskatteverkets uppdrag att studera den franska modellen
förändras till en tydlig beställning av ett svenskt checksystem. Det ska
uppfylla höga krav på enkelhet för den enskilde. Faktum är att vissa inslag i
svensk byråkrati borde göra det möjligt att utforma ett svenskt system som är
ännu enklare än det som finns i Frankrike.
När den som anlitat en annan har överlämnat en check till denne ska all
byråkratisk hantering för den enskilde "arbetsgivaren" vara avslutad. När
checken löses in svarar myndigheten för inbetalning av skatt och arbets-
givaravgifter, eventuell kontroll av F-skattesedel, försäkringar, inkomst-
uppgift till löntagaren och annat uppgiftslämnande till myndigheter.
Checken kan vara antingen en kontantcheck i några olika valörer som köps
på Posten eller en check kopplad till ens konto som man själv kan skriva ut
på valfritt belopp.
Vi föreslår i en annan motion att denna modell kombineras med en
subvention av hushållstjänster. Det innebär att det allmänna "bjuder" på hela
arbetsgivaravgiften. Det innebär att kostnaden för "arbetsgivarfamiljen" inte
kommer att ligga särskilt mycket högre än vad som nu är vanligt för "svart"
arbetskraft.
Detta är dock inte nödvändigt för införandet av en svensk checkmodell.
Oavsett subvention eller inte skulle en lösning i linje med vad vi skissat i
denna motion göra det enklare att vara ärlig. Även om de inte är så många
finns det ju trots allt de som redan idag har råd att köpa vita tjänster. En
checkmodell skulle också ge dem en praktisk lösning som är tillräckligt enkel
för att kunna användas.
Men det är klart att med slopade arbetsgivaravgifter skulle det bli väldigt
många fler jobb.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en svensk servicecheck-modell,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av förtydligade direktiv till RSV angående framtagandet
av en svensk servicecheck-modell.