Fördelning av utbetalningsdagar för statliga utbetalningar till enskilda m.m.
Riksdagen beslöt förra våren att flytta fram utbetalningen av
barnbidrag, bidragsförskott och pensioner till en senare dag i
månaden. Avsikten var att staten på det sättet skulle spara
räntekostnader.
Det är numer stora belopp som samlats till månadsslutet, belopp som
används för hushållens konsumtion. Det ökar rånrisken och försvårar
självklart arbetsplaneringen i affärer m m.
Detaljhandeln ägnar stor kraft åt att öka säkerheten i branschen. Rån, hot
och våld i butikerna måste på alla sätt motverkas. Ett system som innebär att
en stor del av inköpen sker under några få dagar i månaden är inte i samklang
med ett sådant säkerhetstänkande.
Personalplaneringen i butiker blir också komplicerad, när man har en
extrem toppbelastning under några få dagar. Deltidsproblematiken inom
detaljhandeln accentueras dessutom.
Erfarenheten av en koncentrerad utbetalning av bidrag och pensioner är
således dålig.
Staten spar genom de senarelagda utbetalningarna ca 80 miljoner kronor
per år. Denna besparing kan vara en chimär om man beaktar samhällets
kostnader för de negativa effekter som uppstår inom bl a detaljhandeln i form
av ökat rehabiliteringsbehov, sjukskrivningar och ersättning till
deltidsarbetslösa.
Nu är tendensen att det finns arbete för alla en vecka i månaden (vid
månadsskiftet); övrig tid klarar halva personalstyrkan arbetet.
Liknande företeelser kan man se i bankerna.
För att råda bot på ovan nämnda problem finner jag det lämpligt att fördela
de statliga utbetalningarna jämnt över månaden.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en jämn fördelning av statens utbetalningar till enskilda.