med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårproposition
I regeringens förslag till tilläggsbudget för innevarande
budgetår finns få konkreta förslag för att långsiktigt förbättra
förutsättningarna för goda kommunikationer i Sverige.
Regeringen försvårar därmed framväxten av effektiva och
säkra trafik- och kommunikationslösningar.
Regeringens tystnad rörande tillförsel av kapital till Telia, för att
möjliggöra en vidareutveckling av bolaget, kan utgöra ett hinder för en
gynnsam utveckling av ett företag som har mycket god utvecklingspotential.
Det påverkar samtidigt konkurrenskraften i svenskt näringsliv negativt. De
utökade investeringar som är nödvändiga för Telia och som skulle leda till
ökad sysselsättning förutsätter att Telia ges möjlighet till introduktion på
börsen.
Vidare avstår regeringen från att närmare beröra frågan om hur en
konkurrensneutral och effektiv postbefordran skall uppnås. Avregleringen av
postområdet har inte skett på för landet och näringen bästa sätt. Det är därför
nödvändigt att se över postlagen och genomföra de förändringar som krävs
för att uppnå en konkurrensneutral och effektiv postservice i hela landet.
Förslaget att möjliggöra förskottering av investeringar i statens spår-
anläggningar motiveras av de möjligheter som i dag finns vid förskottering av
kommun för att påskynda en angelägen investering som i en LTA-plan redan
är gällande. Skillnaden är stor mellan en kommunal förskottering och en
möjlighet att via lånefinansiering tidigarelägga investeringar i statliga
spåranläggningar. Vid kommunal förskottering betalar kommunen de räntor
och amorteringar som tidigareläggningen innebär. Regeringen bedömer att
angelägna investeringar i spår skall kunna tidigareläggas. I de fall sådan
tidigareläggning skall göras möjlig måste först en kalkyl presenteras som gör
troligt att investeringen är företagsekonomiskt lönsam. Förfarandet med
förskottering av medel riskerar att försena andra projekt, då räntor och
amorteringar kommer att belasta de anslag som annars avsetts för
investeringar under löpande år. Det är väsentligt att kassaflöden används för
att bedöma en investering. Så har skett avseende Arlandabanan och
Öresundsbron. Det var också avsikten med Dennispaketet. När sådana krav
ställs kommer lönsamhetskriteriet att bli tydligare. Bakom en förskottering
måste ligga ett verifierat behov. I den nya budgetlagen har inskärpts ett krav
på att investeringar betalas löpande ur statsbudgeten, varför en utvidgad
möjlighet att lånefinansiera projekt kan strida mot andemeningen i det nya
budgetförfarandet.
Förskottering av medel för mycket angelägna vägprojekt inom Vägverkets
ansvarsområde skall också möjliggöras. Projekten är färdiga för byggstart
redan 1997, men kan inte finansieras i statens utgiftsbudget för innevarande
år. Riksdagen skall därför bemyndiga Vägverket att uppta lån för E 18/20
Örebro-Arboga, E 4 Stora Åby-Väderstad, E 22 Söderåkra-Hossmo samt
E 4 trafikplats Hallunda.
Vi moderater anser att investeringar i infrastruktur principiellt skall
finansieras löpande över statsbudgeten och att investeringar som görs också
är lönsamma ur ett samhällsperspektiv. Regeringens förslag medger att
angelägna investeringar möjliggörs tidigare, men innebär samtidigt att det vi
anser vara en viktig princip åsidosätts. Det är viktigt att analysera
konsekvenserna av nya förslag innan beslut fattas, speciellt om de har
principiell betydelse som i detta fall. Någon sådan analys har regeringen inte
presenterat.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av samhällsekonomiska kalkyler och konsekvensanalyser
vid förskottering av medel till investeringar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av telelagen.
Stockholm den 29 april 1997
Per Westerberg (m)
Tom Heyman (m)
Birgitta Wistrand (m)
Lars Björkman (m)
Ulla Löfgren (m)
Jeppe Johnsson (m)
Maud Ekendahl (m)
Carl G Nilsson (m)
Elizabeth Nyström (m)