Den offentliga upphandlingen uppgår idag i Sverige till i
storleksordningen 300 miljarder SEK, vilket motsvarar ca
20-25 % av den totala upphandlingen inom näringsliv och
förvaltning/myndigheter. Om även olika typer av mer
konsumentinriktade inköp läggs in i den totala
inköpssumman för ett land, uppgår dessa samlade
ekonomiska belopp till betydligt större tal än den totala
bruttonationalprodukten i landet (se t.ex. Pyramid Power of
Purchases, Hoagland et al, 1990).
Inköpsadministrativa
kostnader och effekter
De administrativa kostnaderna, för att hantera inköpsbeslut,
uppgår enligt olika undersökningar (se t ex Jonsson 1996) till
i storleksordningen 1-2 % av inköpsvärdet. Dessa
erfarenheter överensstämmer även med amerikanska
undersökningar (delvis opublicerade data från 19 olika
branscher från CAPS) som anger liknande värden.
För att effektivisera denna process finns i USA sedan några år tillgång till
elektronisk handel för offentlig upphandling. Toppledarforums ansats till det
svenska projektet elektronisk handel har redovisat ett belopp på drygt 6
miljarder SEK som en årlig administrativ besparing. Detta skulle motsvara
mer än 2 % kostnadseffekt, att jämföra med en totalkostnad på max 2 % för
andra sektorer. Underförstått måste således även andra besparingseffekter än
inköpsadministration inrymmas i det prognostiserade beloppet från
Toppledarforum.
Det anses att den offentliga upphandlingen i Sverige har oerhört mycket
större kostnader än i andra jämförbara länder, t.ex. USA. Oavsett vilket, så
har Toppledarforum även uttalat möjligheter till andra effektivitetsvinster
som kan uppskattas till kanske 10 % av hela det upphandlade beloppet, dvs.
flera tiotals miljarder kronor. Det är alltså stora belopp som kan inbesparas
genom ökad effektivitet inom offentlig upphandling.
Besparingar i inköpsverksamhet har också den positiva egenskapen att de
inte bara utgör engångseffekter. Besparingarna återkommer med samma eller
högre belopp år efter år genom ett ändrat beteende av de olika intressenterna.
Det är dessutom så att fokusering på ökad professionalism skapar mer
stringens i upphandlingsverksamheten. Detta leder i sin tur till större
affärsmässighet i hanteringen och kontakten med leverantörerna och
internkunderna, till minskad byråkrati samt t.o.m. till en ökad demokratisk
process, bl.a. genom att upphandlingsbesluten i sina delar kan decentraliseras.
Sådana effekter skapar högre kvalitet på upphandlade varor och tjänster
genom att de bättre överensstämmer med brukarens behov. Vidare uppnås
också snabbare flöden och en positiv och stimulerande uppgradering av
enskilda personers och decentraliserade enheters arbetsinnehåll.
Handläggande personal och enhetschefer eller motsvarande som hanterar
offentlig upphandling inom kommuner, landsting och olika statliga
myndigheter hanterar en allt viktigare funktion och innehar en vida svårare
roll än tidigare. I både besparingstider och ökad europeisk integrering krävs
professionalism, utveckling, inre och yttre gränsöverskridande verksamhet
och ett modernt kommersiellt vedertaget agerande. Inom t.ex. industrin har en
betydande uppgradering av funktionen gjorts på senare år, vilket tydligt
märks såväl inom som utom det enskilda företaget.
Ökad professionalism kan, med erfarenheter från olika industrisektorer i ett
flertal länder, åstadkomma betydande kostnadseffekter. I storleksordningen
kan 10 %, eller ända upp till 20 % genomsnittlig kostnadsminskning uppnås
över en period och i form av återkommande årliga besparingar.
Forskningsbehov
Forskningen inom offentlig upphandling är fortfarande
mycket begränsad och outvecklad både till innehåll och
omfattning. Genom att satsa på ökad kunskap i form av
tillämpad forskning, skulle effektiviseringsvinster inom ett
flertal områden som rör offentlig upphandling kunna
åstadkommas. Några exempel kan förtydliga vad vi menar:
Ett område, som redan berörts, är kommersiella tillämpningar av effekter
som uppstår genom utvecklingsarbetet inom elektronisk handel.
Ett annat område utgörs av konsekvenser i form av effekter som uppstår
genom behov av ökad leverantörsintegration (partnering-avtal genom olika
allianser). Relationsspecifika investeringar mellan kund och leverantör blir i
praktiken omöjliga om grundinvesteringen måste kalkyleras som avskriven på
ett par års sikt.
EU-direktiven och den svenska tillämpningen, genom lagen om offentlig
upphandling, LOU, och dess tolkning, skapar ett flertal oklarheter på detta
viktiga område. Detta leder olyckligtvis till onödiga kostnader för samhället
och ett sämre produktutbud.
Ändrade styrkriterier, genom nya organisationsstrukturer inom förvaltning
och myndigheter, behöver utvecklas som en följd av internationaliserings-
strävanden och krav på ökad effektivitet även inom förvaltningen och
myndigheterna.
Kunskaperna om dessa förutsättningar är otillräckliga.
Finansiering
I regeringens proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle
talas om forskning inom den offentliga sektorn. Dock nämns
aldrig forskning rörande offentlig upphandling. Inom ramen
för detta område bör även forskning om offentlig
upphandling ingå. Med samtidigt krav på en 50-50-
delfinansiering från det enskilda forskningsprojektet, bör ett
antal viktiga och intressanta projekt kunna initieras inom
kort i Sverige.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att initiera forskning kring offentlig upphandling.