Kraven på en god och långsiktigt hållbar livsmiljö inbegriper
utöver ekologiska, sociala, ekonomiska och kulturhistoriska
hänsyn - också hänsyn till estetisk kvalitet i den byggda och
anlagda miljön. Miljöer som utformas med omsorg om såväl
materiella och sociala kvaliteter som estetisk kvalitet har
större förutsättningar att brukas med varsamhet, med
förlängd livslängd för den byggda miljön och ökad
livskvalitet för brukarna som följd.
Många miljöer i Sverige vittnar om bristande medvetenhet om och intresse
för estetisk kvalitet. Gestaltningsfrågorna har i många fall underordnats
ekonomiska, tekniska och praktiska överväganden. En sådan utveckling står
inte i samklang med kraven på en långsiktigt hållbar livsmiljö och omsorgen
om en god byggnadskultur och stads- och landskapsmiljö.
Ovanstående citat är hämtat ur regeringens nyligen utfärdade uppdrag,
föranlett av den aktuella kulturpropositionen, till Boverket att analysera
vilken roll byggnadslagstiftningen har i fråga om arkitektonisk kvalitet i det
vi bygger och anlägger.
Att regeringen nu också aviserat ett handlingsprogram för arkitektur och
formgivning är inte en enstaka händelse sprungen ur ett plötsligt väckt
intresse för dessa frågor. Hos en bred allmänhet finns idag starkt ökat
intresse för arkitektur och hur gestaltning av våra boende- och arbetsmiljöer
påverkar vårt välbefinnande och vår livskvalitet. I flera av våra grannländer
finns, eller håller på att formuleras, samhälleliga program för arkitektur och
formgivning.
Med målet att det offentliga byggandet skall vara förebildligt är det av
avgörande betydelse att reglerna för offentlig upphandling av arkitekttjänster
är sådana att kvalitetsaspekter inte åsidosätts eller nedtonas. I såväl fack-
som dagspress har dock åtskilliga sådana fall uppmärksammats, och det är
uppenbart att upphandlande enheter inte sällan har svårt att hantera lagen om
offentlig upphandling (LOU) när idépräglade, problemlösande arkitekt-
tjänster skall upphandlas.
Till en del beror detta sannolikt på att den offentliga upphandlaren kan ha
svårt att i förfrågningsunderlaget ange relevanta kriterier för bedömning av
arkitektens anbud. Svårigheten består delvis i att arkitektens tjänst aldrig är
möjlig att i detalj kvantifiera eller specificera förrän den är utförd. Den
upphandlande enheten ska värdera arkitektens idéer och lösningar i termer av
projektets långsiktiga totalekonomi. Kraven på funktion, estetik, miljö och
teknik skall sammanvägas till en fungerande och kostnadseffektiv helhet.
Både kravspecifikation och anbudsvärdering måste ske med sakkunskap och
omsorg för att uppnå det sammantaget bästa slutresultatet - en byggnad eller
anläggning som är funktionell, beständig, vacker, miljöriktig och tekniskt
effektiv. Ekonomin och affärsmässigheten i projektet är beroende av att
dessa bedömningar och sammanvägningar görs på ett förnuftigt sätt och med
siktet inställt på projektets långsiktiga ekonomi.
När det gäller offentlig upphandling av arkitekttjänster är det sällan
affärsmässigt att anta det anbud som har lägsta projekteringspris. Lägsta
anbudspris är rätt urvalskriterium vid upphandling av produkter som är
standardiserade eller som i övrigt låter sig specificeras på ett tydligt sätt.
Det
inses lätt att upphandling av kreativa arkitekttjänster inte kan hanteras på
samma sätt. Ändå upphandlas arkitekttjänster i inte ringa omfattning till just
lägsta anbudspris eller t.o.m. genom lägsta pris per arkitektritning.
Att detta inträffar beror också på hur lagen om offentlig upphandling
(LOU) läses och tolkas. Det finns i detta sammanhang särskild anledning att
ställa LOU:s regler (LOU 1 kap 22 §) om värdering av anbud mot
motsvarande regler i EU:s tjänsteupphandlingsdirektiv (Directive 92/50/EEC
article 36).
LOU 1 kap 22 §
En upphandlande enhet skall anta antingen det anbud som
har lägst anbudspris eller det anbud som är det ekonomiskt
mest fördelaktiga med hänsyn till samtliga omständigheter
såsom pris, driftkostnader, funktion, miljöpåverkan m.m.
Directive 92/50/EEC article
36
1. Without prejudice to national laws, regulations or
administrative provisions on the remuneration of certain
services, the criteria on which the contracting authority shall
base the award of contracts may be:
a) Where the award is made to the economically most advantageous
tender, various criteria relating to the contract: for example, quality,
technical
merit, aesthetic and functional characteristics, technical assistance and after-
sale service, delivery date, delivery period or period of completion, price, or
b) the lowest price only
I EU-direktivet anges kriterier som kvalitet, tekniska meriter,
estetik och annat som inte återfinns i den svenska lagtexten.
Ordningsföljden i EU-direktivet är också omkastad i den
svenska lagtexten, vilket har tolkats så att lägsta anbudspris
är en huvudregel och "det ekonomiskt mest fördelaktiga med
hänsyn till samtliga omständigheter" är en alternativregel.
Man kan uttrycka det så att lagen på denna punkt ger de
tillämpade myndigheterna felaktiga eller åtminstone otydliga
signaler om vilka kriterier som skall tillmätas betydelse vid
värdering av anbud avseende tjänster.
Förarbetena till lagstiftningen har aktivt bidragit till att skapa osäkerhet på
denna punkt. I propositionen (1992/93:88) till LOU används också på sid
51-52 begreppen "huvudregel" och "alternativregel". Ingen regel har dock
företräde före den andra. Lagtexten i 1 kap 22 § LOU skall inte läsas som att
det finns huvudregler respektive alternativregler.
Propositionens otydlighet har uppmärksammats av EU-kommissionen
(svarsskrivelse från kommissionen, Generaldirektorat XV 96-05-10). I
svarsskrivelsen skriver kommissionen: "Det bör dock konstateras, vad gäller
tolkningen av föreliggande LOU-bestämmelse, att i förarbetena till
upphandlingslagen, används mycket riktigt termerna "huvudregel" och
"alternativregel". Vidare anges att "det lägsta anbudet skall antas.
Upphandlande enhet har emellertid möjlighet att välja ett dyrare anbud,
förutsatt att det kan anses vara det ekonomiskt mest fördelaktiga." Detta
skulle kunna tolkas som att lägsta anbudsregeln utgör huvudregel, från
vilken avvikelse skulle kunna medges. En sådan tolkning överensstämmer
dock inte med direktivet. Om detta skulle vara gällande tolkning, bör detta
påtalas från kommissionens sida.
I propositionen till LOU, sid 52, uttalar vidare det ansvariga statsrådet:
"Jag anser att det inte finns någon risk för att upphandlingarna i framtiden
kommer att styras av endimensionella prisprövningar." Tyvärr får konstateras
att denna förhoppning, åtminstone i fråga om åtskilliga upphandlingar av
arkitekttjänster, kommit på skam. Att det blivit en för stark fokusering på
lägsta anbudspriser på kvalitetsbedömningens bekostnad har också
uppmärksammats av Nämnden för offentlig upphandling (NOU) som i
skrivelse till Finansdepartementet angående LOU 95-02-06 påtalat att den
ovan nämnda 1 kap 22 § LOU bör kompletteras med "kvalitetskrav" i
uppräkningen av kriterier med tanke på hur väsentligt detta kriterium är.
Skrivelsen har hittills inte, åtminstone inte i omnämnt avseende, föranlett
någon åtgärd.
NOU har också uppfattningen att en samlad översyn av LOU bör komma
till stånd inom en nära framtid. Lagen har redan ändrats i flera olika
sammanhang, och NOU har i ett flertal skrivelser till Finansdepartementet
lämnat synpunkter på önskvärda ändringar och förtydliganden i lagtexten.
Nödvändiga åtgärder
I samband med en sådan lagöversyn bör reglerna för
värdering av anbud vid tjänsteupphandling formuleras så att
bättre överensstämmelse med EU-direktivets text uppnås. I
avvaktan på en samlad översyn av LOU, som torde behöva
bli tämligen omfattande, bör det dock tydliggöras att
urvalsregeln lägsta anbudspris inte har företräde före
urvalsregeln "det ekonomiskt mest fördelaktiga med hänsyn
till samtliga omständigheter...". Det bör också göras tydligt
att kvalitetsaspekter måste tillmätas stor betydelse vid
upphandling av kreativa tjänster, som t.ex. arkitektjänster
och att en endimensionell prisprövning inte är ett adekvat
urvalskriterium vid bedömning av anbud avseende sådan
tjänst.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om offentlig upphandling av arkitekttjänster.