Fastighetsskatten för småhus uppgår för närvarande till 1,7 procent av taxeringsvärdet. Vid skattereformen 1991 beräknades att fastighetsskatten på bostadshus borde uppgå till 1,5 procent av taxeringsvärdet för att uppnå neutralitet i beskattningen. De extra 0,2 procent som tillfördes fr o m 1996 har endast motiverats av statsfinansiella skäl. Fastighetsskatten på bostadshus, och framför allt värderingsprincipen, i dess nuvarande utformning har enligt vår mening betydande nackdelar.
Fastighetsskatten som den nu är utformad innehåller flera problem. Basen för fastighetsskatten är ett fiktivt värde, taxeringsvärdet, som bygger på det uppskattade marknadsvärdet. Värdet på en fastighet bedöms efter vad andra liknande fastigheter i samma geografiska område sålts för under den senaste tiden. Det ger i vissa fall upphov till oacceptabla effekter. Särskilt har sådana effekter uppstått i attraktiva fritidsområden, bland annat i våra skärgårdar, där den bofasta befolkningen fått kraftigt höjda taxeringsvärden till följd av att grannfastigheter sålts mycket dyrt till fritidsboende. Det här problemet har blivit akut det senaste året, då alla taxeringsvärden räknats upp samtidigt som skattesatsen höjts från 1,5 till 1,7 procent. Vi anser det inte acceptabelt att bofasta i attraktiva fritidsområden på det här sättet kan tvingas flytta från sina hem.
Ett annat problem med fastighetsskatten är sättet att värdera fastigheten. Miljöriktigt byggnadssätt och utrustning ger ofta extrapoäng vid värderingen och höjer därmed taxeringsvärde och fastighetsskatt. Detta blir i praktiken en straffskatt på ett miljöriktigt beteende, vilket givetvis är det som minst av allt behövs idag. Tvärtom borde en miljöriktig utformning av en fastighet premieras skattemässigt.
Regeringen föreslår i propositionen ett relativt krångligt system för återbetalning av uttagen fastighetsskatt. Skattereduktionen utgår om skatteökningen är 40 % eller minst 200.000 kronor. Reduktionen är dessutom begränsad till högst 10.000 kronor per hushåll. Detta förslag ger, enligt vår mening, ingen varaktig lättnad utan skjuter bara problemet framåt i tiden. Fastighetsskattesatsen måste enligt vår mening istället sänkas och avskaffas. I en första etapp måste skattesatsen för bostäder återställas till 1,5 procent redan år 1997. Detta kan för 1997 finansieras genom att riva upp beslutet om att sänka stämpelskatten vid fastighetsskatt till den del detta avser fastighetsöverlåtelser under år 1997. För åren efter 1997 kan sänkningen finansieras med höjda energiskatter inom ramen för den av oss föreslagna skatteväxlingen.
En reducering av fastighetsvärdet, med 100.000 kronor, vid förmögen- hetsbeskattning måste också införas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fastighetsskatten,
2. att riksdagen beslutar att fastighetsskatten för bostäder fr.o.m. 1997 års taxering (inkomståret 1996) skall vara 1,5 % av taxeringsvärdet,
3. att riksdagen beslutar att den tidigare beslutade nedsättningen av stämpelskatten inte skall genomföras under år 1997,
4. att riksdagen med upphävande av tidigare beslut beslutar att gränsen för förmögenhetsbeskattning skall vara 800 000 kr med ett avdrag på högst 100 000 kr för taxeringsvärde för permanentbebott småhus eller förmögen- hetsvärde i bostadsrätt.
Stockholm den 7 oktober 1996
Ronny Korsberg (mp)
Gotab, Stockholm 1996