med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårproposition
I propositionen ingår många olika politikerområden. Jag vill
i detta sammanhang beröra några regionalpolitiska frågor.
SCB-statistiken över befolkningsutvecklingen från senaste årskiftet visar
på att Sverige är på väg att kantra. Inflyttningen till de expansiva storstads-
områdena fortsätter på de mindre kommunernas bekostnad. För att bryta
denna negativa trend kommer att behövas åtgärder på både kort och lång sikt
och av både selektiv och generell karaktär.
Landsbygden som resurs
Landsbygden är en resurs, inte en belastning, för hela landet.
Förutsättningen för en framgångsrik stad är en omgivande
landsbygd präglad av mångfald, dynamik och hög
utvecklingsförmåga. Landsbygden med dess människor
representerar en stor och viktig samhällsresurs. En landsbygd
med ett rikt och öppet kulturlandskap och ett aktivt
näringsliv är en stark utvecklingskraft i samhället.
Livsmedelsproduktionen måste ske så nära konsumenten som möjligt för
att garantera en god kvalitet och minska sårbarheten. Därför är det viktigt att
det finns ett fungerande jordbruk i alla delar av landet. Likaså är skogen vårt
lands största och mest inkomstbringande näring. Såväl jorden som skogen
betyder redan idag mycket för vår energiförsörjning. Efter energiuppgörelsen
om omställningen av våra energisystem kommer dessa resurser att få en än
större betydelse.
Jordbruket i norra Sverige
Regeringen föreslår i propositionen att en satsning för
jordbruket skall göras motsvarande 550 miljoner kronor,
vilket leder till att Sverige kan ta i bruk hela den
framförhandlade ramen i EU-avtalet inom miljö. Detta är en
angelägen åtgärd samtidigt som det är en god affär för
Sverige, eftersom EU medfinansierar ett lika stort belopp.
Det är dock synnerligen angeläget att miljöersättningen kan
utgå i hela landet.
Vid EU-inträdet utlovades att norra Sverige skulle erhålla oförändrad nivå
på regionalersättningen till jordbruket. Förslaget i propositionen att minska
50 miljoner på det regionala stödet till jordbruket står därför inte i
överensstämmelse med tidigare uttalanden. Vid EU-inträdet ändrades också
ersättningen till jordbruket i norra Sverige på betydande sätt vilket kräver
anpassning. Anpassning tar tid speciellt då det handlar om att byta
odlingssytem samt använda mer odlingsmark under en tid då näringen är
ekonomiskt pressad.
Regeringen har även tillsatt en utredning som har till uppdrag att göra en
översyn av de regionala stöden till jordbruket. Att i detta läge genomföra en
inbesparing i stödet till jordbruket i norra Sverige kan inte vara rimligt.
Eventuella ändringar i utformning och nivå för regionalt stöd till norra
Sverige bör därför anstå till den tillsatta utredningen genomfört sitt uppdrag.
Kommunikation och service
Goda kommunikationer och bra service är en förutsättning
för att hela Sverige skall leva. Investeringar för att förbättra
person- och godstransporterna är av avgörande betydelse för
att ge möjlighet till en utveckling i alla delar av landet.
Därför är bl.a. upprustningen av det glesare länsvägnätet en
mycket angelägen åtgärd.
Även tillgången av post och teletjänsterna måste garanteras på lands-
bygden. Tillgängligheten och priset på dessa tjänster måste vara likvärdiga
över hela landet. Avregleringen av dessa tjänster får inte leda till att en del
av
landet får sämre och dyrare tjänster. Post och telelagen måste garantera att
alla på likvärdiga villkor får tillgång till denna för landsbygden så
nödvändiga service. Inte minst viktigt är detta för att man till t.ex. skall
kunna starta IT-företag även ute i de perifera delarna av vårt land.
Ökade reseavdrag
Många människor som bor på landsbygden saknar allmänna
kommunikationsmedel. Därför är bilen för många en absolut
nödvändighet för att komma till och från arbetsplatsen. Även
för att klara transporter till service och andra aktiviteter är
bilen enda sättet att klara transportbehovet. Detsamma gäller
transport av gods, där lastbilen i många fall är det enda
möjliga transportmedlet.
De senaste årens höjningar av energiskatterna har varit till men för
landsbygden. De som främst har svårt att bära högre transportkostnader är
låginkomsttagare och barnfamiljer i glesbygd. Därför måste ytterligare
bensinskattehöjningar för glesbygden undvikas. Redan innan förra bensin-
skattehöjningen fanns det skäl att se över det avdragsbelopp som idag är
gällande - 13 kr/mil. Därför är det viktigt att det snarast sker en justering av
reseavdraget till åtminstone 15 kr/mil.
Regionalisering av statliga verksamheter
Under de senaste åren har det skett en regionalisering av
statliga myndigheter och verksamheter. Det finns ett antal
myndigheter där det genomförts eller där det planeras
genomgripande förändringar som t.ex. Telia, Banverket,
Åklagarmyndigheterna, Vägverket etc. När myndigheter,
institutioner etc. omstrukturerar verksamheter får detta
dominoeffekter. När en verksamhet läggs ner tvingas
anställda att flytta och därmed försvinner underlaget för
annan service. En negativ utvecklingsspiral uppstår.
I den s.k. REKO-STAT-utredningen konstateras att det skett betydande
förändringar av statlig verksamhet. Det konstateras också att de flesta statliga
arbetstillfällena försvunnit från regionalpolitiskt utsatta områden. Det är
viktigt att staten tar ett betydligt större regionalpolitiskt ansvar och inte
utför
fler centraliseringar av sin verksamhet. I stället är det viktigt att staten
medverkar till en decentralisering av verksamhet.
Regionalpolitiska stöd
För närvarande finns såväl nationella regionapolitiska stöd
som stöd från EU:s strukturfonder. De nationella stöden har
inte nämvärt förändrats under senare år. Däremot har de nya
EU-stöden i målområdena 2, 3, 4, 5 b och 6 samt interreg
inneburit en icke önskvärd byråkrati. Varje målområde består
av en beslutsgrupp och en övervakningskommitté. Dessutom
skall ärendena granskas av t.ex. NUTEK, Naturvårdsverket
och AMS. Till detta kommer också att Riksrevisionsverket
och DG 16 i Bryssel m.fl. gör revisioner.
En sådan hantering kan inte vara rimlig. Goda projekt riskerar kvävas
innan de kommer igenom beslutskvarnen. Därför är det viktigt att regeringen
snarast tar initiativ till att förenkla rutinerna omkring EU:s strukturfonder.
Det bästa vore att bryta ner så mycket som möjligt på länsnivå.
Det finns för närvarande många intressanta regionalpolitiska projekt. Detta
kommer att kräva en icke ringa insats av statliga medel bl.a. för
medfinansiering av EU-projekt. De i propositionen upptagna medlen för
regional näringspolitik kan därför visa sig vara otillräckliga. Regeringen bör
därför ha beredskap att tillföra ytterligare medel för denna verksamhet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jordbruket i norra Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunikationer och service,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade reseavdrag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statlig verksamhet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionalpolitiska stöd.