Motion till riksdagen
1996/97:Fi68
av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp)

med anledning av prop. 1996/97:150 1997 års ekonomiska vårproposition


I denna motion föreslås
att fördelningen av vuxenutbildningsplatser på
utbildningsanordnare för 1998, 1999 och 2000 ej skall
fastställas nu utan först i kommande propositioner då
behovet av respektive anordnares insatser är tydligare. Vi
föreslår också att studieförbunden skall erhålla egna medel
inom projektet Kunskapslyftet.
Vi välkomnar regeringens satsning på vuxenutbildning (Kunskapslyftet)
under perioden 1997-2000 och stöder propositionens förslag till ramanslag.
Vi finner det dock inte nödvändigt att riksdagen redan nu beslutar om hur stor
del av tillgängliga platser som skall tillfalla kommunerna för fördelning och
hur många platser som direkt skall erbjudas folkbildningen - folkhögskolor
och studieförbund. I propositionen föreslår regeringen att den nu föreslagna
ökningen av antalet studieplatser för vuxenutbildning helt skall tillfalla
kommunerna, trots att ingen nu kan avgöra vilken utbildningsanordnare som
kommer att ha störst möjlighet och störst flexibilitet för att planera och
genomföra erforderliga satsningar.
Folkhögskolor och studieförbund har snabbt organiserat vuxenutbildning
när särskilda behov uppstått och ständigt haft beredskap för utbildnings-
insatser när staten önskat det. Folkbildningen har till exempel visat särskild
förmåga att till studier rekrytera korttidsutbildade deltagare, invandrare och
personer med funktionshinder.
I tidigare beslut har riksdagen förutsatt att kommunerna inte ensidigt skall
placera utbildningsplatser i sin egen organisation för vuxenutbildning.
Riksdagen godkände följande uttalande i betänkande 1996/97:KrU1:
Kommunerna får ett stort ansvar för genomförandet av övriga delar av denna
utbildningssatsning. Detta kommer att kräva ett utvecklat samarbete mellan
individen, arbetsförmedlingen och olika lokala aktörer. Det är då av vikt att
folkbildningens speciella förutsättningar, erfarenheter och kompetens, dvs.
både hos studieförbunden och folkhögskolan, tas i anspråk för att
åstadkomma en så god utbildningssituation som möjligt för den enskilde. Det
kommer att ankomma på Kunskapslyftskommittén att vid sin utvärdering av
utbildningssatsningen och vid sin etappvisa rapportering bedöma bl.a.
huruvida folkbildningen fått möjlighet att göra de insatser den har goda
förutsättningar att bidra med. Om det efter en tid skulle visa sig att
folkbildningen inte anlitas på förväntat sätt, förutsätter utskottet att
kommittén analyserar situationen och kommer med de förslag till ändringar,
t.ex. beträffande medelsfördelningen mellan folkbildningen och kommunerna,
som analysen kan leda fram till.
Enligt Folkbildningsrådet har alltför många kommuner
endast "pliktskyldigt" kontaktat studieförbund och
folkhögskolor för fördelning av vuxenstudieplatser men
sedan i praktiken visat litet intresse av att ge dem
utbildningsuppdrag inom Kunskapslyftet. Vi anser att det
därför kan finnas fog för att en större andel av tillgängliga
utbildningsplatser fördelas direkt till folkbildningen.
Vi har inhämtat, att Delegationen för kunskapslyftet beslutat att i oktober
månad 1997 genomföra en undersökning om i vilken mån kommunerna givit
uppdrag åt andra anordnare än den kommunala vuxenutbildningen att
genomföra kunskapslyftsutbildningar. I väntan på den undersökningen bör
riksdagen avstå från att besluta om fördelning enligt propositionens förslag
utan nu enbart ange ramarna för att senare återkomma med mer preciserat
fördelningsförslag. Det bör riksdagen ge regeringen till känna.
Vi anser att studieförbundens möjligheter har utnyttjats för lite inom
projektet Kunskapslyftet. Studieförbunden har under en lång följd av år visat
unika möjligheter att via både kortare pröva-på-kurser och längre utbildningar
engagera korttidsutbildade som behöver ny kompetens och stimulans för att
påbörja studier. Genom sina lokala nätverk, samspelet med fackliga och
ideella organisationer kan studieförbunden även i fortsättningen spela en
betydelsefull roll inom det kunskapslyft som många människor behöver.
Både erfarenhet och forskning visar, att just studieförbunden skapar sådana
studiemiljöer som är särskilt lämpliga för studieovana vuxna - vilka utgör en
väsentlig del av rekryteringsunderlaget för Kunskapslyftet. En statlig
utvärderingskommitté, SUFO 96, konstaterar i rapporten Cirkelsamhället att
studieförbunden i en tvångsfri och opretentiös form ger möjlighet för vuxna
att pröva på att studera. Vi anser att studieförbunden borde erbjudas egna
medel inom projektet Kunskapslyftet. Det bör riksdagen ge regeringen till
känna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fördelningen av vuxenutbildningsplatser mellan kommunal
vuxenutbildning, folkhögskolor och studieförbund för 1998, 1999 och 2000 ej
skall fastställas nu utan först sedan respektive anordnares insatser efter
tidigare riksdagsbeslut undersökts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att studieförbunden skall erhålla egna medel inom projektet
kunskapslyftet.

Stockholm den 6 maj 1997
Carl-Johan Wilson (fp)

Kenth Skårvik (fp)

Gotab, Stockholm 1997