Översyn av utjämningssystemet för kommuner och landsting
Riksdagen beslutade i december 1995 om ett nytt
utjämningssystem för kommuner och landsting. Det nya
systemet innebär en långtgående utjämning av
skatteinkomster samt strukturella kostnadsskillnader.
Regeringen konstaterade i 1995 års
kompletteringsproposition att trots långtgående
införanderegler kan vissa kommuner och landsting få
problem vid införandet av det nya utjämningssystemet. För
att tillfälligt kunna bistå dessa kommuner och landsting
föreslog regeringen att medel skulle ställas till förfogande för
rekonstruktiva åtgärder. Riksdagen anslog därefter medel för
särskilda insatser som maximalt kunde uppgå till 400
miljoner kronor år 1996.
Sedan 1991 har ett stort antal människor flytt från det forna Jugoslavien till
Västeuropa och under 1991-1992 ansökte många av dessa flyktingar om
politisk asyl i Sverige. Sommaren 1993 beslutade den dåvarande regeringen
att låta 40 000 asylsökande, främst från Bosnien, få stanna i Sverige.
Regeringen vädjade till landets kommuner om att solidariskt ansvara för
kommunplaceringen av dessa flyktingar.
Ett antal kommuner svarade upp mot denna vädjan, däribland Norrköpings
kommun där ett redan tecknat avtal med Statens invandrarverk (SIV)
utökades till att omfatta 850 flyktingar under perioden oktober 1993 till
december 1994. Bl a till följd av sekundärinflyttning från andra kommuner
kom det faktiska mottagandet av flyktingar från Bosnien att uppgå till 2 600
personer under dessa fem kvartal. Mottagandet av flyktingar från andra länder
kommer därtill.
Norrköpings kommun har idag den högsta andelen bosnier i förhållande till
folkmängden bland landets kommuner (2,1 % eller drygt 3 000 personer) och
får här utgöra exempel på den situation som föreligger i ytterligare ett antal
av landets kommuner som haft ett extremt högt flyktingmottagande under de
senaste åren.
Den statliga generalschablonen täcker kommunens kostnader för
integrationsinsatser och försörjning under ca två år. Läget på den svenska
arbetsmarknaden är sådant att möjligheten till egenförsörjning bland
invandrar- och flyktinggruppen är begränsad. Enligt en utredning av SIV har
endast 9% av mottagna flyktingar fått ett ordinarie arbete efter en period av
3,5 år. Påfrestningen på kommunernas socialbidragskostnader blir därmed
mycket stora, och för Norrköpings del beräknas en kostnadsökning om ca 100
miljoner kronor under 1997 till följd av det höga flyktingmottagandet 1993-
1994.
Man kan med oro konstatera att det av riksdagen i december 1995
beslutade nya utjämningssystemet för kommuner och landsting inte skapar
rimliga förutsättningar för de kommuner som likt Norrköping tagit ett stort
ansvar för flyktingmottagandet de senaste åren. Systemet beräknas ersätta
kommunens merkostnader med högst 20%. Den faktor som är relevant i
sammanhanget är andelen utomnordiska medborgare som för Norrköpings del
ökat med ca 1,5 procentenheter mellan den 1/1 1994 och den 1/1 1995 vilket
innebär en bidragsökning med högst 19 miljoner kronor. De bristande
proportionerna mellan utfallet i systemet och kommunernas ökade kostnader
är så orimliga att de inte kan accepteras.
Det begränsade utfallet beror i första hand på att möjligheterna på
arbetsmarknaden i dagsläget inte överensstämmer med de förutsättningar som
modellen för kostnadsutjämning byggts upp utifrån. Ett beroende av
socialbidrag kvarstår i nuläget ofta i flera år efter avslutad introduktions-
period och i många fall även efter att flyktingen erhållit svenskt medborgar-
skap.
Mot ovanstående bakgrund är det rimligt att stöd genom kostnadsutjäm-
ningssystemet utgår utifrån en faktor som grundar sig på ett högt flykting-
mottagande under kort tid. Därför bör en andel av de 400 miljoner kronor
som riksdagen genom sitt beslut i december 1995 anvisat för särskilda
insatser avsättas för detta ändamål. Därtill bör den långsiktiga utformningen
av kostnadsutjämningssystemet innehålla faktorer som beaktar den beskrivna
situationen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att en andel av de särskilda medel
som anvisats för rekonstruktiva åtgärder avsätts för ändamål i enlighet med
vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det kommunala utjämningssystemet skall innehålla en faktor
som grundar sig på högt flyktingmottagande under kort tid.