Av finansplanen framgår att förutsättningarna för en stabil
ekonomisk utveckling för statsfinanserna är goda även om
den höga statsskulden kan inge oro inför framtiden.
Utvecklingen inom kommuner och landsting ger dock
anledning till oro. Det finns flera skäl till detta. Ett är att
kommunerna förlorade viktigt skatteutrymme under
nedgångsåren i början på nittiotalet. Ett annat är ökade krav
inom äldrevård, socialtjänst och utbildning och ett tredje är
svårigheterna att genomföra reella produktivitetsökningar i
takt med t.ex. industrin i en verksamhet som i så hög grad
som den kommunala präglas av mänskliga insatser, vård och
nära kontakt med ungdomar, äldre och människor med behov
av stöd i svåra situationer. Slutligen innebär de nominellt
stabila, men realt minskade statsbidragen till kommuner och
landsting på lång sikt att en viktig del av kommunernas
samhällsekonomiska utrymme urholkas.
Prognoserna för den kommunala konsumtionen har måst revideras nedåt
sedan vårpropositionen lämnades. De rapporter, som nu lämnas från flera
kommuner tyder på mycket allvarliga ekonomiska problem, som kommu-
nerna tvingas möta med vikariestopp, inköpsstopp och andra omedelbara åt-
gärder oavsett man under de senaste åren bedrivit ett mycket omfattande
besparingsarbete.
Det s.k. basalternativet för den kommunala sektorns utveckling redovisar
ett minskat utrymme för kommunal konsumtion med i genomsnitt nära en
procent om året under åren 1996-1999. Med hänsyn till den stora olikheten
mellan olika kommuner är risken stor för betydligt större minskningar inom
den kommunala konsumtionen i flera av kommunerna. Därtill kommer den
oro många kommuner känner för att bilden kan vara än mörkare än den, som
framgår av prognosen. Samtidigt ökar kraven på kommunerna. Den
förändrade sjukvården måste mötas av ökade insatser för omvårdnad i
primärkommunerna, behovet av god utbildning ökar och de allra äldstas andel
av befolkningen fortsätter att öka.
Den kommunala sektorn är av så grundläggande betydelse för välfärd och
jämställdhet mellan kvinnor och män att det krävs en grundläggande
diskussion om dess möjligheter och finansiella utrymme inför 2000-talet.
Behovet förstärks av kommunernas stora betydelse för sysselsättningen. De
dramatiska besparingarna inom landstingen har betytt omfattande uppsäg-
ningar av främst kvinnliga anställda och de mer eller mindre konsekventa
vikariestopp, som finns i flera kommuner har spätt på den stora arbets-
lösheten.
Vi menar att det är angeläget att en djupare analys av den kommunala
sektorns finansiella situation och långsiktiga förutsättningar kommer till stånd
och presenteras för riksdagen. Detta underlättas av att HSU 2000 under
hösten kommer att presentera sin utredning och därmed ge underlag till en
diskussion om resursbehovet inom vård och omsorg.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en fördjupad analys av de långsiktiga ekonomiska
förutsättningarna för kommuners och landstings verksamhet.
Stockholm den 4 oktober 1996
Inger Lundberg (s)
Maud Björnemalm (s)
Hans Karlsson (s)
Nils-Göran Holmqvist (s)
Helena Frisk (s)
Håkan Strömberg (s)