Landskrona kommun med knappt 38 000 invånare har sitt
läge i storstadsregionen västra Skåne mellan Helsingborg och
Malmö. Det betyder att Landskrona har alla
storstadsproblemen trots sitt befolkningstal.
Beroende på den omfattande strukturförändringen i början av 1980-talet,
bl a nedläggningen av Öresundsvarvet m m, har Landskrona haft påtagliga
problem med outhyrda lägenheter. Till skillnad från andra kommuner har
detta problem inte bara berört de s k miljonbyggena i ytterområdena utan
även de äldre oftast attraktiva och centralt belägna lägenheterna som är
privatägda. Vid årsskiftet 1993/94 uppgick antalet lediga lägenheter till 700.
I dag är c:a 300 lägenheter lediga.
Flyktingsituationen
Från 1985 och fram till i dag har Landskrona kommun
fullföljt och fullföljer sitt ansvar att deltaga i den av
riksdagen beslutade "Hela Sverigestrategin" för att
solidariskt ta ansvar för landets flyktingpolitik. Sedan tio år
tillbaka finns dessutom, centralt belägen, en av Statens
invandrarverks förläggningar med 460 platser. Av de
flyktinghushåll som mottagits under nämnda period har det
inledningsvis rört sig om arabisktalande flyktingar med stora
familjer, ofta lågutbildade, men också många analfabeter.
Detta har inneburit att ett stort antal av dessa hushåll
fortfarande är socialbidragsberoende.
De avtal Landskrona kommun skrivit med Statens invandrarverk har alltid
uppfyllts utöver högsta nivå. Härtill kommer sekundärinflyttningen utan
statlig ersättning som inte räknats in men som utgör höga socialbidrags-
kostnader för kommunen.
Inför 1994 ställdes landets kommuner inför ett större ansvarstagande än
tidigare för att klara av flyktingkontingenten från Bosnien-Hercegovina.
Utifrån ansvaret med "Hela Sverigestrategin" blev Landskronas formella
ansvarsdel 200 flyktingar i avtalet med Statens invandrarverk. Antalet
anlända flyktingar räknades emellertid till ca 1 400 personer.
Den totala befolkningsökningen för Landskrona kommun blev för år 1994
drygt 1 300 netto. På grund av frysningen av skatteutjämningsbidraget
uteblev en inkomst på ca 28 000 000 kr medan kommunens avgift till staten
ökade med motsvarande del av befolkningsökningen. Nettoökningen som är
en direkt följd av flyktingmottagandet ger dessutom inte kommunen några
skatteintäkter de närmaste åren. Under 1995 har cirka 470 flyktingar kommit
till kommunen varav 180 är sekundärflyktingar. Flertalet saknar sfi-
kompetens och får därför påbörja en helt ny utbildning. Barnens introduktion
i skolan är också resurskrävande.
Av de invandrare som kommit till kommunen fram till 1993 är 450
personer arbetslösa enligt statistik för mars 1995. Under innevarande år
kommer antalet att ökas med ca 700-800 personer om flyktingarna från 1994
inte kommer ut i arbetslivet. Totalt antal arbetslösa i Landskrona är i dag ca
3 000. Problemet med den arabisktalande flyktingkontingenten är att en stor
andel är socialbidragsberoende, och på grund av bristande språkkunskaper
bedöms de av arbetsförmedlingen ej stå till arbetsmarknadens förfogande
och därför ingår de ej i statistiken.
Därutöver är antalet familjer/hushåll som kommit till Landskrona, som så
kallade sekundärflyktingar, och utan någon statlig ersättning, högt. Under
hösten 1993 flyttade exempelvis ett trettiotal vietnameser från norra Sverige,
där de bott sedan 1990, till Landskrona. Samtliga saknade behörighet i
svenska för invandrare och var helt socialbidragsberoende. För att återskapa
en möjlighet till integrationsmöjlighet för denna grupp startade
socialförvaltningen ett projekt med anpassad språk- och talträning i
kombination med arbetspraktik till en kostnad av drygt 2 000 kr. För detta
erhöll kommunen endast 400 kr från Statens invandrarverk. Under 1996
uppgår inflyttningen av flyktingar med schablonbidrag till ca 50 personer
medan sekundärflyktingar utan bidrag men i behov av introduktionsprogram
uppgår till det dubbla.
Av Landskronas befolkning utgjorde de utomnordiska medborgarna 1993
4,65 % medan siffran för 1994 steg till 7,66 %. Av de utomnordiska
medborgarna fick 79 % socialbidrag någon gång under 1994 eller
sammanlagt 42 936 kr. Socialbidrag till nordiska medborgare uppgick 1994
till 22 341 kr. Under 1995 har socialbidragsberoendet för de utomnordiska
medborgarna ökat. De flyktingar som ingår i schablonbidraget, dvs anlända
fr o m 1993 fick under 1995 sammanlagt 48 000 kr i socialbidrag.
Det fortfarande svåra arbetsmarknadsläget, som dessutom drabbar
invandrargruppen hårt, kommer att innebära att socialbidragskostnaderna för
hela gruppen utomnordiska invandrare under 1996 beräknas uppgå till ca
60 000 kr.
Enligt skatteutjämningsreglerna kompenseras kommunen med ca 29 000
kr för individ- och familjeomsorg. Under 1996 täcks ca 45 000 kr utbetalt
socialbidrag till utomnordiska medborgare av det statliga schablonbidraget.
Däremot kommer 1997 att medföra att det kommunalt finansierade
socialbidraget stiger till 30 000 kr för de utomnordiska medborgarna för att
år 1998 under oförändrade omständigheter uppgå till 60 000 kr.
Barnomsorg och grundskola
I den statliga schablonersättningen beräknas
flyktingmottagande ej vara kostnadskrävande vad avser
barnens introduktion i grundskolan. För Landskrona
kommun kan konstateras att ett så kraftigt
flyktingmottagande som kommunen genomfört har
nyanskaffning av lokaler, material och nyanställning av
personal möjliggjort en kvantitativ mottagning till en kostnad
som statsmakterna hittills ej beaktat. Därtill kommer att
introduktionstiden förlängs på grund av att det saknas platser
i den ordinarie verksamheten, varför flyktingbarnen får gå
längre tid i så kallade internationella daghem/klasser. Detta
sker på bekostnad av kvalitet och innebär ökade kostnader
för kommunen. För barnomsorgen finns ingen
kostnadsutjämning för utomnordiska medborgare, vilket
förefaller orimligt.
I tider av arbetslöshet kommer de yngre barnen att vistas hemma hos
arbetslösa föräldrar i segregerade bostadsområden, varför de har stora
språksvårigheter när de kommer till skolan.
Gymnasieskolan
I skatteutjämningsförslaget finns ingen kostnadsutjämning
för gymnasieskolans utomnordiska elever. Landskrona
kommun har sedan 1993 tagit emot drygt 150 ungdomar som
tillhör gruppen gymnasieelever. En fullföljd gymnasieskola
är i dag ett obligatorium för att erhålla reella möjligheter till
arbete eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Av de 150 ungdomar i gymnasieåldern som kommit till Landskrona är det
grundläggande behovet av svenska språket så stort att 2-3 terminer beräknas
till enbart sådana studier. Här drabbas eleverna av samma problematik som
inom barnomsorg och grundskola, att integration i ordinarie klasser
omöjliggörs på grund av platsbrist. Därför har kommunen tvingats bygga upp
en ny enhet med endast flyktingelever, vilket försvårar introduktionen.
Kommunal vuxenutbildning
De utomnordiska medborgarnas behov av grundläggande
vuxenutbildning, dvs kompletterande eller hel
grundskoleutbildning, är stor. Skatteutjämningen
kompenserar inte dylika kostnader. Det höga
flyktingmottagandet under 1994 och 1995 har också medfört
förseningar och kvalitativ sänkning i utbildningsnivån.
Sammanfattning
Detta betyder att det till Landskrona med ca 38 000 invånare
har kommit 2 100 flyktingar på tre år. Sammantaget har
Landskrona ca 4 000 personer med invandrarbakgrund.
Det borde vara en självklarhet att andra kommuner, framför allt de som på
alla sätt försvårar eller t o m vägrar att ta emot flyktingar, hjälper till att
klara
de påfrestningar som bl a Landskrona drabbats av.
Vi anser att Landskrona kommun åsamkats stora kostnader till följd av
ovan redovisade förhållanden i en så stor omfattning att det är berättigat med
särskilda insatser från statens sida för att kompensera kommunen.
Mot denna bakgrund är det vår uppfattning att detta förhållande bör
beaktas i samband med den utredning som pågår om den kommunala
skatteutjämningen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om flyktingmottagande och ersättning från den kommunala
skatteutjämningen.